Personer med tex autism/asperger kan tycka om att strunta i småpratet men de föredrar å andra sidan oftare vissa ämnen att prata om och om du då inte har intresse för dem så kan det slita sig även där, annars hade det varit ett bra alternativ.
Fundera på varför du inte tycker om småprat.
Nej jag tror inte TS har autism, jag uppfattade som att hon inte gillade småprat och tänkte att hon kanske skulle kunna bli vän med någon som har autism då de kan känna så...
Har läst någonstans just om maskrosbarn att de blir experter på att känna in sin omgivning just vid uppväxt med till exempel missbrukande föräldrar. Att barnet då hela tiden försöker läsa av föräldrarna om de har en bra eller dålig dag och barnen dessutom försöker göra föräldrarna glada.
Iallafall för att känna ett lugn tror jag att man behöver finna ett lugn. Skulle satsa på meditation och liknande om jag var dig. Alltså försöka komma åt dina grundläggande värderingar och vad som är viktigt. Då tror jag att mycket av de krav och förväntningar du känner kommer släppa.