Inlägg från: BaKu |Visa alla inlägg
  • BaKu

    Vi som blivit gravida efter IVF

    jaktenpaflow skrev 2019-01-15 21:49:22 följande:

    Hej alla! Varit lite off de senaste dagarna! Ägnat mig åt renovering och sen varit heeelt slut!! Börjar könns av foglossningen rejält nu i ljumskarna och i benet mellan. Bara hugger och strålar! Var hos en sjukgymnast och provade ut en foglossningsbölte men i övrigt tycker jag inte jag fick någon direkt hjälp?! Vad gör dem vad är dem till för undrar jag! Skulle gärna gå på massage eller liknande för att lösa upp knutar och mina stela partiet. Någon som vet om det kan gå på högkostnadskortet?

    Kul att många börjat titta på vagn!! Vi köpte faktiskt en igår kväll lite spontant haha! Hittade en Bugaboo Donkey Duo på blocket som var superfin och till väääldigt bra pris jämfört med nyskick. Vi köpte vår första vagn helt ny och ska försöka sälja den:)

    Tråkigt stt det inte kommit någon bebis än BaKu men snart är lillen här!!! Skönt med ett datum så ni kan ställa in er på ett ?senast? datum iaf! Gör du några trick för att försöka få igång förlossningen?:)

    Vad tycker ni om en BF lista? Något mer som bör vara med?

    Kram till er alla


    Var också hos sjukgymnasten för foglossning och han var faktiskt väldigt ärlig med att det tyvärr inte finns något att göra för foglossning i sig, mer än att ett bälte kan underlätta något. Tråkigt att höra, men kändes ändå bra att han var så ärlig och gjorde det lättare att "acceptera" smärtan. Däremot skadar det ju inte att försöka träna upp ryggen i övrigt för nu känner jag även av "vanligt" ryggont och känner att ryggen inte helt orkar.

    Massage brukar inte ingå i högkostnadsskyddet, men varierar mellan olika landsting. Det kan ibland finnas vissa sjukgymnaster som kan utföra "medicinsk" massage och då kan det ingå, men brukar vara svårt att hitta. Några få landsting har även naprapater som man kan gå till på högkostnadsskyddet, men också ganska ovanligt.

    Ja, det är skönt med slutdatum. Sen tar ju en igångsättning tid. Tydligen vanligt med 2-3 dygn för att få igång förlossningen och sen vanligt med förlossning som tar ett dygn... Men inga knep här inte. All medicinsk personal jag pratat med är enig om att man inte kan starta det själv. Så för att vara snäll mot ryggen så låter jag bli att försöka. :)
  • BaKu

    Ingen bebis här ännu, men lite mer slempropp som gått och lite mer förvärkar så får se om det händer något innan måndag (då vi har tid för igångsättning).

    Min mage började synas tidigt och jag fick snabbt gå över till gravidbyxor. Men för er där magen inte syns så tänk på att i början är det ju inte bebisen som syns utan svullna tarmar mm. Så misströsta inte ;)

    Vi har ju köpt britax smile 2. Att den upplevs ranglig av vissa tror jag mest beror på att den är väldigt lättrullad och man måste faktiskt vänja sig lite vid det i början. Mitt syskonbarn har rullats runt i en sån och minns att första gångerna jag körde vagnen var det nästan lite obehagligt för att den rullade så lätt. När man väl vant sig var det bara bekvämt :)

    Jag har länge fått sammandragningar när jag gått och stått. Magen blir hård, men släpper efter ett tag. Gör inte direkt ont, men känns lite obehagligt. Läs på 1177. Finns ganska bra info om hur sammandragningar, förvärkar och värkar känns :) är inne och läser varje dag nu för att se om det kanske är något på gång :p

  • BaKu

    Jaktenpaflow - gravid första IVF efter 1 års försök, 2:a barnet, BF 21 april, pojke

    Gammelpysen, gravid efter 3,5 års försök, 7e försöket (3 färsk och 4 frys). Bf i slutet av april

    Ellencassandra - gravid efter 4 års försök, fjärde insättning, 1a barnet BF 2 juni, flicka :)

    Tossaliten - gravid efter 2 års försökt. Ett IVF som misslyckades, nu gravid naturligt, 3e barnet (första med nuvarande make) BF 15 september

    Kallamakka, gravid första IVF(3dje insättningen) efter dryga 2,5 års försök, första barnet, BF 30 augusti.

