BaKu skrev 2018-11-04 19:03:20 följande:
Jag tycker absolut du ska söka hjälp. Vi genomgår så tuff resa och uppe på det kommer alla hormoner. När pluset väl kommer ska man helt plötsligt landa i lyckan och samtidigt hantera all oro som vi antagligen känner mer av eftersom vi vet hur svår resan hit är. Precis som flera varit inne på så är det ju inte riktigt bara att försöka igen om något går fel.
Det är inte konstigt att vi kan må dåligt och eftersom det samtidigt känns som vi bara borde vara glada så får man dåligt samvete och allt känns bara ännu värre då.
Hjälp finns att få och precis som vi en gång vågade söka hjälp för den fysiska delen i att vara ofrivilligt barnlös så måste vi våga söka hjälp för den psykiska.
Tänk på att du ska hålla hela graviditeten. Du ska sen också orka med könslostormen under och efter förlossningen. Det kan bli tuff tid med fysiska besvär och väldigt lite sömn. Ju mer hjälp du får desto starkare kan du bli och desto mer kan du njuta av det här underbara du faktiskt går igenom.
Det är så kort tid vi har med att njuta så det gäller att ta vara på det. Det gäller också att ta hand om sig själv.
Får ofta höra att graviditet inte är en sjukdom och vi kvinnor är generellt duktiga på att klanka ner på oss själva och på andra. Alla ska antingen ha haft det värst eller hur lätt som helst. Man ska skämmas för att man inte jobbar till förlossningen och jag har kollegor som åkt från jobbet till förlossningen.
Själv ska jag gå hemma i drygt en månad innan beräknad förlossning. Sen får vi se om det kanske blir kortare eller längre tid, men skämmas för det tänker jag inte göra. Trots att jag ofta hör att "när jag var gravid så jobbade jag in i det sista. Då var det inte tal om att gå hemma". Detta sägs med en underton av att det är ju väldigt tidigt för mig att gå hem. Men jag vill njuta. Jag vill vila upp mig. Jag vill förbereda mig mentalt. Det kostar mig i inkomst, men det är ju mitt och min mans val.
Det jag vill komma till är alltså att vi ska göra det vi känner är bäst för oss och det vi själva mår bra av. Ingen annan kommer att ta hand om oss utan det är vårt eget ansvar.
Hoppas du snart mår bättre. Kanske så snart hormonerna stabiliseras. Men vänta inte med att ta hjälp.
Grattis till att ha kommit till vecka 32! Vad härligt :) inte så lång tid kvar nu ju. Jag tänker att jag ska gå ganska tidigt med från jobb. Mest för jag vet att det finns inga garantier att barnet är i magen till v 40. Jobbat länge på neonatal så är väl lite skadad av det. Både jag och min bror föddes förtidigt och vet att de kan gå i arv.
Man får helt bestämma själv tycker jag. Men undrar bara om du har koll på hur man gör när man ska gå på tidigt föräldraledighet. Min barnmorska sa att man kan välja att gå redan v 32 men oftast jobbar man längre. Kommer du då ta ledigt utan lön eller ta av dina föräldradagar?
Blir SGI (det de räknar föräldrapenningen på) påverkad av att man är utan lön ex en månad? :) ville mest fråga om du visste då jag med ville gå så tidigt det går. Vi kommer dessutom flytta till annan stad så vill komma på plats i nya orten innan barnet kommer. Kram