Förskollärare/barnskötare som är gravida..

Jag jobbade fram till vecka 36. Jag hade lite foglossning, men det gick bra med foglossningsbälte. Var däremot riktigt trött emot slutet. 

Jag undvek lyft - alltid (det ska man ju göra även om man inte är gravid)! Satte mig på en stol och tog barnen i framnen om de ville ha tröst. Satt inte på golvet, utan ställde in en stol i varje rum. Till skötbordet har vi en "stege" så barnen kan klättra upp själva och som vuxen håller man bara en hand på ryggen ifall de skulle tappa balansen. Mina kollegor sa att om jag behöver 5-10 minuter att gå undan för att sitta eller ligga ner så var det helt okej.

Prata med er chef om hur ni skulle kunna underlätta ännu mer på er arbetsplats :) Det gynnar ju inte bara dig, utan alla i gruppen om ni pratar mer om hur ni kan spara era ryggar etc. 

Förstår hur du tänker, och det är klart att jag inte fick samma kontakt när jag var högre upp än dem. Men när magen började växa så förklarade jag för barnen och förklarade också varför jag behövde sitta på stolar istället för på golvet. De var så förstående, och tyckte att det var så spännande att höra varje vecka vad som var nytt med bebisen! 

Jag försökte tänka att det är begränsat till ett par månader när jag inte kunde böja mig ner till barnens nivå, men att jag kunde spara på min kropp så att jag ska orka jobba vidare så länge som möjligt. 

Du känner ju förstås själv vad du orkar och inte orkar. Jag la mig ner en gång på golvet med min stora mage och läste saga för barnen. Jag fick så ont att jag knappt kunde sätta mig upp. Där låg jag med fyra barn runtomkring, magen i vädret och försökte att inte grina illa när jag försökte sätta mig upp. Sedan höll jag mig på stolar ;)