Delad vårdnad

Ni ska givetvis dela på dotterns fritidsaktiviteter, kläder osv, men möbler osv får ni diskutera. När jag skilde mig betalade jag en del till mitt ex för att han behövde handla nya möbler till barnen eftersom jag bodde kvar i det gamla hemmet, så det kom vi överens om. Dock blev det diskussioner om hur mycket, för han tyckte att tex en halvdyr tavla skulle ingår (en tavla som barnen inte brydde sig om eller behöver för att ha ett adekvat rum att bo i) medan jag ansåg att det nödvändiga som sängar, skrivbord var det jag skulle bidra till, jag bidrog även till hans nya köksmöbler. 

Om han sedan ville köpa en matta till barens rum eller då den där tavlan, det ansåg jag inte att jag skulle bidra till. Han fick acceptera det eftersom det inte är nödvändigheter. Jag motiverade det med att jag inte hade köpt en tavla och hängt i barnens rum om det varit omvänt. 

Det ni gör på sikt är att dela upp barnbidraget så att ni får halva var direkt till era egna konton. Ingen betalar underhåll om ni har varannan vecka 

Ja det känns mer rättvist att dela på sådana saker som har med vår dotter att göra. Vi har hälften var av barnbidraget nu, men låt säga att vi gör en semesterresa under sommarlovet på min vecka för 5000:-. Är det då rätt att jag blir ensam om den kostnaden och tvärtom. Under mamma-veckan kanske jag tycker en Hawaii-resa är väldigt onödigt dyr för 50000:- men vem avgör det? Vad ska liksom ingå? Det står ju bara ord mot ord?!

Ni är skilda, era kostnader med boende och semesterresor osv är givetvis era egna. Ni lever ju inte ihop längre och gör egna ekonomiska val kring boenden, semestrar, jobb osv.

Bodelning av möbler bör göras rättvist, antingen delar ni möblerna eller så behåller en part alla möbler och löser ut den andre med pengar ist (motsvarande halva värdet av möblerna)

Fritidsaktiviteter och mobil delas, likaså kläder om ni vill det. Vet inte hur gammal dottern är? om hon handlar själv?

Vi delar bara på vissa dyrare ytterkläder, resten köpet vi själva.

Busskortet bör rimligtvis delas om det behövs ett busskort på bådas veckor? Vi behöver inget busskort och därför betslar vi inte busskortet som barnet använder hos exet (och nyttjar det då inte heller)

Enklast är ju att ni delar upp bohaget och tar hälften var till era resp. hem (en tar dotterns säng, den andra tar skrivbordet, en tar garderoben, den andra sminkbordet/spegeln/bokhyllan).

Det som sedan saknas i varje hem, får var och en stå för ur egen ficka.

Fritidsaktiviteter, busskort, etc. borde ni dela på (förutsatt att bussresorna är för dottern generellt och inte för att den ena föräldern saknar bil och behöver ha busskort till barnet för att barnet ska kunna ta sig hem till föräldern utan bil - för jag antar att föräldern med bil betalar sin egen skatt, försäkring och bensin???).

Om du väljer att åka och campa för 300:- och den andra föräldern väljer att åka utomlands för 30.000:-, så är det ju era egna val. Du står för ditt semesterval och den andra står för sitt.

Ang möblerna så får det bli att hon löser ut mig, smidigast så. Vår dotter är 11 år, men har inte riktigt börjat shoppa själv än. Nej det behövs faktiskt inte busskort på bådas veckor, utan bara på mammaveckan för att ta sig till och från skolan

Kom ihåg att hon inte löser ut dig på halva inköpspriset av t.ex. sängen.
Om sängen kostade 10.000:- så har du INTE rätt till 5000:- kontant, utan snarare det aktuella andrahandsvärdet (dvs. hälften av det ni skulle få för sängen om ni lägger ut den på exempelvis Blocket).

Vi saknar båda bil så det är bara buss och cykel som gäller

Då inser jag nu att möblerna har ett symboliskt värde

Det bästa är ju att låta rummet stå som det alltid har stått - om dottern vill det (det räcker kanske med att få hela världen uppochnervänd pga er separation?).

Räkna på andrahandsvärdet på alla möbler och dela på två. Den summan kan du få, om mamman väljer att behålla möblerna.

Men vill inte heller hon behålla möblerna, så kan ni:

1. Välja att sälja de och dela på totalsumman
2. Du tar möblerna och ger henne hälften av vad ni hade fått för allt på en andrahandsmarknad

3. Ni tjafsar inte om bagateller!
Det normala är att de möbler som är i barnets rum, stannar i barnets rum och den andra köper nytt till barnet i sitt nya hem.
Förutsatt att det inte handlar om dyra designmöbler i nyskick/dyra antika möbler med ett högt andrahandsvärde.

För, i grund och botten, så är det ju er DOTTERS saker. Således torde hon få vara med och avgöra ödet för sakerna.

Vi öppnade ett gemensamt konto när vi gick isär. Varje månad sätter vi in ett belopp som baseras på vår respektive inkomst, och från kontot tas pengar till kläder, medeciner, läkarbesök, fritidssysselsättningar, försäkringar, större inköp typ cykel o.dyl. När det gäller kläder och saker har vi en maxgräns på vad man får ta utan att få godkänt av den andra föräldern.
Kontot är till för att förenkla livet för oss och vårt barn och dess användning är reglerat i vårt umgängesavtal

Det där låter väldigt smidigt, men förutsätter också att båda kan lite på varandra. Om vi hade öppnat ett sådant så skulle det tyvärr misskötts totalt från ett håll och pengarna hade gått till allt möjligt krafs tyvärr

Det är smart.

Så om förälder A tjänar 20.000:- i månaden och förälder B tjänar 35.000:- i månaden, och barnets utgifter varje månad är på 4000:-, så borde fördelningen se ut:

Förälder A betalar: 1 454.55:-
Förälder B betalar: 2 545.45:-

 

Hur kom du fram till den beräkningen!?

Man får räkna procentuellt på hur mycket mer den ena tjänar, mot den andra.

Vem ska betala det sm fattas?