Anonym (mmmm) skrev 2018-10-02 18:43:51 följande:
Om ni är kyliga mot varann anser jag inte att ni ska vistas i samma rum som barnet, tillsammans. Bättre att någon annan i så fall är med när pappan ska ha umgänge.
Beroende på hur barnet är, kan det vara ytterst känsligt för sådant. Det finns en myt om att människor med autism inte känner nåt, men min erfarenhet är att det snarare är tvärtom - de är mycket medvetna om känslor men kanske inte alltid lyckas tolka dem. Om ni ska vara "kyliga" i barnets närvaro är det verkligen inte bra föräldraskap.
Sedan kan det vara lite mycket på en gång för ett så litet barn att dels genomgå utredning och dels börja träffa sin pappa. En sak i taget vore mer lämpligt.
Vi är inte otrevliga utan artiga etc mot varandra men liksom avvaktande och inte vänner eller så. Vi pratar inte om personliga saker med varandra utan kommer ha fokus på barnet. En hel del negativa känslor finns som döljs så gott det går när barnet är närvarande. Tyvärr finns ingen annan som kan vara med på umgänget som barnet är tryggt med och umgänget måste komma igång nu så där finns inget handlingsutrymme. Bara i hur det ska läggas upp.
Barnet verkar inte förstå så mkt av utredningen och ser det mer som en rolig grej. Barnet har också haft mkt läkarkontakter innan så är dels van men kommer också fortsätta ha det efter så det blir ingen stor skillnad efter. Men skrev det för att man kan ha i åtanke att det är stor risk att barnet får diagnos inom spektrat om det påverkar.
Barnet går dock på vanlig förskola och det går bra. Där finns ingen möjlighet att pappan är och har umgänge dock.
