Fler 40 plussare som plussat?

Har tyvärr fått en del komplikationer, och har inte fått något vidare bra bemötande.

Den 16 mars i v 15, skulle jag hjälpa ett barn upp som fastnat i en buske( jobbar på förskola) Hukade mig något och drog upp henne bara i armarna, då kände jag hur det kändes kallt mellan benen, 10 min senare på toaletten ser jag hur ngt säckliknande hänger ut, får panik och skakar i hela kroppen, tror stt nu kommer foster och allt ut. ( 3 mf 2017)Försöker trycka tillbaka upp i slidan och jag börjar blöda. Åker till akuten och tas in på gyn, där säger dem att barnet mår bra men att livmodertappen släppt och åkt ut. Får någon slags plastring som ska hålla tappen på plats.

Gyn skickar mail till bm på mvc sen hör jag inget alls från min bm, försöker ringa och få tag på henne men inget svar tillbaka.

Vecka 20 och ultraljud blir jättedåligt bemötta av bm hon är stressad, irriterad, svarar snäsigt när vi frågar om det finns någon möjlighet att se könet, säger hon att det ingår inte i hennes arbetsuppgifter, vi var så glada och förväntansfulla, då bröt jag ihop och börja tjuta, killen var förbannad och vi gick där i från.

Kvinnan i receptionen stoppade oss och vi fick samtala med chefen vi fick en ny ulljudstid men fick även ventilera mig om allt annat som hänt och om bm som inte kontaktat mig.

Har fortfarande inte hört något i från henne 2 mån senare

Fått prata med en annan barnmorska dock och har fått en läkartid den sista maj.

Har skrivit ett långt brev hur jag mår, för jag har blivit deprimerad och är ledsen och orolig för hur allt ska bli, rädd för att föda för tidigt, kan jag ens föda vaginalt? Vilka risker finns,hur länge kan jag ha plastringen? Är rädd att ta bort den.

jobbar som om inget har hänt och gråter på kvällarna.

Kan jag ens bli gravid igen?Jag kan inte förlora det här barnet.operation? Även suttit med papper som ska in för försäkringsfrågor och tusen andra papper, Orkar inte och ingen verksr bry sig.

Vore kul att höra allas bf baserat på sista mens. Själv får jag olika baserat på vilken sida jag väljer men 31 december blir det på de flesta. Nyårsafton!

Ja, vet inte vilket som är bäst - före eller efter nyårsafton ????????

Skönt att höra, att ni fått bra bemötande, tycker det är så viktigt att man möts av omtänksamhet, oftast är det många som har saker med sig i sin ryggsäck och man man känna sig skör och så gravidhormoner på det.

Hoppas på att få träffa någon från aurora gruppen med för att prata förlossning, vill ju hemskt gärna föda vanligt men inte om jag får ännu mera besvär.

Ser bilden Vilken liten sötis! <3

Vet ni om det är tjej eller kille, eller väntar ni och ser?

Har du mått bra i övrigt?

Åh vad underbart med bilder <3

Nu kommer dock ett gnällinlägg trots att mitt gnäll är bara löjligt egentligen.

Men hur ska jag kunna ta hand om ett barn till när jag just nu inte ens kan ta hand om mig själv nu. Tog mig på jobbet idag men det var precis allt jag orkade med. Värk i ena benet, så sjukligt trött, en mage som är konstant i olag men inget illamående och ikväll en helt fruktansvärt huvudvärk som inte släppte med Alvedon. Sambon har fått göra allt hemma och tagit hand om barn och djur medans jag ligger på soffan. Han klagar inte alls men jag blir rastlös av allt jag vill göra en inte klarar.

Sådär....nu håller jag tummarna för en bättre dag imorgon.....:)

Tack! Skönt att höra att det finns hopp om förbättring över tid :).

Började dagen med att vakna alldeles för tidigt och somnade om strax innan kkockan ringde. Mådde dåligt och kallsvettig lyckas jag borsta tänderna, klä på mig och få med mig en yougurt. Kom på jobbet med supertrassligt hår, osminkad och t.o.m otvättat ansikte :) men iaf klädd och hade inte kräkts på vägen dit ;)

Haft huvudvärk och mått skit hela dagen om det dröjt mer än 2 timmar mellan måltiderna men på em blev det bättre så jag kände mig nästan som vanligt. Orkade vara ute och fixa lite i trädgården och vara social med både familjen och vänner. Så skönt efter 1.5 veckas apati.

Idag gjorde vi ett tidigt ul och fick se ett hjärta slå. Lättnaden är total. Sist vi gick dit för att se ett hjärta slå hade fostret dött och jag fick sedan hjälp att stöta ut det. Vi var helt oförberedda så imorse var jag rejält nervös. Det är min sambos första barn. Det blir mitt 4:e. Är v 8+3

Efter mycket om och men fick jag tag på specialistmödravården och ska nu på ultraljud inför mkp den 4 juni. Gott nervös eftersom senast jag var där upptäcktes MA. Det värsta är att jag har ju typ inga symptom. Lite molvärk i livmodern, ibland ömma tuttar, ibland lite halsbränna. Men sånt kan man ju ha utan att vara gravid. Fast så har det varit för mig båda gångerna, med dottern och med MA. Jag får väl härda ut i drygt 2 veckor...