Anonym (Svag man) skrev 2018-08-20 20:29:06 följande:
Jag har på senare tid insett att min uppväxt nog var ganska dysfunktionell. Det var min mamma som i stort sett hade "makten" och som oftast hade sista ordet. Min pappa är en konflikträdd mes som inte vågar säga nej. Min mamma lider dessutom av depression och kunde bli lätt irriterad och ledsen vilket gjorde att man fick vara försiktig med vad man gjorde och sa.
Detta har såklart fått konsekvenser, jag har utvecklat en högkänslighet som gör att jag gärna undviker konflikter. Jag har en dålig ovana att försöka vara alla till lags fast jag försöker jobba på det.
Det kommer säkert inte heller som en överraskning att mitt förhållande till kvinnor aldrig fungerat heller. Jag har utvecklat en undergiven sida där jag föredrar att kvinnan är den dominanta. Att själv vara den som styr känns helt främmande för mig. Detta beror troligen på att min pappa inte var någon bra manlig förebild.
Någon som känner igen sig i detta?.
"
Min pappa är en konflikträdd mes som inte vågar säga nej."
Det är ju inte så bra egenskaper. Det kanske är därför väljer du dominanta kvinnor samtidigt som du själv inte vill styra något, någon ju måste göra det.
"
jag har utvecklat en högkänslighet som gör att jag gärna undviker konflikter."
Du hade väl inget annat val än att undvika dem men du kan ju inte undvika dem för alltid, du måste träna på att ta dem.
Är du för snäll? | Ydrén Psykoterapi
www.johanydren.se/snall/ar-du-for-snall/
The nice girl syndrome
www.varningstecken.n.nu/thenicegirlsyndrome
Nice Guy Syndrome | Det känsliga barnet ? den manliga versionen av medberoende?
http://detkä
nsligabarnet.se/tag/nice-guy-syndrome/Anonym (Svag man) skrev 2018-08-20 21:05:54 följande:
Ja problemet är dock att det kan vara svårt att förutse på förhand när en konflikt är påväg, och när det sker oväntat hamnar jag typ i fight or flight läge.
Du får programmera om hjärnan.
Träna på att ta konflikter med en kompis.
Anknytning
Under anknytningen blir upprepade/återkommande erfarenheter kodade i det
implicita minnet som förväntningar och senare som mentala modeller eller scheman över anknytning. Dessa modeller hjälper barnet att uppleva en inre känsla av trygg bas i världen. Inre arbetsmodeller fungerar som strategier för att klara av påfrestningar. De är både kognitiva och känslomässiga. Eftersom de inre arbetsmodellerna befinner sig på implicit nivå från början, leder de individens självuppfattning och uppfattning av andra människor utan att vara nåbara för individen själv. Studier (Fonagy, 1999) har påvisat samband mellan anknytningsmönster under tidig barndom och skillnader i
* reglering av känslor,
* socialt samspel,
* i vilken utsträckning individen har tillgång till självbiografiska minnen och förmåga till reflektion över den egna personen (självreflektion).
Arbetsmodellen har utvecklats i relation till de första anknytningsobjekten. Eftersom den är omedveten eller implicit så innebär den automatiska reaktioner, utan eftertanke. Barn som har otrygga anknytningsmodeller kommer att möta andra människor med mer negativa förväntningar än barn med trygga anknytningar. Barn med desorganiserad anknytning har en osammanhängande arbetsmodell och de blir därför oberäkneliga för omvärlden.
sv.wikipedia.org/wiki/Minne
Minne - Wikipedia
Det implicita minnet (procedurminnet) lagrar "know-how", det vill säga hur man gör när man cyklar eller går på två ben. Eller talar ett språk. Väl inövade/automatiserade procedurminnen blir permanenta och försvinner inte ens vid Alzheimers demens.
sv.wikipedia.org/wiki/Minne
