Vad händer nu

Jag känner såväl igen det där. 
För mig vart det bara stumt och dött, jag kunde inte bry mig mera, orkade inte, på något sätt var jag så slut efter många år av kämpande att psyket bara la av, stängde av. Jag kunde se hans mun röra sig men jag registrerade inte längre vad han sa, för det var så oviktigt.
Jag var som död inombords, 
Nästa steg var skilsmässa och det var ett ljus i mörkret, det blev också början på ett liv så mycket bättre.
Idag är jag gift för andra gången och den här gången har jag varit gift en längre tid än med mitt ex, och fortfarande finns inte ens tillstymmelse till såna känslor som jag hade då på slutet.
Den här gången är det rätt.