Vad säger man?

Man träffar en ny person som man håller på att lära känna... Oundvikligen (eller?) kommer till slut frågan om de har barn (iaf om de är 25+), och ibland säger de nej. VAD SÄGER MAN DÅ? Det blir bara ?nej, ok? och sen dör samtalet. Känns inte aktuellt att ställa följdfrågor. Vill inte heller säga något som drar några slutsatser eller förutsätta något. Ska man låta bli att fråga folk? Istället säga saker som ?bor du ensam??? Eller inte fråga alls om personens livssituation på relationsfronten?

Jag tänkte mig i en begynnande bekanskap, tänk ny kollega eller liknande omständigheter. Menar inte att det är nån stor grej (eller nåt konstigt), tycker bara det är svårt att veta hur man fortsätter konversationen utan att det blir obekväm tystnad eller ?vilket fint väder vi fick!?. Men ett alternativ kan ju vara att inte ställa frågan alls utan låta det framgå med tiden, men när det kommer upp att jag har barn brukar det kännas konstigt att INTE fråga ?Du då, har du barn??.

Hen: ?Nej det har jag inte?

Jag ?Nej. Ok. .....?

?Skönt för dig, barn är jävligt jobbiga? / ?Vad tråkigt? / ?Nej alla vill ju inte ha eller kan få barn? känns som dåliga alternativ och ställa följdfrågor känns sällan rätt i det läget. Vet inte, det är väl kanske inte nån stor sak - är det bara jag som känner detta i såna situationer?

Vad säger man?

INNEHÅLL