• sextiotalist

    Vi vill att varderas särkullbarn ej ska ärva arvslott!

    Anonym (?) skrev 2018-11-06 07:44:38 följande:

    TS, jag vet inte vad du är ute efter här men kan bara upprepa att det inte finns någon seriös jurist som kommer säga "gör så här, det här är bäst" med den information du gett. Ingen. Sen vill jag ge ett tips om du ändå går vidare med ditt testamente från nätet. Du använder konsekvent uttrycket arvslott felaktigt i den här tråden, och om du gör det även i testamentet blir testamentet felaktigt. Arvslotten är laglotten+den disponibla kvoten och det är den disponibla kvoten du kan testamentera bort. Arvslotten går inte att testamentera bort då hälften av den är laglotten.


    Nu är du ute och cyklar.

    Arvslotten är den del som man ärver efter sina föräldrar, utan testamente.

    Det man alltid har rätt till (om man är särkullbarn eller föräldrarna inte är gifta med varandra) är laglotten, som är halva arvslotten.
  • sextiotalist
    Anonym (?) skrev 2018-11-06 08:10:27 följande:

    Vilket är precis vad jag skrev. Arvslotten är laglotten+den disponibla kvoten. Alltså kan inte arvslotten testamenteras bort (som TS skriver i rubriken att hon vill) eftersom den till hälften består av laglotten.


    Nej, laglotten är halva arvslotten. Det är laglotten som som inte kan testamenteras bort.
  • sextiotalist
    Anonym (?) skrev 2018-11-06 08:17:16 följande:

    Men snälla du. Arvslotten består av till hälften av laglotten och till hälften av den disponibla kvoten. Den disponibla kvoten är delen som kan skänkas till annan. Jag vill bara hjälpa dig att använda rätt vokabulär då det annars kan få stora konsekvenser om testamentet blir fel.


    Fast fortfarande är din användning av begreppen fel. Laglotten är den del av arvslotten som inte kan testamenteras bort, fast egentligen kan man det, men en bröstarvinge kan klandra testamentet och då få ut sin laglott. Så ts har inte använt begreppen fel
  • sextiotalist
    Anonym (visa) skrev 2018-11-06 08:30:11 följande:

    Laglotten + disponibla delen = arvslotten.

    Antag att :

    Laglotten = gul

    Disponibla delen = blå

    Arvslotten = grön (gul+blå)

    Du kan inte testamentera bort grön, eftersom gul ingår i grönt och aldrig går att få bort. Du måste benämna blå som blå i ditt testamente. Skriver du grön (arvslott) blir det ogiltigt.


    Det blir inte ogiltigt, däremot kan en bröstarvinge klandra testamentet och få ut sin laglott. Klandrar inte bröstarvinge testamentet så kommer det vara giltigt.
  • sextiotalist
    Anonym (visa) skrev 2018-11-06 08:37:06 följande:

    Risken är ju att om grön klandras får de ut hela grön, medan blå inte kan klandras. Bättre då att direkt i testamentet skilja ut gul och blå.


    Absolut, men finns det ett testamente, (gjort korrekt, bevittnat etc) så är det nog inte mer än laglott de kan få ut.
  • sextiotalist
    Limeblad skrev 2018-11-06 09:05:56 följande:

    Det är riktigt. Men om ? är jurist (som följer Samfundets regler) kan hen inte ge rådet att skriva ett testamente som inte kommer hålla för rättslig prövning.

    Så i stort sett skriver ni samma sak. Laglotten kan man inte med bindande verkan testamentera bort (iom att ett sånt testamente kan klandras). Därför skulle därför vara oetiskt att ge rådet göra det.


    Jag anser också att man behöver en jurist för att upprätta testamente, det kommer jag göra även om sonen kommer ärva allt efter mig, men det är för att säkra upp att det ska vara enskild egendom.

    Vi har inga gemensamma egendomar av värde sambon och jag.

    Att jag skrev att testamentet inte är ogiltigt om man inte undantar laglotten är för att man måste vara medveten om att det krävs en aktiv handling för att få ut sin laglott, om den testamenterats bort.
  • sextiotalist
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-06 09:16:28 följande:

    Jag vill inte testamentera bort den bara arvslotten och Vårt gemensamma bo. Vi äger hälften av huset, men vi har inte direkt lust att skänka hälften vid gud förbjude ev bortgång. Dessutom vill vi ha pengar till ev begravning osv. Inget våra barn ska behöva betala.


