BF mars 2019 - stannar på FL

Hej!

Läst igenom tråden lite snabbt nu. Grattis till alla! Jag är 27 år och min sambo 34 år. Vi plussade idag med första barnet, tredje försöket. Jag trodde inte det skulle gå av olika anledningar, men framförallt eftersom vissa i min släkt har haft väldigt svårt. Men det gick. Kan dock inte få in det i skallen än trots 5 test. Skall ta ett blodprov privat i slutet på nästa vecka.

Så spännande detta är! Känns overkligt.

Symtom: lite späningar i brösten, motvärn och illamående, men det är rätt vanligt innan mens också.

Skall bli kul att följas åt.

Glömde säga att det ör beräknat enlugt app till 19/3 och jag är nu i v 3+4 Så hoppas verkligen den stannar. Har haft mycket kunskap av graviditeter och kvinnokroppen då jag både är doula och vill bli barnmorska (kanske), men idag, ett dygn efter plus,kan jag nada så förbered er på dumma frågor ????

Glömde säga att det ör beräknat enlugt app till 19/3 och jag är nu i v 3+4 Så hoppas verkligen den stannar. Har haft mycket kunskap av graviditeter och kvinnokroppen då jag både är doula och vill bli barnmorska (kanske), men idag, ett dygn efter plus,kan jag nada så förbered er på dumma frågor ????

Glömde säga att det ör beräknat enlugt app till 19/3 och jag är nu i v 3+4 Så hoppas verkligen den stannar. Har haft mycket kunskap av graviditeter och kvinnokroppen då jag både är doula och vill bli barnmorska (kanske), men idag, ett dygn efter plus,kan jag nada så förbered er på dumma frågor ????

Massa frågor dyker upp hela tiden. Har en del böcker att kolla i och bra kompisar, men det kommer nog någon här med senare. Just nu är jag mest nervös för att jag plussade så tidigt att jag ännu inte kommit förbi bim och är rädd för missfall då, men försöker hålla tankarna rätt och tänka att allt går vägen. Illamåendet börjar bli väldigt påtagligt iaf så det känns bra (om man kan säga så)

Allt känns så overkligt. Berättade för syrran som jag skulle spendera tre hela dagar med nu 24/7 som självklart blev glad. Mådde rätt illa dagen efter plus och mina bröst har varit väldigt fylliga, inte direkt större, men fylliga. Men nu idag har jag knappt känt något illamående, molvärk eller spänningar i bröstet. Mest bara om jag ligger ner, men knappt då heller. Bara uppsvälld mage idag och nu känns brösten inte lika fylliga. V 3+5 Så risk för tidigt mf är ju stor vid bim imorgon, men vill inte nöja över det i huvudet så försöker tänka på annat..

Hur får ni bort tankarna på mf?

Tack! Det känns så bra att ha er här på FL. Tror min oro grunnar sig mycket i min sambo och systers tankar. Syrran vill typ inte ha barn, men är ändå glad för mig. Dock är hon noga med att säga "d u kan ju inte känna något än, inte ens symtom det måste vara för tidigt för sånt". Man kan inte ha några moderskänslor innan barnet är fött... tänk så blir det missfall osv. Min sambo är också nojig över missfall och vill "skydda" mig som han säger för ev ett missfall så jag inte går in med för glada tankar och sen blir besviken...

Lite jobbigt. Men jag skall vara glad. Skiter det sig så gör det helt enkelt. Jag kan glädjas till dess eller troligen i 9 månader medan alla andra bara får 6 månaders glädje :)

Janesan skrev 2018-07-11 12:19:21 följande:[/quote-nick]

Kan ni hjälpa mig att fylla i BF listan så vi har koll på när var o en ska h ungefär :) börjar väl med mig själv så kan ni fylla i er själva genom att citera mitt inlägg o bara lägga till under mitt namn.

BF-LISTA;

Frallanz - 7/3

Janesan - 7/3

Aleakim90 - 19/3

Troligen okunskap. I alla fall från min syster. Även det att hon själv inte riktigt vill ha barn gör ju nog sitt. Som sagt så kommer jag springa runt på rosa moln nu och vara lycklig och glad. Man kan ju inte förutsäga något som inte hänt ännu :)

Ringde bm idag och bokade tid för inskrivning. Pga återbud fick jag en tid redan på måndag, 5+5. Det kändes plötsligt lite mer verkligt när jag ringt dit och bokat tid. Kändes också konstigt för inte skall väl jag ringa dit. Det är ju bara gravida som skall få ett barn som gör sånt... ibland är hjärnan konstig.. :)

Vi skall försöka då nipt test mest pga min erfarenhet inom kärnvärden. Där får man även veta kön. Får vi inte det så kommer jag nog kolla med sånt blodprov. Är också sååå nyfiken och vill gärna veta. Är ju typ samma % vid rul så känns ändå hyfsat säkert. Dock hade det varit kul att veta om någon faktiskt gjort det och hur det gick :)

Jag jobbar på en barnavd på ett universitetssjukhus så går dett de flesta diagnoser och detta skrämmer mig väldigt mycket. Är inte rädd för något annat under graviditeten förutom missfall och någon form av avvikelse hos barnet. Dessutom har jag en kusin med en dubbel sträng på en små råd i en kromosom. Så alla test som kan utföras utan att skada barnet skall göras oavsett kostnad. Vi bor i Skåne och där är nu KUB gratis för alla oavsett ålder, men inte nipt. Det är gratis först efter KUB, men jag litar inte på KUB som ändå har lägre % än nipt.

Kommer du göra något av nipt eller KUB?

