Anonym (.) skrev 2018-06-05 18:19:59 följande:
Mamman och TS har en massa åsikter, bla att det är boendet som är jobbigt. Därför är det inte givet att den lättaste lösningen är den rätta. Om nu boendet och hattandet är problemet och det är så att tillvaron är rätt kravlös hos TS kan den bästa lösningen mycket väl vara att barnet bor på heltid hos pappan.
Tyvärr är det så att otroligt många kvinnor identifierar sig med sina barn på ett symbiotiskt sätt och de anser att de och inga andra, dvs pappan, vet lika bra vad barnets bästa är. Barnets vilja är oftast det som kvinnan i själva verket vinner på. Jag säger absolut inte att det är så TS resonerar utan det brukar vara såhär i trådar på familjeliv.
När det kommer till boende som gnisslar måste även kvinnor vara kritiska till vad de själva bidrar med istället för detta ständigt letande fel hos pappan och aldrig att de själva gör ett enda fel.
Fast jag uppfattar det som att det är barnet som. Utruckt önskemål inte att mamman anser att pappan inte är passande. Och jag anser att man ska lyssna på barnen inte alltid låta dom bestämma men lyssna på dom. Är tex barnet en tjej kan jag förstå att man vill vara mer med sin mamma när tonåren närmar sig, saker händer i kroppen. Men det brukar vända..
man behöver ju inte ta allt eller inget utan kanske prova att barnet bor 1,5 vecka hos mamman resten hos pappan... Det finns många olika möjligheter men många stirrar sig blind på heltid eller vv.. Men det kanske inte passar alla barn... För vissa barn är 3-2-3 kanske bättre.. Eller som sambons ena flicka som bor 14 dagar i taget för hon tycker det ger henne en större chans att landa ordentligt medan han andra valt att bo här på heltid just nu men bott 30 mamma 70 här tidigare för det har passat HENNE bäst. Hon har även bott heltid hos mamma ett tag.
