Vi som blivit gravida efter IVF
Usch vad jobbigt med akutbesök! Gick det smidigt? Skönt att magen funkar bättre, den är ju så otroligt viktig! Även om man gärna vill att de ska sova mkt på dagarna så är det ju såå skönt att nätterna funkar bra! Sover han mellan er? Liggammar du?
Åh vad underbart att följa utvecklingsstegen! Antecknar ni något? Jag ångrat så mkt att vi inte dokumenterade allt med dottern! Och graviditeterna, hade lovat att göra det nu men icke...:/ Så lat och slarvig!
Men det gick relativt smidigt. Hos oss åker man till vanliga akuten, men så här små barn får ganska direkt komma in på eget rum för att slippa väntrummet. Båda gångerna kollade en sköterska till oss direkt och gjorde väl bedömning av hur akut det är. Sen fick vi ju vänta på läkare ett par timmar för det var ju bara en barnläkare som täckte akuten, barnmottagningen. BB och förlossningen. Men gick ändå hyfsat snabbt och de tog oss ändå på allvar. Det är lite skillnad på när man kommer in med en småtting mot när man själv söker vård (har kronisk huvudvärk och tog flera år innan jag hittade en läkare som över huvud taget trodde på mig och som kunde diagnostisera mig).
Vi har ett bed side crib som han sover i. Väldigt smidigt och känns säkrare än att sova emellan oss. Speciellt eftersom min man kan vifta runt en del när han sover. Så rekommenderas! Har liggammat ibland och det funkar, men slutar ofta med att jag antingen ligger obekvämt och får ont eller ligger bekvämt och somnar. Så nu sitter jag för det mesta. Men går bra. Har en kudde som jag formar sig skönt, men som är fast (med sånna små kulor i som det är i saccosäck). Så då kan jag sitta bekvämt i sängen , men ändå stadigt. Sen har han börjat äta snabbt på nätterna så ofta är han klar på tio minuter och då somnar vi båda snabbt om. Mannen hinner inte ens vakna.
Försöker anteckna så mycket som möjligt. Skriver ibland ner lite snabbt i kalendern så kan jag fylla på i hans bok (sån där min första bok) när jag hinner.
Graviditeten dokumenterade jag första tio veckorna typ och sen blev jag sämre på det. Önskar framför allt att jag tagit mer foton. Men nu fotar jag honom frenetiskt istället :p vi har en chattgrupp så vi kan skicka till familjen så de får se honom lite varje dag även om vi inte träffas. Min svärmor brukar alltid göra fotoböcker så är säker på att hon kommer göra minst en varje år :)
Hur går det för dig nu?