Inlägg från: Anonym (Jessika) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Jessika)

    Inget stöd i mitt val

    Kanske dina vänner inte förstår vilket stöd du menar att du vill ha?

    Det är ingen annan som ska göra ditt val, det måste du själv komma på vad som är bäst. Ingen kommer vilja vara den som tar beslutet åt dig.

    En bra vän ska hjälpa dig sortera för och nackdelar och kanske se saken ur annat perspektiv.

    Kanske de också är orolig för det val du måste göra och vad det innebär för deras egen del? Och vad det också innebär för din hälsa?

    Tycker de att du klantat till det och får skylla dig själv så kanske de faktiskt försökt tala om för dig tidigare att den här killen inte var något att ha och nu får du ta konsekvenserna?

    Killen har psykisk ohälsa skriver du, vad kommer det innebära i verkligheten om du föder barnet? Att han inte klarar av ett föräldraskap? Att hans ohälsa kommer sätta dig i skiten med bråk och stök och brutna löften av honom? Hur kommer barnets uppväxt att bli med honom som pappa? Kan barnet få pappans gener och ärva hans diagnos? Och vad kan det innebära för dig och din familj ?

  • Anonym (Jessika)
    Anonym (T) skrev 2018-09-11 07:51:36 följande:

    Jag vet att jag kan ge barnet en bra uppväxt, har en stabil inkomst och bostad osv. Mycket kärlet har jag att ge också.

    Saken är den, att det är samma pappa till båda barnen. Så det innebär ju egentligen inte mer problem än vad det redan är. Jag har också tänkt mycket att det kanske på sikt skulle vara bra för det andra barnet med ett syskon av samma pappa, då de tillsammans blir starkare mot han. Men jag kanske tänker helt fel här ?

    Sen tänker jag mycket på praktiska saker som kommer senare, som att det blir mycket mer vab, två små sjuka samtidigt, inskolning osv. Att klara det ensam. Men det gör man väl?


    Två barn som blir sviken av samma pappa är inte särskilt bra utgångspunkt nej. Det finns många risker med att göra så. Du gör absolut inte dina barn en tjänst av att göra så. Och som sagt, du kan inte på förhand veta om hans dåliga gener ärvs av barnen. Kanske du får kämpa med diagnos på barnet också?
  • Anonym (Jessika)
    Anonym (T) skrev 2018-09-11 08:10:57 följande:

    Det är just det jag inte vet om jag gör dom en otjänst eller inte. Vad är det för risker som finns när det är två barn menar du?


    Två barn reagerar inte nödvändigtvis på samma sätt som ett barn menar jag. Ett oroligt barn som på något sätt reagerar på pappans sätt att vara gör att det andra barnet också reagerar, men kan bli lessen och upprörd av att syskonet är lessen.

    Alla barn reagerar olika på olika situationer. Ett barn kan bli bråkigt, stökigt, utåtagerande. Det andra kanske blir deprimerat, inåtvänt, hatisk etc.. Deras pappa präglar ju deras barndom redan nu. Hur skulle det kunna vara ett bra val?

    Varför inte försöka skaffa barn med bättre förutsättningar och med en bättre man och ge barnen en trygg uppväxt och ge ditt äldre barn bättre redskap att hantera sin pappa? Han kanske till och med kan slippa undan sin pappa helt då.
  • Anonym (Jessika)
    Anonym (T) skrev 2018-09-11 09:17:15 följande:

    Ville bara skriva ang den psykiska ohälsan så grundar sig det mesta i en taskig uppväxt(misshandel etc) och droger i ungdomen. Ingen annan i hans familj mår mentalt som han. Så tror inte det är så mycket ärftlighet gällande det.


    Fast det vet du inte. En problematik med missbruk brukar vara ärftligt. Och självklart kan hans föräldrar ha nån form av diagnos som han kan ha ärvt och det kan givetvis ärvas vidare i ditt barn. Så även ett missbruk kan gå i arv.

    Alla barn borde slippa såna föräldrar. Det gynnar inte barnen det minsta att växa upp under såna förutsättningar.
  • Anonym (Jessika)
    Anonym (T) skrev 2018-09-11 10:52:03 följande:

    Mitt barn växer inte upp med en sån förälder. Jag ser till att ge mitt barn en trygg uppväxt. Mitt barn är väldigt glad och trygg i sig själv tack vare det. Det finns många barn som växer upp i familjer med föräldrar som bråkar och de barnen mår skit, sånt får inte ens mitt barn uppleva.


    Fast det är ju under förutsättning att du håller dig borta från ditt ex, vilket du inte tycks ha gjort eftersom du är gravid igen.
  • Anonym (Jessika)
    Anonym (T) skrev 2018-09-11 12:53:44 följande:

    Vet inte vart du vill komma. Mitt barn har fått umgås med sin pappa under de perioder som han har mått bra, i övrigt har dom inte fått träffa varandra. Och i fortsättningen kommer jag inte ha någon personlig kontakt med pappan, utan allt kommer ske med en kontaktperson (förutsatt att umgänget fortfarande ska gälla).

    Om du varit i ett förhållande där man blir manipulerad etc så hade du inte uttryckt dig som du gör. Jag är mycket väl medveten om allt och behöver inga moral predikningar.


    Jag har varit gift i 15 år med en alkoholist så jag vet vad jag pratar om när det gäller genetiskt arv och miljön under uppväxten. Och jag vet hur barn reagerar och agerar på en sån uppväxt.

    Du har redan ett barn med denna man och det får växa upp under speciella omständigheter kring umgänget med pappan och jag reagerar mest på att det verkligen inte är en bra ide att föda ännu ett barn till samma förutsättningar. Det är inte schysst. De kommer inte precis att tacka dig för den uppväxten.

    Och jag misstänker att det är det här din omgivning reagerar på och inte ställer upp på. Och därför tycker att du får lösa det här utan dom.

    Du skulle verkligen behöva en hand att hålla i givetvis. En kurator på gyn/abortmottagningen kan guida dig rätt i dina funderingar oavsett vad du väljer.
Svar på tråden Inget stöd i mitt val