Ta bort något barnet vill ha?
Varför ska du hålla på o förolämpa? Är väl mycket bättre och trevligare att bara beskriva vad du menar än att förolämpa? Det finns många vägar och sätt att hantera denna situation. Den här föräldern har nu fått många tips och råd om hur att hantera situationen. Självklart ska man belöna ett bra beteende. Men jag vill oxå fråga om man ska belöna alla beteenden som är bra? Får du beröm/belöning så fort du beter dig bra? Jag är bara nyfiken och vill gärna höra andras idéer och tankar. Och jag vill även delge mina tankar. Jag kan hålla med om att utesluta inte är det bästa att göra men det beror helt på situationen. Föräldern gör det som den anser passa.
Däremot ser jag inte en hånleende som en stressreaktion. Barnen är mycket mer kompetenta än vad du beskriver. Har mött många barn som använder ett hånleende som att jävlas rent ut sagt. Att de vill testa sina gränser och där är det ju viktigt att som förälder, pedagog osv att du är medveten om dina gränser. Vi ska ju vägleda barnet mot ET bättre beteende. Detta KAN man gör genom gränser och konsekvenser. Jag säger inte att mitt sätt är det ända rätta. Det finns många vägar att gå och jag väljer att delge några av dom, precis som du. Sedan är det upp till förelderna att agera.
Precis som du nämner handlar det om att vägleda barnen, där de behöver lära sig rätt och fel, samt förstå vad som förväntas av dem vid en specifik situation, typ att man sitter och äter vid matbordet, man umgås och samtalar, men man larvar sig inte. Det Drottningen1970 föreslår är ju utsläckning av ett negativt beteende genom att ignorera, men vad lär sig barnet av det? Så flummigt och förlegat tycker jag. Barn behöver få veta när de gör fel och när de gör rätt. Med det sagt fattar jag inte heller varför barn ska ha beröm för minsta sak, typ som en lydig hund.
Saken är att TS situation är ett dilemma där det kanske inte finns några rätt eller fel svar, men det är viktigt att föräldern kan visa var gränsen går när barnet testar. Sen vill ju barn ofta samarbeta om de kan, det vill säga om de vet hur. Och där är det av betydelse att lära barn att lära sig att tänka. TS, Prata med ditt barn och försök tillsammans komma fram till hur ni vill ha det vid matbordet. Inget sker heller som ur ett vakuum utan det finns behov och känslor bakom handlingar och beteenden. Fundera kanske på vad det är som troggar beteendet? All uppmärksamhet är ju faktiskt uppmärksamhet, även negativ sådan.