Hur överlever jag en abort?
Jag är 41 år och gravid. Jag har tre barn och är gift. Maken vill verkligen inte har flera barn. Jag vet inte vad jag vill men har nu bokat in en abort. Vårt äktenskap är på väg till helvete och hur klarar man sig med tre barn och en nyfödd? För mig känns det omöjligt och abort känns som enda alternativet.
Men hur överlever man det?
Om du vet att relationen inte kommer hålla , skulle du fortfarande välja abort?
Är positiv till möjligheten att göra abort men det är ju viktigt att göra det av rätt anledning! Är själv nybliven förälder och skulle aldrig välja min partner framför ett barn(tyvärr) . Inte om man varit tydlig med hur man känner inför preventivmedel o graviditet. Jag tror att min sorg över aborten skulle förstöra relationen.
Om du vet att relationen inte kommer hålla , skulle du fortfarande välja abort?
Varför inte låta graviditeten fortsätta och när barnet är fött adoptera bort det. Är det lättare att döda sitt barn än ge bort det?
Tror att du hade klarat det oavsett om du inte adopterade bort barnet utan behöll den.
Det sätter sig djupt in i själen när man gjort abort. Visst överlever man men man påminns om aborten i olika situationer och mår oftast mycket dåligt under lång tid.
Det finns kvinnor som säger att det var lätt inget de tänker på efteråt. Därför att de har bestämt sig för att förneka graviditeten och att det var ett barn hon nyss dödade. De är inställda på att det var inte ens ett barn bara en klump. Alltså de valde att leva i lögnen och då klarade de det lätt som de säger det.
Mitt råd är att behålla fast din man inte vill.
GÖR INTE ABORT OM DU INTE VILL!
Det finns SÅ många exempel på kvinnor som har mått skitdåligt av det, och det finns så många exempel på människor som har klarat sig utmärkt trots skilsmässa, fyra barn och svår boendesituation. Om du vill behålla kan och ska du göra det! Det är själviskt att aktivt planera för ett barn i en dålig situation, men det är ALDRIG själviskt att inte göra abort. Svensk lagstiftning är mycket tydlig med att det enbart är upp till kvinnan att avgöra.
Låter som du vill ha barnet? Jag har gjort abort i v 5+3. Tyckte det inte var jobbigt alls. Kände bara lättnad. Har tre barn och var närmare 40 och vill inte starta om med en till när barnen nu är stora. Gjorde medicinsk abort som gick bra.
Om du inte vill göra abort så kommer du ångra dig bittert tror jag. Gör bara abort om du inte vill ha barnet. Jag har gjort en medicinsk abort i vecka 9. Har aldrig ångrat mig då jag redan från början inte ville behålla det. Men om jag hade gjort abort fastän jag ville ha barnet hade jag nog inte kunnat hantera resten av livet så bra.
Du gör som du vill. Vill du ge ditt barn ett liv så låt graviditeten fortsätta och strunta i vad mannen säger. Resultatet av beslutet kommer du att få bära med dig och leva med resten av livet oavsett.
När min fru blev gravid ville hon göra abort och jag var starkt emot det men som man kan du ju alltid bara köras över.... Som tur är vek hon sig och vår dotter fick möjligheten att leva och skapa sig en framtid. Hade hon gjort aborten hade jag stuckit.... Vi ska separera inom kort ändå av många olika anledningar (oenigheten kring graviditeten är en för att jag inte "förstod hur jobbigt hon hade det då"). Separationen är i mina ögon ett extremt lågt pris att betala för min fantastiska 8-årliga tjejs liv. Hon är en källa till inspiration och glädje för mig och jag skulle fatta samma beslut idag utan att tveka en sekund. Allt annat har en lösning även om det blir kämpigt.
Kan du inte prata med en kurator om det? Det är du som bestämmer inte din make.
Tack alla för era svar.
Som det ser ut nu kommer vi gå i sär så jag behöver bestämma mig hur jag vill göra. Om jag klarar att vara ensam med 4 barn varav ett på heltid.
många svåra frågor - inte minst boende och försäljning av hus/sommarstuga. hoppas hitta tillfällig lösning snart i alla fall. Då kan jag fundera på livet i magen och hur jag vill göra. Ska be om en kuratortid på abortmottagningen.
Lycka till! Viktigt att du gör vad som känns bäst i hjärtat för dig....
Åh, sitter i nästan exakt samma situation. Tre barn, 40 plus och ett samboskap som hänger på en mycket skör tråd.
Vill själviskt sett ha ett barn till men inte ett skadat eller sjukt som påverkar resten av familjen och sånt bestämmer man ju inte. Väljer man barn så väljer man hela paketet med risker, skador, sjukdomar, sorger och glädje.
Jag har också bokat in abort men hade under andra omständigheter gärna fått barnet. Jag är också rädd hur syskonen och sambons och min relation påverkas. En ytterligare faktor är att denna graviditet troligen är rätt riskabel för både mig och barnet.
Allt talar för att det är idiotiskt att behålla men tanken på en bebis och så småningom en härlig unge.....Plus att det är sista chansen, visste knappt att jag forfarande är fertil.
Skriv gärna mer om hur du tänker och vad du beslutar dig för. Ingens livssituation är ju samma men ändå.
Är så nyfiken på vad du beslutade dig för.
Är i nästan samma situation just nu.