Vägrar utredning angående diagnos

Jag har verkligen all förståelse för att man vill veta, jag har själv två barn med diagnos och båda gångerna har jag fått kämpa emot andra. Inte såå mycket mot min dåvarande man, även om han var tveksam när det gäller andra barnet, men även i det ena fallet en läkare som "inte tror " på ADHD (både barnläkaren, skolläkaren och BUP-läkaren blev förbannade), och andra gången hade lärarna inte märkt något och tyckte fortfarande inte det när barnet gick i högstadiet och själv talade om att hon tyckte att hon hade dessa problem.  

Det kan jag tänka mig, att mamman då skyller på att det inte är lugnt hos dig. Det bästa du kan göra i det läget är att se till att du verkligen satsa på att skapa en miljö som du tycker är bra för barnet. Och sedan kan du diskutera med mamman tillsammans med soc. Jag tror faktiskt att det är bra chans att de håller med dig, bara du visar att du har skapat bra förutsättningar hos dig också. Annars kommer de ju att säga att du ska prova det först. Visa att du är beredd att samarbeta, att prova olika saker. Det är ju inte hela världen heller om man får prova en eller två andra saker först. Men sedan har du ett bra läge, då kan mamman inte säga emot en utredning längre heller. Såna samtal brukade vi ha på BUP, men då var vi fortfarande ihop. Men så småningom, om han skulle få diagnos och så, då kan det vara en bra idé att ha såna samtal på BUP.