    Mjbo, Första försöket IVF, 3dje insättningen, försökt 3,5 år. Andra barnet (som är 9 år), första barnet för min man. BF 29e maj, flicka

    Baku, andra IVF försöket efter 2.5 års försök (manlig faktor och utdragen utredning). Första barnet. BF 6 januari (blir igångsatt nästa vecka om inget händer). Vet inte kön

  • BaKu
    Sommarhopp skrev 2019-01-18 12:50:22 följande:

    Jag är chockad, glad och ledsen på samma gång. Igår gjorde vi RUL, allt såg bra ut och vi bestämde att vi skulle göra det officiellt då. Jag skrev ett långt inlägg på facebook om hela resan hit, med både missfall och flera IVF försök, och avslutade med en bild från ultraljudet. Vilken respons jag har fått! Det är så många som har hört av sig till mig på PM och berättat att de gått igenom något liknande, och att de är så tacksamma för att jag delade vår historia. Både människor jag känner och människor jag aldrig haft kontakt med förut.  Mitt inlägg har börjat delas  och spridas både bland mina vänner, men också bland människor jag inte känner alls. Jag är så glad att det sprids eftersom det talas så lite om hur svår vägen till ett efterlängtat barn kan vara. Och jag är så glad över responsen jag har fått och alla fina kommentarer om hur det ger även de som fortfarande kämpar med att få ett plus, ett hopp. Men jag är också så ledsen över hur otroligt många det visade sig vara som gått  eller går igenom samma sak. Som jag inte hade en aning om. Det är verkligen vanligare än vad man tror. 

    Hur har ni gjort? Har ni berättat för omgivningen vad ni gått igenom? Varför/varför inte? Jag önskar att jag hade gjort det tidigare, nu blev det inte förrän vi vet att det verkar gå vägen den här gången. Folk kallar mig modig som vågar berätta vår historia, men jag känner mig feg som inte sagt något förrän nu...


    Har funderat fram och tillbaka med hur man ska göra med den här frågan.

    Vi har berättat för familj och en del vänner. Jag berättade även för kollegorna innan vi påbörjade behandling. Mannen har inte berättat för lika många på jobbet, men där sprids saker på ett lite annat sätt. Det är en svår balansgång för å ena sidan känna det väldigt privat och svårt, medan det å andra sidan känns viktigt att prata om det.

    Vi kommer antagligen inte göra någon stor grej av det nån gång, men vi håller det inte heller hemligt om man pratar om det. Däremot har vi valt att inte berätta för vissa av den äldre generationen i våra familjer. Mest för att vi vet hur ledsna och oroliga de skulle bli.

    Och grattis till RUL :)
  • BaKu

    Ingen bebis här ännu...

    Igångsättning kommer allt närmare. Har lite känningar på kvällarna och nätterna, men det blir aldrig nåt av. Bara slemproppen som fortsätter lossna allt eftersom.

    Men nästa vecka är bebisen här. Helt galet och löjligt overkligt...

  • BaKu

    Nu ni tjejer verkar det faktiskt hända något. Värkarna har satt igång. Än så länge förvärkar (tror jag i alla fall) men de kommer allt tätare och börjar bli kraftigare. Pratat med förlossningen som tyckte allt lät normalt och att jag får stanna hemma så länge jag känner att det går och ringa tillbaka om något ändras eller om det känns som det är dags att komma in. Lite segt att man inte sovit på många timmar nu. Mannen försöker sova lite i alla fall, men hans puls gick upp en aning så oklart om han lyckas somna :p ska snart ta en dusch här tänkte jag så får vi se hur det går...

    Men det är verkligen svårt att veta hur saker ska kännas och vad som är vad när man aldrig gjort det här förr. Visst, alla säger att man märker när det övergår till förlossningsvärkar, men tycker ändå det känns svårt. Var (är) ju knappt säker på att detta var förvärkar.

