Vi vill att varderas särkullbarn ej ska ärva arvslott!

Nu handlar det ju inte om att den kvarlevande skänker bort något,  vad som i så fall försvinner är inte efterlevande makes egendom att ge bort, utan tillhör genom arv den bortgångnes arvingar.

Gången är:
A dör.
Bodelning görs (på samma sätt som vid en skilsmässa). Vardera makens skulder räknas alltså av från hans/hennes tillgångar. Ev överskott (enskild egendom ej inräknad) delas i två delar. Överlevande make B:s "halva" är hans/hennes giftorättsgods.
Från bortgångne maken A:s "halva" av överskottet dras begravningskostnader på samma sätt som övriga skulder. (Jag utgår här från att det blir ett överskott i bodelningen.)
Vad som blir kvar är arvet. Det går utan testamente till A:s arvingar (barnen) att dela lika på. Med testamente kan barnens del begränsas till hälften av arvet, den andra hälften kan den bortgångne ha testamenterat till ex make.

Det enklaste i ert fall borde alltså vara ett inbördes testamente där ni testamenterar all egendom utom barnens laglott till varandra. För personer i arbetslivet finns ofta försäkringar via arbetet eller privata försäkringar som kan täcka kostnader vid dödsfall, men sådant får man kolla upp om man har. Ni bör gå till en jurist för att få detta rätt med tanke på farhågor om strul med släktingar etc. Har ni inte råd med de tusenlapparna är troligen inte egendomen värd tillräckligt för att det ska vara värt besväret att testamentera om den heller.

Det var inte avsett som spydigt utan som ett krasst konstaterande, beklagar om det uppfattades så.

Menar du att de 600 000 är arvet efter August? I så fall ärver Augusts tre barn utan testamente 200 000 vardera, ska de två särkullsbarnen lösas ut behövs alltså 400 000.
Om du menar att att de 600 000 är Augusts tillgångar före bodelning så går det inte att säga något om arvet innan bodelningen är klar så man vet vad hans del av boet=arvet blir.

Vad syftar du på med "resten av sina arvslotter"? Får barnen ut en  tredjedel av arvet så har de fått ut hela sitt arv enligt arvsordningen. Begränsas arvet genom testamente till laglotten så har de i och med arv av denna fått ut hela sitt arv enligt lag och testamente. Efterarv blir bara aktuellt för det gemensamma barnet till gifta makar.

Menade du mitt inlägg?
Om arvslotten genom testamente begränsas till laglotten blir summan 100 000 kr/barn, men det framgick inte i ditt inlägg om du talade om arvslott eller laglott. I mitt svar var jag tydlig med att jag uttalade mig om arvslott utan testamente.

Syftar du på att ärva make med fri förfoganderätt så handlar det om t ex:
gemensamma barns arv som disponeras av efterlevande make under dennes livstid
arv utan testamente efter barnlös make (för att efter andra makens bortgång gå vidare till den först avlidnes släkt)
medel som testamenterats till vem som helst med fri förfoganderätt med angivelse av vem som ärver dessa medel efter första arvingens bortgång.

I alla dessa fall får personen göra vad han/hon vill med pengarna utom att ge bort dem med syfte att minska efterarvingens arv. Det är alltså fullt möjligt att det vid tidpunkten för efterarvet inga pengar finns kvar. Om å andra sidan den efterlevandes tillgångar ökat under tiden (tänk någon som blivit änka/änkling i trettioårsåldern för att sedan förbättra sin ekonomi i många års tid) kan värdet på efterarvet å andra sidan ha ökat betydligt. (Och den efterlevandes egna arvingar, inklusive senare födda barn, kanske inte har en aning om att hälften tillhör släktingar till först avlidne maken.)

Här har vi anledningen till att det är bra att gå till jurist så att alla ordvändningar blir rätt. Det är skillnad på ärva och ärva. Just ni har tydligen skrivit ett testamente där barnen ärver laglott vid förälderns frånfälle och make ärver det som går att testamentera bort med fri förfoganderätt, men att den delen sedan går som efterarv till barnen. Testamenterar man däremot med äganderätt blir det inte så.