Jag är en man som har flera av de egenskaper kvinnor absolut inte vill ha. Jag är konflikträdd, osäker, timid, mesig, klent byggd, introvert, väldigt blyg. Hur gör man för att hitta en kvinna om man är som jag?
Man fokuserar och visar de positiva sidorna.
Får en kvinna att gilla dig för dina höjdpunkter, sedan ser du om hon kan acceptera dina negativa sidor med.
Det är egentligen vad det alltid handlar om, oavsett vilka positiva vs negativa sidor man har.
Nästan allt går att förändra och jobba på.
Som tjej vill jag se att en kille är villig att förbättra de saker som är ett problem. Det är positivt att han vill göra något åt det.
Det värsta som du kan göra är att fastna i att du är så här. Jag ska inte behöva acceptera saker du kan ändra. Det signalerar att du inte bryr dig och att du har låg självkänsla. Det blir jobbigt att få ett förhållande att funka då.
Bli riktigt duktig på något. Kan vara dataspel eller bågskytte eller skriva dikter eller vad som helst :) Det imponerar.
Kör med öppna kort och kanske träffa en likasinnad som nappar.
Man ska aldrig förställa sig och försöka ge sken av att vara någon annan än man är, det kommer ändå märkas med tiden och i värsta fall sabba allt.
Spelar du i något band eller orkester? Så du kan träffa tjejer i en miljö där du är duktig.
Spelar du i något band eller orkester? Så du kan träffa tjejer i en miljö där du är duktig.
Att jobba bort dåliga egenskaper är något som tar tid. Det finns ingen quickfix på det. Det är ett jobb som du alltid måste ha igång.
Ta hjälp är ett måste. Tex via en kurator.
Och så länge du hittar ursäkter för att INTE jobba på det så kommer du tyvärr komma längre och längre bort från ett förhållande.
Du beskriver allt en kvinna inte vill ha. I alla fall en hel del av egenskaperna är dealbreakers för de flesta. Självklart är det enda du kan göra då är att jobba bort dessa egenskaper. Annars kommer du aldrig någonsin att hitta någon.
Inte här, men det kanske du omedvetet gör i din vardag, det vet jag inte.
Tänker mest på att du säger att du gör så gott du kan och det inte hjälper och en sån kommentar kan lätt bli en ursäkt för att sluta anstränga sig.
Jag klarar inte av att förvandla mig till stålmannen.
Är helt enkelt en konflikträdd mes. Klarar inte av att spela en roll jag inte är.
Börja med att inte presentera dig som du gör här uppe i ts. Vet inte alls om du gör det men hänger en del på kontaktsajter och många väljer att dra på sig offerkoftan och inleda med att "Du som är så..........kommer säkert aldrig titta åt mig som är så........".
Tänk på att är du på ett nytt ställe så har ingen en aning om hur du är. Du kan helt själv bestämma vilken bild av dig själv du vill förmedla. Hur obekvämt och löjligt det än känns så försök att ta för dig. Prata med folk, skratta, var intresserad. Kanske upptäcker du att du inte är så timid och mesig som du tror?
Hur gammal är du? Är man fortfarande ung kan allt hända.
Det går inte att låtsas och föreställa sig i relationer. Vem man är lyser igenom.
Skulle rekommendera dig att bege dig på en resa att hitta ditt autentiska jag. För nog är ditt autentiska jag lysande och stark. Har påbörjat den resan själv och det är den bästa jag gjort.
Du inser att alla andra där ute är lika knasiga, trasiga, osäkra och operfekta som du är. Vi är mänskliga och felbara och vi vill alla ha någon som verkligen ser oss och ändå orkar älska oss. Du sticker inte ut för att du har alla dina issues. Det gör dig bara till en av oss, en människa.
Även blyga män träffar kvinnor, även om det ofta är svårare för dem än för män som är mer framåt. Men det du skriver i din trådstart är väldigt negativt ts. Det är stor skillnad på att vara lite blyg, och att vara timid, mesig och konflikträdd. Hur fungerar du socialt i övrigt? Vad tror du att du skulle kunna förändra?
Men herregud TS! Du framstår som en labil 6-åring. Kan inget själv, någon ska tala om för dig exakt vad du ska göra, du gnäller och tar inte emot råd&tips. Allt är omöjligt i din värld.
Något säger mig att det beror på din barndom? Antingen har dina föräldrar curlat dig på tok för mycket, mobbat dig eller gett dig för lite kärlek. Naturligtvis vet jag inget om just dig, men jag vet att föräldraskap handlar om att bygga upp trygga individer.
Mitt bästa råd till dig är att sluta tycka synd om dig själv och ta till dig av de råd du fått.
Tänk så här: Vilket bra råd, hur ska jag konkret kunna använda det till min fördel? Vad behöver jag göra för att förverkliga mitt mål?
Och om jag har rätt angående din barndom bör du nog bearbeta det med en psykolog.
Ursäkta om jag uttrycker mig hårt, men ibland behöver man höra sanningen.
Lycka till!
Beklagar! Tror du behöver proffesionell hjälp med det mentala, inte tips på ett forum.
Det räcker inte att försöka ändra, man måste klara det. För att lyckas med saker man aldrig lyckats med måste man våga göra saker man inte gjort tidigare.
Kampsportsliknande träningar har hjälp många. Tar ca 1-1,5 år men sedan ser du bra resultat.