Min svärmor lägger sig i för mycket om bebisen

Oj! Jag hade ställt ultimatum i detta läge. Bvc förespråkar ju ofta fri amning också och små bebisar ska ju äta när de är hungriga. Små bebisar behöver ju också sova. MYCKET! så din svärmor får helt enkelt acceptera att det inte är som det var när hon hade en liten bebis att ta hand om. Jag hade sagt som det var till henne. Att antingen accepterar hon erat sätt att ta hand om er bebis, eller så får hon helt enkelt inte besök av er.

Men usch vad jobbigt!

Du låter som en helt fantastisk mamma och du har såklart helt rätt i det du skriver.

Kan du inte ta ett allvarligt snack med din man, så han förstår dig bättre och så han kan ta diskussionen med sin mamma? Det är jobbigt nog att vara nybliven förälder. Du ska inte dessutom behöva ta en massa onödiga konflikter med din svärmor.

Men shit! Åk inte dit/ta inte hem henne. Seriöst!? Vilken trög och egotrippad kvinna (iaf efter att ha läst vad du skrivit).

Det är ert barn, ni bestämmer. Klipp av kärringen!

Små barn ska absolut inte väckas när de sover om man inte måste. Det gör mer skada än nytta. Kan påverka hjärnan negativt.

Sen tycker jag att både du och din man ska sätta ner foten ordentligt till svärmor. Googla fram fakta och ge henne! Eller strunta i att besöka henne

Du har två problem här: din jobbiga svärmor men ännu allvarligare en man som inte är med i ditt lag och kan sätta ner foten. Jag hade vägrat åka med till svärmor innan alla hade fått helt klart för sig att hon har noll att säga till om när det gäller ditt barn. Och det är faktiskt din mans uppgift att klargöra detta för henne, inte din. Om han inte klarar av detta hade jag tagit en allvarlig funderare på.om jag vill tillbringa livet med någon som viker sig så fort det blåser lite. Sen hade jag stannat hemma och låtit honom sköta alla besök plus sagt åt alla att det är för att svärmor inte kan uppföra sig.

Ställ krav på maken!

Om din man inte säger till sin mamma att hon måste respektera hur ni väljer att uppfostra ert barn så kommer ni inte att hälsa på.

Det går att vara bestämd även om man är vänlig. Säga att man är glad för att hon älskar sitt barnbarn, vill dess bästa och vill tillbringa så mycket tid som möjligt med barnbarnet MEN hon måste lita på att ni gör det som är bäst för ert barn enligt nya tiders rön och råd. Ni bestämmer över mat- och sovtider, och senare över när mat ska introduceras, vilken mat som ska ätas, när det är dags för barnvakt etc (lika bra att stämma i bäcken här!) . Ni vill gärna att hon ska ha en viktig roll i barnets liv, men era regler gäller!

Vilken häxa. Umgås så lite som möjligt med henne. Säg till henne att "du fostrade ditt barn som du ville, jag fostrar mitt barn som jag finner bäst och som jag vet att mitt barn mår bra av". 

I värsta fall får du helt enkelt sätta ner foten ordentligt, med risk för konflikt: "Detta är MITT barn tillsammans med din son. JAG ammar när JAG finner det bäst, och JAG ser till att barnet får tillräckligt med sömn".

Sätt ner foten!

Min svärmor är exakt likadan, vill inte acceptera att hon inte är mamman och ville till och med ha bebisen sovandes hos sig när hon var under 4 månader!

Det har varit oändligt mycket bråk med denna kvinna gällande barnet och min man likt din har aldrig klippt navelsträngen. Försökte flera gånger prata med henne om det men slutade alltid med att hon blev arg för att jag inte bara lät henne göra vad hon ville.

Till slut ( efter 1,5 år ) blev jag riktigt arg och sa ifrån att om hon vill umgås med mig och sitt barnbarn så måste hon kunna respektera mig som förälder och sin roll som farmor. Och att hon har haft sina barn som små så låt mig ha mina!

Hon är fortfarande jobbig på alla sätt och vis men nu håller jag ingenting inne utan jag säger ifrån direkt och skarpt. Och skiter ärligt talat blanka fan i om hon blir sur.

Det är väl mitt bästa tips, skit i om hon blir sur. Du är mamma till ditt barn ingen annan och då har man rätten att sätta regler och gränser för sitt barn. Kan hon inte acceptera det ligger problemet hos henne och inte dig :)

Din svärmors stora problem är att hon tror att hennes behov kommer sättas före babyns. Det är din och sambons uppgift att se till babyns behov, inte till svärmors behov.
Det visade hon även när din sambo var liten och det var så extremt att din sambo blev undernärd.
Förvänta dig således inga mirakel i svärmors attityd.
Din sambo måste spela i ditt lag och det är han som ska ta konflikten.
Träffa inte svärmor så ofta, låt henne inte förpesta ditt liv.
Var mycket tydlig mot henne. Ta inga diskussioner utan tala bara om vad som gäller. När ungen är hungrig säger du lugnt och bestämt "Nu ska Kalle till mamma". Du ska inte förklara varför. Du behöver nämligen inte förklara något för svärmor. När babyn sover säger du bara " Nej, inte nu, kalle sover fortfarande."

Be farmor att läsa detta https://sites.google.com/site/amningsfakta/barnbarn

Vilken jobbig svärmor du har OCH man som är rädd för att såra sin mammas känslor! Inser inte din man att han har en egen familj nu, vilkas behov går före allt?! Jag hoppas innerligt att han begriper detta inom en snar framtid och börjar stötta er.

Vad är det med svär-/morföräldrar som beter sig såhär? Känner de sig utanför? Jag undrar verkligen därför att min egen svärmor är exakt som du beskriver din, och min sambo dansar allt som ofta efter hennes pipa. Min första tid med vår bebis blev nästintill helt rubbad pga min svärmor, bla eftersom min sambo övertalade mig att vi skulle bo hos hans mamma den första månaden. Jag har fortfarande ångestkänslor som kommer och går därför att jag inte fick vara ifred med amning, nattning, tröst, närhet, gos och anknytning med bebisen. Att bli mamma var så nytt för mig så det tog tid innan jag insåg att svärmor la sig i väldigt mycket. Idag vet jag bättre och har insett att jag måste sätta ner foten för annars tar hon över helt!

Sätt ner foten nu så slipper du riskera att hamna där jag hamnat. Farmor kommer för övrigt ha all tid att knyta an till sitt barnbarn, men den här första tiden är er, barnet är bara två månader. Farmor får väl vara med på ett hörn, men hon måste tagga ner.

Stort lycka till och stå på dig!

Man säger helt enkelt till.

- Svärmor nu är det såhär att jag är mamma till ditt barnbarn. Du får jättegärna hålla vid annat tillfälle men just nu ska bäbis ha mat.

Förstår inte varför man ska göra en höna av en fjäder. Strunta i att springa till din karl om du vet att han ändå inte gör något åt saken.

Nu blir man väl rasist här, men det låter som att TS svärmor har ursprung från ett annat land. Det är i alla fall min erfarenhet att många äldre i Sverige är rätt så moderna medan många äldre som ursprungligen kommer från mindre utvecklade länder har idéer om barnuppfostran som känns både gamla och galna. Svårt att få dem att lyssna också, det blir en stolthetsfråga. Men TS ditt barn är viktigast och om du kan ta ett lugnt snack med din man och ha rationella argument så borde han kunna fatta och säga till svärmor.