BF mars 2019 - stannar på FL

Hej!

Är 27 år, är i vecka 5+3 och det är första barnet. Enligt appen är jag beräknad till 1/3. Allting är så nytt och okänt så vi försöker smälta allt! Vi har nog fortfarande inte förstått att det är sant, så vi längtar så efter första mvc besöket. Dock fick vi tid när jag är i vecka 11, så vi känner oss lite vilsna. Det känns som att allt kommer sjunka in när man får höra det från någon som kan.

Mina symptom änsålänge är uppblåst i nedre delen av magen och molvärk som känns exakt som mensvärk. Men annars har jag kunnat fortsätta springa som vanligt (ingen trötthet i sikte eller några andra symptom) ????

Vi lyckades på första försöket faktiskt! Sjukt! Jag var inställd på att hålla på ett tag också . Jag fick huggande smärta i högra sidan som drog sig ut i benet och fick åka in till mvc idag, det visade sig att graviditeten låg rätt till i livmodern och att det var en begynnande fostersäck med en liten ?ärta? i och det onda hade inte med fostret att göra alls!

Men ni som har varit gravida tidigare, hur känns det egentligen när livmodern växer? (Jag har läkarskräck och tänker att om jag dog av det lilla onda idag hur kommer jag klara resten :( :O )

Jag är 5+4 idag :D Är det någon mer än jag som känner sjuka spänningar i brösten, bröstvårtor känns som om jag sprungit maraton utan en bh och tröjan har skavt hela vägen :O

Hur klarar ni andra er under dagarna när det gäller tankar på missfall mm ? Jag är ett nervvrak som tänker att ALLT kommer gå fel :/