Är tjej. Nej, vad gör man när man nästan exploderar av kåthet sambon är borta, då måste man ju ta någon för att tillfredställande sig. Trillat dit ett antal gånger. Så lätt när man är tjej och ganska välskapt på alla sätt.
Är otrogen för jag saknar närhet och sex
Ja precis så är det ju, det är ju inte bara att lämna förhållandet för att killen inte längre har samma lust och sexet blivit något man nästan får tjata sig till.. vi har ett bra förhållande i övrigt ,älskar hans spontanitet och humor. Han är en helt underbar vän och pappa, och skulle aldrig vilja beröva våra barn tryggheten att växa upp med två närvarande föräldrar.
Jag har inte varit otrogen mot min fru och mor till våra två barn, men tyvär så var jag notoriskt otrogen mot mina x. Jag hade två förhållanden parallellt under vissa tider och var även otrogen mot båda.
Det var en mix av att jag inte var tillräckligt kär, både utomlands, såg väldigt bra ut och hade många som raggade på mig, och givetvis svagt omdöme och moral.
Ja precis så är det ju, det är ju inte bara att lämna förhållandet för att killen inte längre har samma lust och sexet blivit något man nästan får tjata sig till.. vi har ett bra förhållande i övrigt ,älskar hans spontanitet och humor. Han är en helt underbar vän och pappa, och skulle aldrig vilja beröva våra barn tryggheten att växa upp med två närvarande föräldrar.
Förmodligen av samma anledning som de flesta. Allt annat är bea i förhållandet, kanske finns barn med i bilden, gemensamma vänner, huslån osv. Att lämna kräver mycket mer än att stanna kvar och ha andra vid sidan av.
Du jag tror inte utan att dom har diskuterat detta många gånger. Innan hen tog steget till otrohet
Givetvis så har vi haft svackor över alla år men det är ju ingen ursäkt till att vara otrogen. Jag vet inte vad det ör som gjort att jag inte har varit det förutom att jag hade väldigt mycket starkare känslor för min fru när vi blev tillsamman jämfört med vad jag haft tidigare.
Jag har en sambo som har en väldigt liten kuk, och utöver det så är han inte så intresserad av att tillfredsställa mig. Han försöker väl lite under sexet, men enbart genom penetrerande sex. Och tyvärr så känner jag knappt honom där nere..
Och när han har kommit så rullar han av mig och är "klar", då är sexet klart.
Och jag har länge haft fantasier om grovt hett sex, och hittade sen några månader tillbaka en älskare som älskar att tillfredsställa med tunga, hand och kuk.
Och ser till att jag kommer många många gånger.
Min sambo och jag har ett bra förhållande i övrigt, självklart har vi våra problem som andra, men ändå bra på många sätt.
Och det som jag saknar i sätt eller personlighet hos sambon finns hos älskaren.
Så de kompletterar varandra bra.
Och det konstiga är att jag har inte ens dåligt samvete.
Nu måste jag hoppa in.
Har man inte tagit upp detta som ett problem och inte hjälpt till att lösa det så är det inte ok att gå utanför förhållandet.
Det är ingen fara, jag diskuterar gärna kring det.. för jag är själv förvånad över att jag inte har dåligt samvete.
Han är omtänksam på sitt sätt, han visar det genom att jobba mycket så att jag och vår hund kan ha det så bra som möjligt.
Men kanske inte på det sättet som jag behöver.
Vi har alltså pratat om att jag behöver mer närhet och beröring och uppskattning.
Och han erkänner att han är dålig på det.
Och i övrigt i vårt förhållande så kan vi ha roligt ihop och mysigt.
Men vi har varit ihop i 10 år. Så man kan väl ibland känna att man inte har något att prata om längre. Och så kommer det ibland middagar där man sitter och dricker rödvin och pratar en hel kväll. Så det går väl upp och ner.
Men jag tycker inte att sexet funkar. Tyvärr mycket på grund av hans storlek.
Man skulle kunna tro att när han har liten, så borde han satsa mer på att tillfredsställa på andra sätt.
Bara säger att det är svårt att säga hur "bra/dåligt" ett förhållande är.
Men jag har börjat tänka mer och mer att man kanske inte kan få allt från en enda människa, och att man absolut kan tycka om flera personer samtidigt,
Skulle gärna ha ett öppet förhållande, där båda får träffa andra.
Vet inte riktigt vart jag ville med denna text.
Men kan inte prata med någon annan, inga vänner vet om detta.
Tio år ihop är väl inte mycket
Jag har varit otrogen mot alla mina pojkvänner, men inte min nuvarande man. Jag har stark sexdrift, i synnerhet under min ägglossning där jag nästan tappar huvudet av kåthet. Ingen av mina pojkvänner har lyckats tillfredsställa mig helt och hållet under min ägglossning. Är jag då dessutom lite berusad och ute på krogen och blir uppraggad har det varit nästan omöjligt för mig att säga nej.
Det var först när jag och min man började försöka få barn som jag såg ett samband mellan min ägglossning och starka sexdrift. Då insåg jag att det var en hormoniell styrning och att det inte alls handlade om att jag var nymfoman eller inte fick tillräckligt med sex i förhållandet. Min nuvarande man kan inte heller hålla mig tillfredsställd under den här 10-dagars perioden varje månad, men nu vet jag varför. Det går över och blir ett mer normalt sexbehov senare i menscykeln. Min man har dessutom stark sexdrift och kan matcha mig bättre än de flesta andra i mitt sexbehov under ägglossning.
Så, därför har jag varit otrogen. Jag ska inte säga att tanken inte slår mig längre och i min fantasi ligger jag fortfarande med andra män. Jag hoppas jag inte kommer tappa huvudet igen, vilket jag förmodligen inte kommer så länge jag inte blir berusad och kommer i närkontakt med en annan man under kulmen i ägglossningen. Jag älskar min man och skulle inte för något i världen vilja göra det mot honom...
Ja precis, kanske inte framgick men det är så jag klarat av att vara trogen hittills. Tio år.
Kul att det är så svårt för tjejer att inte få ligga att det här faktiskt är imponarande från en tjej som henne.
Jo jag var otrogen mot henne jag var gift med. Inget sex men jag gick ändå över gränsen för vad som är ok! Jag var förjäkla självisk och egoistisk..det var därför. (Det är som med all otrohet..man är det för man är egoistisk.)
Vi hade barn och så men jag var tvungen att säga till vad jag gjort och vi skildes.
Nu kommer jag aldrig att vara otrogen igen oavsett hur dåligt mitt förhållande är. Finns inget som rättfärdigar det. Och har slutat vara en egoist.
För att jag söker bekräftelse bortom all rim och reson.
Lämna hon så har hon garanterat berövat barnen att växa upp med föräldrar i samma hem. Är hon otrogen så KANSKE det händer. Förstår du skillnaden?