Själviskt att skaffa fler barn?

Jag hade också den typen av tankar när vår dotter var strax över 1 år och jag blev gravid. Vi ville ha syskon men jag fick nästan ångest av att tänka på att hon skulle behöva dela tiden och inte känna sig sedd nog. Så pass att jag fick någon form av delade lättnads- och sorgkänslor när vi fick missfall. Antagligen inte fullt normalt, men så var det. Efter ett tag blev det i alla fall ett syskon och han kom några månader innan dottern skulle fylla 3 år.

På BB längtade jag väldigt mycket efter dottern och ville att hon skulle komma när hon inte var på besök. Och när vi äntligen kom hem (sonen föddes med KS och fick gulsot så vi fick ligga kvar ett par dagar) kändes det helt plötsligt naturligt att vi var fyra och inte tre och jag njöt av att ha en stolt storasyster vid min sida som höll filt under amningsstunder, höll i nya blöjan när vi bytte osv.