Försöker bli gravid med 1a barnet

Hej!

Förutom en handfull vänner som jag vet har svårt att få barn av olika orsaker så har många blivit gravida av bara farten. Lite som att oj, missade ett ppiller och blev gravid, eller att "jaha nu ska dom ha barn ska vi också försöka, oj det gick på första försöket". Så hade jag på någotvis hoppats att det skulle bli så för oss också. 

Vi har inte försökt aktivt så jättelänge, sen augusti men jag har verkligen gått all in i det. Blir ledsen och superstressad varje månad mensen kommer. Kör äl-test för att pricka bästa tillfällena men det går inget vidare ändå. Håller sååå tummarna för att det tar sig nu. Har börjat få blinkande gubbe på mitt CB idag. ÄL är beräknad till den 24:e så vi får se hur lång tid det tar  Har blivit feberfri efter influensa nu iaf så jag ska göra vad jag kan för att charma min man ikväll haha. 

Men går det inte på de närmaste två tre månaderna så betalar vi nog för att få en utredning gjord så att vi kan slappna av lite om vi får veta att allt är okej. Annars får vi veta vart felet ligger och om det går att göra något åt. Jag blir lite orolig när det känns som jag cyklar runt på en cykel där styret inte helt sitter fast. Tror jag kommer bli lugnare efter testerna gjorts. Har aldrig tidigare varit gravid och nu är jag snart 34:a så jag börjar få lite ålderspanik. äggen är ju inte så färska längre om man säger så hehe.

 

Lycka till!

Jag kände likadant, ena dagen att det här kommer ALDRIG gå och andra dagen självklart går det ju är ju inte så gammal osv. Jag fick ju beskedet efter utredningen att det inte är något som helst fel på mig, hans simmare är lite trötta men det ska absolut inte vara omöjligt på naturlig väg. Första tanken var ju då att VARFÖR går det inte då? Andra tanken var att oj, vad skönt då är det ju bara att "jobba på" går det inte får vi hjälp på traven.

Sen så hon även att om du fått utslag på ägglossningstestet en gång så kan du lägga av med det sedan, spara pengarna och lägg på något roligare.

Vad jag kom fram till i slutändan är just det, att 2019 ska jag ha ROLIGT och njuta av livet. Sluta grubbla så mycket och försöka tänka att det kommer tids nog. Det trodde jag verkligen inte att jag skulle känna för två veckor sedan, haha!

Jag kände likadant, ena dagen att det här kommer ALDRIG gå och andra dagen självklart går det ju är ju inte så gammal osv. Jag fick ju beskedet efter utredningen att det inte är något som helst fel på mig, hans simmare är lite trötta men det ska absolut inte vara omöjligt på naturlig väg. Första tanken var ju då att VARFÖR går det inte då? Andra tanken var att oj, vad skönt då är det ju bara att "jobba på" går det inte får vi hjälp på traven.

Sen så hon även att om du fått utslag på ägglossningstestet en gång så kan du lägga av med det sedan, spara pengarna och lägg på något roligare.

Vad jag kom fram till i slutändan är just det, att 2019 ska jag ha ROLIGT och njuta av livet. Sluta grubbla så mycket och försöka tänka att det kommer tids nog. Det trodde jag verkligen inte att jag skulle känna för två veckor sedan, haha!

Haha nej jag har slutat räkna hur många gånger jag har fått höra "Sluta tänk på det så händer det" men förrätt mig i koma så ska jag sluta tänka ????

Vi väntade ett år innan vi kontaktade vården, då fick vi hem papper om att blodprov ska tas på mig vissa dagar i månaden och att sambon skulle lämna ett spermaprov.

Detta gick fort men sen fick vi vänta... Det är inte speciellt lätt att få tid och självklart kom det en jul emellan ????

Men väl på besöket fick vi en kanonläkare som så att det inte var något större fel på simmarna och att mina värden såg bra ut, sedan var det upp i stolen för spolning....

Man har ju läst en hel del (dum som man är) att det kan göra outhärdligt ont så jag var helt sinnessjukt nervös men jag hade sån tur att det inte kändes alls, nästan lite snopet. Haha! Allt såg bra ut och det ska inte vara några problem.

Så hon sa att hon skulle ställa oss i kö till ivf men att det kan ta ca 8 månader så att vi skulle hem och försöka själva så länge, och visst han vore det magiskt om man fick den där överraskningen av att det tagit sig men om inget annat så fokuserar jag på att vi kommer få hjälp. Inget tyder på att vi aldrig kommer få några barn, bara att det kan ta lite tid.

Ja det kändes som ett enormt steg att söka hjälp men kan meddela att man känner sig ca 710kg lättare efteråt, och om det skulle vara något som inte står helt rätt till så är det ju större chans att det funkar med lite hjälp, så försökte jag se på det :)

Oj vad långt det här blev ????

Vi tar kontakt privat isåfall och betalar, orkar inte ljuga för att få det gratis. Då ska man ha den stressen hängande över sig också och komma ihåg vad man sagt att man gjort när osv. Bättre att vara ärlig känner jag. Det är inte mer än 4-5000 kr för en utredning ändå. Visst det är pengar man hade kunnat göra något roligare för men känner absolut att det kan vara värt för att få lite lugn och ro i själen. 

 

Helt ny med detta. Hoppar in i er tråd.
Jag hade samtal med kliniken idag och har eventuellt möjlighet för en speed-variant med första försöket. IUI alltså.
Ägglossning nästa vecka och om det går vägen kan jag testa mitt livs första insemination då.
Vet att chanserna för att lyckas är relativt små varje gång så jag försöker lugna ner mig och ställa in mig på att detta är ett långtidsprojekt.

Har ni tänkt på när en evt graviditet ska ha slutdatum. Jag kom på att dec-jan-feb-mars är de jobbigaste månaderna pga jul och att nästan alla familjens födelsedagar sker de tre första månaderna på året, så till den grad att mina brorsbarn de senaste gångerna fått fira tillsammans med deras föräldrar i EN jättefest istället för sina egna. Dessutom har det blivit till att mina föräldrars födelsedagar hoppas över eftersom barnen fyller år typ samtidigt.

Fast i för sig hellre ett barn på julafton en inget barn alls....

Nästsn samma hände mig en gång...jag fick blinkande i den gamla med nya stickor och rund ring i den nya. Samma urin. Du kan använda nya stickor i den gamla...det står att läsa i instruktionerna. Jag har tänkt som så att CB mäter förändring av hormon i urinet och då är det inte så konstigt att få olika resultat. Den gamla kunde se en ökning jämfört med vad du hade tidigare hade men det kunde inte den nya göra som därför visade icke fertil.

Ja alltså det är ju via landstinget så högkostnadsskyddet ska väl gälla för första barnet om det är så :)

Haha, jag gjorde en fuling! När vi hade försökt över ett år hintade jag lite om att vi kanske skulle kolla och fick ett "mjaaaa kanske det eeehhh..." haha! Jag gick in på 1177 och skickade en egenremiss, fick hem papperna och han var med på noterna, tur! ;)

Ska absolut kolla upp den podden, då kan jag tipsa om ruvarpodden, känns tryggt att få lite info om vad som eventuellt väntar :)