  • BaKu

    Nu är han här. Ja, det blev en pojk, precis som vi gissat. Värkarna började vid midnatt och runt 4 på morgonen gick vattnet. Vi åkte in och det kändes som det skulle gå fort för värkarna ökade snabbt. Fick morfin för att kunna sova lite när vi kom in, men efter nån minut bara så fanns det inte en chans till sömn. Då fick vi en ett förlossningsrum. Efter att ha kämpat med lustgas så fick jag tillslut epidural. Hade inte bestämt något innan så valde det där och då. och tjejer, försök inte vara starka. Epiduralen räddade verkligen mig. Så är det för mycket, ta den hjälp ni kan få. Kunde kombinera med lustgas och slumra mig igenom att öppna mig från 4 cm till 9 cm. Det gick relativt fort. Därefter tog den sista cm lååång tid. När jag tyckte det kändes som det snart var klart var det flera timmar kvar.

    Strax efter tio igårkväll kom han tillslut ut och det var en stor gosse på 55 cm och 4200. Jag själv är väldigt liten så det var ju lite chockartat, trots att vi misstänkt ganska stor bebis.

    Hade lite problem att få ut moderkakan för navelsträngen gick sönder när han kom ut. Så fick kämpa en del med det efteråt, men till slut gick det. Skönt det för hade vi inte lyckats då hade det blivit operation.

    Nu väntar jag på frukost. Har sovit sådär inatt. Trött som bara den, men har mått ganska illa så vaknat av att jag håller på att kräkas. Nu är jag dessutom vrålhungrig och en halvtimma kvar till frukost.

    Vårt mirakel sover bredvid oss. Mannen fick sova över och om en stund skulle det vara lite rond tydligen.

    Tjejer, jag vet hur mycket blod, svett och tårar vi fått gå igenom för att få vår största dröm att gå i uppfyllelse. Det är värt varenda sekund av det. Under förlossningens värsta skede fick jag sånt glädjefnatt att vi äntligen snart (trodde jag) var i hamn. När han kom upp i famnen var alla jobbiga dagar, alla tårar och alla misslyckanden som bortblåsta. De har ju lett oss till just den här lille krabaten. (och ja, glädjefnattet gick över för det var inte superskönt, haha)

    Önskar verkligen det går bra för er alla!

    Nu har vi en utmaning i att komma på ett namn. Vi har ju haft svårt med pojknamn, men hade ändå ett vi tänkt på lite mer. Men vi är nog överens om att det inte passade på vår älskade unge.

  • BaKu

    Här kommer en liten uppdatering. Vi har det bra och ligger kvar på BB. Imorgon åker vi hem så länge allt ser bra ut. Har inte varit någon press om att åka hem, vilket jag är så glad för.

    Första dygnen är tuffa. Man är trött och kroppen är sliten. Så skönt att få hjälp med allt man inte har en aning om. Ska bli både skönt och läskigt att komma hem imorgon. Fattar inte att vi får ta med honom hem...

  • BaKu
    Kallamakka skrev 2019-01-21 19:24:13 följande:

    Du har ju gjort världens insats, förstår att kroppen tar stryk. Bara vila så gott det går. :)

    Åh och allt bebis gos ni ska hinna med, och få komma hem och lära känna eran lille kille, man blir ju lagom avis här!!

    Tack för du berättar lite om hur de går, så mysig läsning! . :)


    Hoppas ni andra har det bra och att ni orkar kämpa er igenom allt tufft. Det är så värt det!

    Och grattis till alla nya i gruppen.

    O självklart tack för alla gratulationer
  • BaKu
    Inalina skrev 2019-01-22 10:16:05 följande:

    Hej allihopa! har senaste dagarna blivit lite orolig då jag nu får sammandragningar varje dag, flera gånger om dagen. Jag gör inget speciellt när de händer, stressar inte utan kan ligga helt stilla i sängen exempelvis. Hört av mig till min gyn för o se om jag kan komma in i veckan för en check up.

    Har i och med oron börjat drömma hemska mardrömmar om bebisen och i natt drömde jag att vi lämnade bebisen nere i källaren och gick och lade oss för att sen vakna på morgonen och komma på det!  fruktansvärt - tror det beror på att vår vagn står i källaren nu 

    har otroligt svårt att sova också - är det någon som köpt en sån där kudde som man lägger mellan benen eller under sig eller hur man nu gör?? kanske kan vara värt investeringen tänker jag när man ändå har typ 16 v kvar...

    Kram!


    Jag köpte en sån och det var en underbar investering!

    De där mardrömmarna som gravid är sjuka.
Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF