När slutade era barn med napp?

Min son slutade med napp några veckor innan han fyllde två år och det var han själv som slutade efter lite motivation. Han älskade nämligen cyklar. Varje dag grät han över alla som hade cyklar och han ville också ha en cykel. Varje dag sade vi att bara stora barn har cyklar. Om han kastar nappen i papperskorgen och slutar med napp så blir han stor och då kan han få en cykel. En dag vandrade han tyst fram och tillbaka i köket under en lång stund. Sedan öppnade han, helt utan förvarning, köksskåpet och släppte ner nappen i soporna och sade:

"Så. Kastat nappen. Vill ha cykel nu."

Det var bara att åka till Biltema och köpa en trehjuling. Vi trodde aldrig att det skulle funka. Första natten så tjatade han om nappen några gånger och hade svårt att somna, men efter det så gick det hur bra som helst. Han satt där på sin alldeles för stora trehjuling och dinglade med benen framför tv:n i vardagsrummet och var hur stolt som helst.

Ett halvår senare så hittade han en gammal napp som vi hade glömt att slänga och han stoppade in den i munnen. Jag tänkte att nu är det kört, men nej, han sög på den en liten stund och jag frågade om den var god.

"Nä", sade han och kastade sedan även den.