Vi som genomgår vår första IVF våren 2018
Hej,
Jag är nygammal här på FL. Var medlem för många år sen, men på grund av en oerhört hätsk och ofta raljant och bitsk stämning gick jag ur. Men, det finns också mycket som är värdefullt- som att dela erfarenheter.
Jag hoppas detta blir en tråd där vi kan hålla oss till ämnet, inte hoppa på varandra eller skriva dömande kommentarer
Såsom rubriken lyder hoppas jag tråden kan samla oss som genomgår vårt livs första IVF. Oavsett om en gjort äggplock, nyss börjat med hormoner, fått missfall etc så är en varmt välkommen! Att vara anonym är verkligen helt okej!
Jag skulle vilja "träffa" fler som liksom jag gör detta för första gången. Ni får gärna berätta lite om er själva (ålder och sexualitet är givetvis valfritt);
- Ålder
- Civilstatus och gärna om ni lever samkönat/ensamstående/hetero/annat
- Vart i processen ni befinner er
- Vad ni vill ha ut av tråden
Jag kan börja!
- 34,
- Gift med min fru
- Dag 7 med Synarel, första UL nästa vecka
- Erfarenhetsutbyte, pepp, tankar, oro och liknande
Hoppas på givande och kloka samtal
Jag har skrivit lite här och där i IVF-trådarna;) helt ny både på IVF och Familjeliv!
Så, första IVFen alltså.
35 år
Gift med min man
Har en hund
Ruvardag 6 idag
Vill bara bolla hur jag/vi mår, svårt att få andra att förstå.
Jag började med Gonal F, lade till Fyrmadel, därefter Ovitrelle och nu Lutinus tre ggr/dag.
Är väldigt påverkad av Lutinus, PMS på speed! Vill inte ha närhet alls, kort stubin, nedstämd, svullen, gasig, molvärk o ledvärk, mensvärk, trött;)) men annars toppen, he he he!! Jag blev lite besviken idag, vilken jag skäms för men jag blev det i alla fall, vi fick veta att vi fått 1 embryo till frysen. Det är ju kanoooon! Men vi plockade 17, 13 befruktades, 11 delade sig fint till dagen för insättning, de odlade vidare på 10....därför känns det dom att jag har skitägg när bara ett går hela vägen. Men jag är förmodligen otacksam och knäpp.
Hur mår du?