    Dödsboet betalar begravning, så den delen hanteras innan bodelning.

    Det lättaste är att investera ett par timmar hos en jurist, som på ett korrekt sätt skriver ner era önskemål.
  • sextiotalist
    Sharper skrev 2018-11-06 12:45:30 följande:

    Vi håller på att skriva äktenskapsförord och testamente då vi båda har barn sent tidigare. Barnen får sin arvslott när föräldern går bort. Resterande del testamenteras till den makan som lever vidare och delas upp den mellan alla barn den dagen den efterlevande makan går bort. Vi ska teckna livförsäkring med varandra som förmånstagare för att kunna lösa ut den andres barn för att kunna bo kvar.


    Men det konceptet så innebär det att de barn som har sin förälder kvar får mycket mindre, eller är det laglotten du tänker på, för arvslotten är den delen som barnen ärver utan testamente (motsvarar giftorrätten).
  • sextiotalist
    Sharper skrev 2018-11-06 15:18:33 följande:

    Ja förlåt, jag menar givetvis laglotten. De får hälften av förälderns halva och den andra halvan testamenteras till den efterlevande :)


    Eftersom många inte vet skillnaden så känns det bra om man försöker klargöra.
  • sextiotalist
    Anonym (XXX) skrev 2018-11-07 16:52:32 följande:
    Problemet med det är bara, att den efterlevande maken/makan kan råka ut för en lycksökerska/sol-och-vårare, som lurar av honom/henne alla pengarna medan de är tillsammans. I så fall kan inte barnen göra något åt det nämligen, deras förälder/styvförälder kan göra av med precis alla sina pengar under sin livstid, så att det inte blir något kvar den dag vederbörande dör. 

    Behöver inte vara en kärleksbedragare heller för den delen, folk förändras när de blir gamla och han eller hon kan få för sig att skänka stora summor till Cancerfonden eller ett katthem eller en religiös församling. Samma där: vederbörande gör vad h*n vill med pengarna så länge h*n lever...

    Om jag hade varit barn/styvbarn och ställts inför det valet, så hade jag valt att ta ut det arv jag kan få på en gång. Hellre än att kanske inte få något om 20 år...
    Det är nog en verklighet som man inte ska blunda för. I svärfar och hans frus fall, så har de valt skrivningen att vill någon av barnen (totalt 7 barn från tidigare förhållande) ha ut sitt arv direkt, då blir det laglotten och sedan är dras arv förverkad, väntar man tills båda går bort, då får de arvslotten. Men nu är det ett äldre par, utan förmögenhet, låg pension båda två,  och det enda de har är deras gemensamma hus, så där är det en enkel skrivning och ett enkelt incitament att vänta tills båda är borta.
  • sextiotalist
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-08 07:55:22 följande:
    Fast det blir ju rättvist som en jurist förklarade för oss en gång, eftersom särkullbarnen annars får mer än bröstarvingar, iom särkullbarnen har föräldrar på andra sidan som vårt gemensamma inte får del av. Alla barn har två egna föräldrar att ärva, oavsett nyfamilj.
    Det är något som glöms av. Min sambos barn kommer inte få det knapert, eftersom det finns både fastigheter och mark på deras mammas sida. Så att de inte kommer ärva något av mig, innebär inte att de kommer hamna på bar backe. Vår son har endast mig (och pappan) att ärva, samtliga barn kommer ärva från deras pappa lika mycket. Så rättvist det kan bli.
    Nu har vi ingen gemensam fastighet, men om vi skaffar detta, så kommer vi nog göra en skrivning som liknar svärfars (dvs det lönar sig att vänta tills båda är borta). Men nu är vi förbi småbarnsåren, vi skulle var och en klara sig på egen hand, så jag tror att man också måste tänka var man är i livet.
  • sextiotalist
    Anonym (visa) skrev 2018-11-08 08:10:05 följande:
    Då ärver väl alla din sambos barn hela sin arvslott av honom? Inte att vissa barn endast får sin laglott.
    Exakt, ett aktivt val vi har gjort, för att det känns mer rättvist mot alla tre. Jag har inget behov eller intresse av hans tillgångar.
    De tillgångar som kommer är då hans del i svärfars hus och tja, det är ju inte något som jag är intresserad av.
  • sextiotalist
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-08 08:34:14 följande:
    När min pappa dog fick alla syskon olika summor. Det är så det är.
    Fast det valde din pappa. Min sambo har valt att alla ska få lika mycket.
  • sextiotalist
    Limeblad skrev 2018-11-08 08:42:53 följande:
    Fakta? Det är ju utifrån ett testaments som frångår från standard. Skriver man inget testamente hade barnen fått lika stor andel av pappans förmögenhet, sin arvslott. Dock att det gemensamma barnet hade fått vänta med sin del. DET är fakta.