Så många vi har i tråden nu :)

Hur mår alla?

Själv är jag lite extra trött. Brukar sova mellan 23 och 9, men nu orkar jag knappt hålla mig vaken till 21 trots en powernap på em. Vaknar dock 06 så det är lite jobbigt. Ena dagen känner jag inget i bröst eller livmoder och nästa spänner det som bara den överallt. Det får ju en dock att känna som att där är något därinne och det är ju bra. Har inte riktigt fattat att jag är gravid än, någon som känner likadant? Är det någon som och blir väldigt matthelt plötsligt, nästan så jag får sätta mig ner någon minut för att sen känna mig som vanligt? Inte yr utan vara matt.

Vad mysigt med alla som fått se att där är något där inne :) själv går mina symtom upp och ner. Knappt illamående och bara lite molvärk i magen och spänningar i brösten. Börjar tvivla på att jag är gravid, men grabtest visade v3+ i förgår. Skall dock ta hcg på vc på måndag för att se om de ökat rätt sen sist. Har även planerat in ett privat ultraljud 5/8. Är då troligen v 8. Vill se att där är något som tickar där inne även om det inte stannar så vill jag veta att det funnits något där. Fick även tid för kub idag till september.

Skall tillbaka till jobbet idag efter 5v semester. Känns sådär och kommer nog ha över allt eftersom det är en infektionsavdelning. Skall dessutom försöka hålla mig vaken hela natten trots min trötthet som nog är störta symtomet jag känner. Kan sova 24/7 just nu.

Säkert ingen fara. Är ju vanligt, men förstår din oro. Hur har det gått för dig?Jag är också jätteorolig och valde därför ett privat. Man kan göra det tidigare än v 8, men de rekommenderar v 8 så jag gör det i v 7+3 gissningsvis. Vi kommer betala 850+200 i helgtillägg. Klart värt det tycker jag. Dock är väntan lång nu. Nästan alla mina symtom är nedtonade förutom att jag igår började gå på toa hela tiden. Normalt går jag kanske 4 gånger/ dag. Max 2 under natten om jag jobbar, men igår gick jag 8 gånger mellan 21 och 06.30 :o tog dock prov så det inte var en uvi och och det är nog bara kroppen som skall rena allt blod. Helt galet. Hade dock velat ha mer symtom för att veta. Ul är den 5/8 så låååångt dit :(

Asså är det någon som är lika trött?? Sovit mellan 08-13 och sen 15-18 och nu går mina ögon i kors igen. Jobbade natten till idag och slumrade totalt 3 timmar i natt trots att jag aldrig någonsin vilat när jag jobbat natt. Så fort jag vaknar känns det som jag bara vill sova 20 timmar till. Hjärnan funkar inte och jag går och gäspar hela tiden. Orkar knappt gå ut med hunden på kort promenad. Snälla säg att jag inte är ensam...

Idag är ingen bra dag, v 5+6. Mår smått illa hela tiden dock ingen kräkning än vilket jag är glad för. Men har en sån sjukdomskänsla i kroppen och olustig känsla i magen. Lite molvärk och spänd mage, men en känsla av illamående i nedre delen av magen nästa nere i livmodern skulle jag vilja säga. Kan äta små portioner åt g0ngen helst med max 2,5 h mellan och kan knappt dricka vatten utan att jag blir helt uppblåst. Återigen inte kräkning, men känns som jag fyller hela kroppen med mat. Jag har dock fått lite mer ont i livmodern under kvällen. Ingen blödning eller färgade flytningar. Skall ringa läkaren imorgon oavsett för att få en sjukskrivning pga trötthet håller mig vaken ca 4-6 h innan jag behöver sova minst 2 timmar för att orka vara vaken. Funkar inte riktigt med mitt 10 h jobb där jag måste vara på alerten hela tiden.

Oj nu blev det långt, ville nog mest bara skriva av mig. Att en graviditet kunde ändras så mycket från dag till dag hade jag ingen aning om... vill mest bara krypa ner i sängen och sova mig igenom de första veckorna. Tur sambon låter mig göra i princip det också utan ett ord. Allt han säger är "jag gör vad jag kan för jag kan tyvärr inte ta över graviditeten".

Nojig som man är så letar man fel... har sedan igår eftermiddag haft en stickande/skrämde smärta över hö äggledare. Samma känsla som jag brukar få när jag har ägglossning. Inte likt den molvärken jag hade i början av graviditeten utan en mer distinkt smärta som jag kan peka på.

Min tanke var att snacka med min bm idag om det fortsatte, men kände inget i morse, men nu kom det tillbaka och min bm har gått hem för dagen. Vill inte störa kk för detta. Misstänker det är växtvärk, men orolig för utomkvedshavandeskap. Någon som har erfarenhet av det? Hur upptäckte ni det? Vad för symtom hade ni eller försvann?

Igår var vi på ul, privat. Jag ville veta att det fanns något där inne för jag inte riktigt tror på det än. Är i v 8+3 idag och vi såg en fin bild på ett foster med ett tickande hjärta.

Såg att någon tidigare skrivit om de skall bli oroliga över få symtom. Det är ju ett tecken på att något inte stämmer, men jag har från början bara haft lite lite molvärk till och från, ibland dagar emellan, lite ilningar i magsäcken om jag inte äter ordentligt, spända bröst men det var mest i börjsn några dagar, laktoskänslighet som jag aldrig haft i mitt liv innan, och en enorm trötthet.

I min mage växer en fin liten plutt helt enligt alla appar och barnmorskan beräkningar. Hjärtat slog lika snabbt som mitt i staden. Med andra ord runt 150 som det skall.