Inlägg från: sextiotalist |Visa alla inlägg
  • sextiotalist

    Tonårsbarn vill inte att vi flyttar ihop

    Varför inte vänta tills hon har gått ut gymnasiet. För vill hon inte ha honom där, så lär det inte bli en trevlig stämning hemma.

  • sextiotalist
    Anna1234 skrev 2018-05-11 06:40:12 följande:

    Jag förstår henne, skulle heller inte vilja bo med någon jag inte känner.

    Varför kan ni inte vara särbo tills ni åtminstone varit ihop två år? Ett år är inte mycket när det kommer till förhållande, ni är fortfarande nykära och har inte sett alla sidor av varandra än.

    Jag tycker att du ska prioritera dina barns önskningar ett tag till, hon bor också i huset och har rätt att bestämma vilka som bor i huset.


    Jag håller med om att de ska vänta, jag håller med om att det är dumt, mycket dumt att flytta ihop om alla inte är bekväma med det.

    Men nej, barnen bestämmer inget om vilka som ska bo i huset.
  • sextiotalist
    Anna1234 skrev 2018-05-11 07:19:41 följande:

    Varför ska man inte visa barnen den respekten att de får vara med och bestämma vem som ska bo med dem? Jättekonstigt i mina ögon.


    Jag anser att man ska visa respekten för att påverkas, inte för att de bestämmer.
  • sextiotalist
    Anna1234 skrev 2018-05-11 07:30:48 följande:

    Nej, jag tycker inte heller att de har ensamrätt men däremot lika stor rätt att bestämma som de vuxna, i alla fall när det endast gått ett år.

    Det känns helt självklart att en myndig person inte vill bo i samma hus, dela badrum och kök med någon man inte valt själv, inte ett dugg konstigt.


    Om tonårsbarnen är beredda på att hantera de konsekvenser som ett bestämmande innebär (ekonomiskt, juridiskt, arbetsmässigt) ja, men annars har de ingen bestämmanderätt, att lyssna på dom ja, att ta hänsyn ja, men inte bestämmande.

    Men fortfarande anser jag att det är dumt att flytta ihop med under de omständigheter som ts beskriver.

    Sedan anser jag att man mycket väl kan låta barn och ungdomar ta de beslut där de kan hantera konsekvenserna av
  • sextiotalist
    Fjäril kär skrev 2018-05-11 09:18:06 följande:

    Det borde rimligen ligga i hennes eget intresse att lära känna honom bättre och förändra situationen om hon nu har det som argument?

    Annars står ni ju på samma plats i november lik förbannat.

    Vilket givetvis borde vara din fasta ståndpunkt. Ni flyttar ihop och det är bestämt, resten är upp till henne att lösa fram tills dess.

    Förstår du hur jag tänker?


    Det rimliga är att de båda vuxna, som valt detta, är de som även skapar de bästa förutsättningarna.
  • sextiotalist
    Anonym (Jill) skrev 2018-05-12 18:17:01 följande:

    Givetvis gör dem det. Det är deras hem. Jag har varit med om att en gäst fick lämna en bostad för att en sjuåring inte ville ha honom där, det var störningsjouren som avvisade honom.


    Att föräldrar tillåter detta är en sak. Om störningsjouren var inblandade så var det nog inte ett vanligt missnöje från en sjuåring, för övrigt tvivlar jag på att störningsjouren har rätt att avhysa någon (självklart kan de be och även hota med polis:
  • sextiotalist
    Anonym (Jill) skrev 2018-05-13 07:29:34 följande:

    Grannarna ringde. När störningsjouren kom dit var det lugnt så de gick. Då smög barnet ut efter dem i trappen och sa att hon inte ville att pappas kompis skulle vara där.


    Och utifrån det så var din tolkning att barnet bestämde vilka som fick bo i hemmet
  • sextiotalist
    Fjäril kär skrev 2018-05-14 07:10:08 följande:
    Eller så är dottern en bortskämd fröken fisförnäm som alltid ska ha sin vilja igenom och som hittills fått det så... Då är det banne mig dags att mamman sätter ner foten och säger ifrån.

    Finns gott om såna tonåringar också...
    Det ansåg sambons ex att min sambos äldsta var, eftersom han vägrade att bo under samma tak som honom, något jag inte känner igen alls, jättefin kille
    Men nu verkar det som denna flicka har endast ett år kvar på gymnasiet, så det måste gå att kunna vänta ett drygt halvår till. Så flickan får fokusera på sina studier. Det är ju ändå ett viktigt år för henne.
    Självklart finns det bortskämda barn. Men det är nog i så fall lite för sent att styra upp det nu och samtidigt ta en stor risk att förstöra (framtida) relationen med dottern.


  • sextiotalist
    Tuil skrev 2018-05-14 08:29:01 följande:
    Jag är inte oförmögen att fixa upp mitt liv (som inte behöver fixas upp) jag vill bara bo i hop med min särbo för att det är ett naturligt steg när man har en relation. Min dotter är inte heller en fisförnäm och bortskämd fröken. Även om hon just i denna frågan fått nån slags vetorätt. Det är inte så lätt att som förälder vara alla till lags hela tiden.
    Ja, livet består av att väga olika beslut mot varandra. Som förälder har man dock ansvaret att skapa de bästa förutsättningarna man kan för sina barn, inte att vara alla till lags.
    Och än en gång. Om du blir pådyvlad att nu person i ditt hem, en av motsatt kön, i en känslig ålder, hur skulle du uppleva det?
    Det är fortfarande inte frågan om 5-6 års särboskap till, det är ungefär ett år, så det är greppbart.

  • sextiotalist
    Anonym (Ma) skrev 2018-05-14 10:40:10 följande:
    Men vet du, man behöver inte följa normen ^flytta ihop^ bara för att man är tillsammans med nån. Det är bara en norm, ett socialt påhitt, som man faktiskt inte behöver uppfylla.

    Om det nu bara handlar om något år, så är det väl bättre att vänta?

    För det ska man veta, bonusfamiljen är allt annat än enkel att leva i...och sätta sig själv före sina barn, det gör man bara inte.

    För barnen ska du ha en bra relation med resten av livet, en pojkvän...nja kanske inte.
    Just detta med att det är mer komplext och mycket svårare att leva i bonusfamiljer är också en orsak att alla bör vara med på tåget. För även om alla är med på tåget, så kommer det komma många situationer där det kommer vara tufft, svårt etc.
    Är det en eller flera som inte är med på tåget, så kommer det bli än tuffare
Svar på tråden Tonårsbarn vill inte att vi flyttar ihop