    Exakt.


    Om man nu har ett gemensamt boende, så förstår jag absolut att man vill bo kvar. Det kan man lösa på olika sätt, ett sätt är att via incitament be särkullbarnen att avstå från sin del tills dess båda är borta alternativt gör sig av med det gemensamma boendet, ett annat sätt är att fixa en livförsäkring så att man kan lösa ut barnen.

  • sextiotalist
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-08 08:38:33 följande:
    För att den andra föräldern behöver 1.bo kvar med barnen, 2.försörja de kvarlämnade barnen (de andra får stöd från staten), 3.bägge föredrar har gemensamt byggt upp något för sina gemensamma barn (som knappast exen ska komma in och snuva). Rättvisa!
    Rent krasst så kommer, om det skulle inträffa, också få hjälp med försörjningen av barnen via barnpensionen (som även hans tidigare barn kommer att få).
  • sextiotalist
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 05:33:33 följande:

    Att ärva är pengar man inte hade, men att lösa ut någon är pengar man sparat under en livstid eller en försäljning av ett livsverk. Då ska man trösta makens/makans barn med det och samtidigt ge sina egna ett upp och ner vänt liv, kanske en trång hyreslägenhet på översta våningen. Utan kapital.

    Tänk på det ni särkullbarn, ni är inte mer värda än bröstarvingar.


    Men sambons tidigare barn är lika mycket värda som vårt gemensamma, finns inte i min världsbild att de inte ska få lika mycket av sin pappa, när den tiden kommer.
    Jag har fortfarande full förståelse att man vill bo kvar, men i de flesta fall är själva nettovärdet (efter tagit bort lån etc) att de går att ha en livförsäkring som löser den biten.
    När det gäller andra tillgångar så kan man hantera dessa genom att inte ha gemensamma konto, äktenskapsförord eller det man anser sig vara bekväm med. Man kan även ge varandra gåvor under äktenskapet som kan vara enskild egendom. Så det finns många sätt att skapa skydd så man inte behöver gå från hus och hem om det värsta skulle hända.
  • sextiotalist
    Ess skrev 2018-11-09 08:32:24 följande:
    Jag räknar inte att få ärva något efter mina heller, jag hoppas att de lever upp sina pengar så länge de kan och orkar. Sen så äger de dessutom inget av värde.
    Jag tycker att alla som sitter och gnuggar händerna och väntar på sina arv, förtjänar att få vänta förgäves. Hoppas deras föräldrar sätter sprätt på sina pengar.
    Eller så gör man som min mamma, att hon ger bort det som hon tycker är viktigt att stanna i släkten. Pengarna ska hon absolut behålla, om hon lever upp dom tycker jag är helt rätt, men jag är glad att hon har gett bort sommarhuset, som jag, när sonen har fast arbete, kommer ge dela mitt ägande med i framtiden.
  • sextiotalist
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-13 08:49:01 följande:
    Varför?
    Det är därför vi rekommenderar att du ska ha hjälp av en jurist, just därför detta med arvsordningen är betydligt mer komplicerad när det är särkullbarn. Den främsta orsaken är att de alltid har rätt till sin laglott, finns det t.ex en fastighet så kan det bli komplicerat om det inte finns kapital som kan lösa ut särkullbarnen
Svar på tråden Vi vill att varderas särkullbarn ej ska ärva arvslott!