Jag känner precis som du TS. Rökning är äckligt och giftigt. Vår 19årige sons kompis var här på besök och är rökare. Han fick inte röka under helgbrsöket här hos oss. Vi har tre yngre barn och de ska ej se att vi accepterar den typen av beteende. Sedan måste jag vända mig mot flera inlägg. TS fortsätt du ta hand om ditt barn!
Vad är du rädd för? Att sonen ska bli rökare för att hans farmor luktar rök? Det värsta som kan hända är att han under en vecka luktar lite illa för vissa, men du är ju inte hemma och känner det. När du kommer hem kan du duscha honom, tvätta håret och tvätta hans kläder. Värre än så är det inte!
Jag vet när mina barn var små och de hälsade på mina föräldrar, då tvättade mamma kläderna med något äckligt parfymerat sköljmedel. Ungarna tog ingen skada av det, och för mig var det bara att tvätta om kläderna när de kom hem.
Jo, du är överbeskyddande. Skadliga ämnen på händerna? Några minuter här och där i en veckas tid? Vad utsätter du själv sonen för, som är lika skadligt fast varenda dag? Sköljmedel, solkräm, myggmedel, parfymer? Gifter i plast, trycksvärta, strålning från trådlösa nätverk?
Det finns ingen som helst forskning som visar att någon människa skadas av en rökares andedräkt. Det har liksom ännu inte hänt i världshistorien. Ja, en astmatiker känner av det, precis som han känner av avgaser och parfymer. Om din son inte har astma, så tar han inte skada av att umgås med en rökare i en veckas tid. Du lider av en omotiverad skräck som du kanske borde göra något åt.
Åh, tusen tack för ditt svar, speciellt från en person som verkligen vet vad den talar om. Vet du om man kan läsa någonstans om att man ska ta promenad och så efter att ha rökt? Då kan jag liksom länka det till min sambo och svärmor:-/
Ja, du väljer vad och vem du vill inkludera i ditt barns liv. Du väljer uppenbarligen att inte inkludera barnets farmor, pga en omotiverad rädsla för rökare. Vad tror du skadar ditt barn mest? Att se ditt förakt och din rädsla för hans farmor, eller att bli kramad av någon du tycker luktar illa?
Nu tog jag i från tårna mot sambon när barnen skulle komma. Han fick varken mysa eller mata dem på tre timmar efter en cigg (luktar ju förjävla illa om rökare) så dagen innan de föddes så slutade han...
Barnen skulle inte utsättas för sådana gifter och så var det bra med det.
Så gjorde jag mot gubben i alla fall.
Skönt att se att det finns någon som ännu inte förlorat vet och sans.
Och till den som svarade på detta, Näng kallar du dig: 1) det heter "kognitiv", och 2) den som sa det kan va det (för då hamnat vi nog på samma nivå i argumentationen)
Jag skrattar inte. Jag tycker bara det är sorgligt att se när fanatiker splittrar familjer. En ingift släkting tog till sig att det var skadligt för spädbarn att se på TV. Hon krävde av barnets mormor, att hon gjorde sig av med TV:n, för annars skulle inte barnbarnet få hälsa på. Mormor tog det inte på allvar, och det ledde till slut till att hon inte ens fick träffa sitt barnbarn. De har ingen kontakt nu.
Jag tycker du ska ställa dig själv några frågor:
*När barnet börjar på dagis och en i personalen är rökare, vad gör du då?
*När ditt barn måste till doktorn, och doktorn el sköterskan är rökare, får de inte undersöka barnet då?
*När ditt barn får en kompis, vars pappa röker, tänker du hindra ditt barn från att vara kompis med det andra barnet då?
*När ditt barn börjar skolan och fröken är rökare, byter du skola då?
Jag läste just igenom min egen text och fann ett fel som telefonen gjort åt mig. Känns det bättre för dig nu också?
Resten vet jag inte riktigt vad du dillar om. Vad har det med frågeställningen eller mitt svar att göra?
Och f.y.i. så finns det fortfarande rätt så gott om sjuksköterskor och läkare som röker, även om de måste stämpla ut för att stappla ned till område utan rökförbud och sådär.
Rökning är dåligt. Men taskig attityd är också dåligt