Skaffa barn själv

Hur kan det komma sig att ni tjejer inte hittar ngn kille? Jag har haft barnlängtan så sjukt länge men inte träffat någon som e villig att ta det till nästa steg.

Var finns ni

Ja klart. Är det stora problemet eller att killarna inte vill blin fäder? Jag upplever det som så

Mer kvinnor

Jag förstår din barnlängtan (den kan ju vara så stark!), och jag beklagar att du haft sån otur i dina tidigare förhållanden.

Jag har själv två barn och lever tillsammans med deras pappa. Jag har också två nära vänner som har skaffat barn själva. Utifrån min och deras vardag kan jag bara säga att det verkar väldigt tufft att ha barn själv. För egen del skulle jag vara en betydligt sämre förälder om jag var själv, jag skulle inte ha samma ork och inte heller samma möjligheter att jobba deltid, och dela ansvar, glädje och problem. Men vi är alla olika! Det behöver ju inte vara samma för dig. Men jag skulle råda dig att noga fundera över hur du är som person och hur mycket du orkar.

Fundera också på vad som händer med barnet om något händer med dig. Det är ju lyckligtvis ganska ovanligt att föräldrar dör från sina minderåriga barn, men det händer ju. Det kan också röra sig om perioder av sjukdom eller dylikt. Barn med bara en förälder hamnar ju i en mer känslig situation. Det är vanligt att folk lättvindigt erbjuder hjälp och stöd, men finns det nån där när det verkligen gäller? Är det dessutom personer som du vill ha nära? Jag tycker inte alls att det var en tokig idé att prata med familj och andra närstående.

Vidare tycker jag inte att argument som att "en bra är bättre än två dåliga" etc är intressanta. Det är klart att det är så, men den viktiga frågan är ju huruvida en bra förälder är lika bra som två bra föräldrar. Jag tror inte det, men jag tror att det ändå kan vara tillräckligt bra.

Innan jag fick barn själv var jag klart positiv till att kvinnor skaffar barn själva. Nu är jag betydligt mer tveksam, som du märker. Helt enkelt för att föräldrarelationerna är så oerhört viktiga och fina! Jag vet inte om du är det minsta intresserad av det, men jag kan tänka mig att ett bra alternativ vore att skaffa barn med ex en vän och bo i närheten av varandra. Det kanske finns alternativ där barnet får ha två föräldrar, även om dessa inte lever i en kärnfamilj?

Hur du än gör, så önskar jag dig allt gott och lycka till!

Utav er som tycker det är långa köer till iVF, har ni övervägt att ta hjälp av en privat donator istället för att vänta i evighet på assisterad hjälp?

Inseminera så klart.

.

Vet inte varför många tjejer man möter säger att de vill men sedan är extremt kräsna och mer letar fel än rätt. Det kan ju alltid finnas någon bättre runt hörnet.

?

Ett par frågor tillbaks.

Varför tror du att donatorn som givit sina spermier skulle vara en dålig donator och komma o kräva barnet i framtiden?

Skulle en donator som lämnar privat vara av lägre status än de som lämnar via klinik? Det har ju visat sig vid ett antal tillfällen att klinikernas donatorer har haft arvsbara alvarliga problem de med men det tystas gärna ned för att inte förstöra klinikens rykte.

Många gånger är det ju samma donatorer som lämnar privat som lämnat/lämnar på klinik.

Intressant. Hur vet du att den killen som du har mött aldrig kommer att ha något du är missnöjd med?

Det kanske är alltid bättre att leva singel och bara ha tillfälliga vänner som man kan byta allt eftersom.

Gör det inte! Ett barn förtjänar två föräldrar. Ja, det kan även gå bra med bara en om ena sviker, men det ä onödigt och ett svek mot barnet att göra så med flit redan från början. Du sätter ditt barn i otrygghet redan från start. Och visst skaffar man alltid barn av själviska skäl, men ditt är något i hästväg. "Jag gråter", ja det är ju förstås väldigt tråkigt, men du är vuxen och får hantera det. Skaffa inte barn bara för att döva ett behov hos dig. Frys ner dina ägg och eller leta en vettig partner.

Varför skulle du inte skaffa ett barn? Tycker att det låter som att du kan erbjuda ett barn ett tryggt och stabilt hem med massor av kärlek där barnet är planerat och efterlängtat!

Jag går i samma funderingar, har inte heller träffat mr right än.... Men först nu sista åren börjat fundera på barn. Jag är 40 år och det kan vara försent för mig. Såg att storkkliniken i Köpenhamn har infoträff den 15 maj, jag funderar på att åka dit och få mer info.