Vill behålla barnet

Pratade med min bm och hon ringde och fixade en akuttid för mig till gyn i morgon för vul för jag kunde inte sluta gråta. Får ta det därifrån, vill se den lilla först och se hur jag känner efter det, de kunde skicka mig vidare för abort om jag önskar det sen. Gör så ont att jag inte vet vad jag ska ta mig till!

Idag sa jag till dem att jag är osäker på om jag vill fortsätta det här, de blev rasande båda två och sa att jag inte får ta bort deras barn och hotade med att stämma mig på pengarna.

Jag orkar inte mer, känns som jag inte kan andas. Båda äggen de satte in tog sig så det är inte bara ett barn, utan två.

Du tror inte att jag redan mår dåligt nog!? Och det är för tusan deras ansvar också!

Är du allvarlig nu? Du ser inte att de har något ansvar alls i det här?

Så jävla spännande ändå att SÅ många i den här tråden tycker att TS har nån slags skyldighet att låna ut sin kropp i nio månader & inte har nån rätt till självbestämmande. Tack och lov att svensk lagstiftning inte håller med er för det vore inget annat än slaveri.

Och varför skulle barnen lida hos mig menar du?

Ts, jag antar att du är full av hormoner och att det är pga det du resonerar som du gör. Detta låter i mina öron helt galet. Detta är dina vänners barn, inte dina. Det måste vara en mardröm för dem att du beter dig såhär. Dags att bete sig som en vuxen och hålla vad du lovat. Det är deras barn. Usch.

Jag kommer behålla dem.

Nu skojar du va? Paret har ju lagt ut stora summor på resor, klinikbesök, ivf för att få barn som du nu behåller. Säg att din bil går sönder, du har inte pengar till reparationen just då så din syster lägger ut, när hon sen vill ha tillbaka pengarna hon lagt ut, säger du då: nej jag har inte fått några pengar i handen av dig så jag är inte skyldig dig något?

Har du ingen moral alls, tänker du inte alls att du kanske berövar dom inte bara dessa barn utan alla chanser de hade att bli föräldrar genom att behålla både barnen och pengarna?

Ni som pratar om lagar när det gäller om TS ska återbetala, det handlar inte om lagar, det handlar om moral. Varför ska inte TS stå för ivf:en för hennes barn?

Varför tjatar ni om donation? Och bebisarna kommer inte..

De där bebisarna kommer att bli stora, tonåringar och vuxna! Hur naiva är ni om ni tror att barnen kommer att tycka att det var okej hur de blev bestulna på sin biologiska mamma och familj? Adopterade barn letar efter sina biologiska föräldrar..

Hur tror ni barnen kommer att känna när de får veta att deras biologiska mamma ville ha men inte fick dom för att ts svek sin vän? 

"Bestulna på"? Under förutsättning att TS varit en duglig mamma så kommer de knappast känna sig bestulna på något alls. Nyfikna kanske, men det är ju långt ifrån den bild som du och flera andra i tråden målar upp av att de skulle tycka illa om sin mamma i vuxen ålder oga något som hände när de var äggceller. Och samma "problem" borde ju isåfall gälla vid äggdonation och embryodonation. Är du inne i sådana trådar också och hävdar barnens rätt till sin "riktiga" mamma?