När den andra föräldern aktivt försöker tränga sig på och styra i uppfostran hos den andra?

Nej det är inte ok.  (om nu inte pappan är helt märklig och hittar på farliga saker  förstås) 

Sägs detta till barnet eller ringer mamman till pappan och säger? 

Varför infekterat efter så många år, undrar jag också? De flesta brukar kunna släppa gammalt och inse at livet gått vidare och det brukar minska i takt med att barnen blir äldre, hur mkt man behöver prata om ens. 

Tyvärr blir en del så där. 

Här finns också ett ex, inte för att hon bryr sig så mycket om mig, men hon är nog lite bitter över hur livet blev efter skilsmässan (som hon själv initierade), hon hade inte fattat hur det skulle bli (tror jag) med att vara sjukskriven och ha sämre ekonomi, att inte ha råd att köpa ett nytt hus osv. Vi har också barnen mer än hon har och det är hon inte alls glad över men så bestämde tingsrätten. 

Kan tänka att det för den du beskriver,  finns ett visst kontrollbehov och det enda hon kan (försöka) göra är genom barnet. 

Jag börjar fundera över pappans regler när jag läser ditt inlägg. Han ser det alltså inte som en självklarhet att barnet ska städa upp efter sig eller göra läxorna, den ?uppfostran? har man redan i förskolan. Jag förstår att mamman reagerar.

Föräldrarna måste också släppa gammalt groll och börja prata med varandra utan att bråka och skrika. De ska föreställa vuxna människor.

Har barnet egen mobil eller hur får hon tag i barnet? Här får barnen inte ha med mobiler till skolan tex (skolans regler) så det går helt enkelt inte att få tag i dem den vägen förrän de är hemma och har tillgång till mobilerna. 

Har ni hemtelefon? Det har inte vi men innan, när den ff fanns ringde exet på den om ingen svarade på mobil och då sprang så klart något av barnen och svarade. Var en stor skillnad när hemtelefonen försvann faktiskt.  

Låter som att mamman gärna skulle ha barnet mer än varannan helg. Varför är det inte varannan vecka? 

För vem är det ett problem egentligen? För barnet? för pappan? för dig? Berättar barnet alltid exakt vad mamman har sagt?

Sen håller jag med de andra om att pappan får prata med barnet och säga att hans regler gäller när barnet är hos honom. Han kan väl tipsa barnet att bara säga "ja jag har gjort läxan och städat rummet" och sen försöka prata om nåt annat.

Jag tror barnet skulle må mycket bättre om ni hade varannan vecka.

Kan ni eller mamman flytta närmare varandra eller kan barnet bo heltid hos mamman?

Helt uppenbart så oroar sig mamman för sitt barn när barnet är hos pappan. Kanske har hon sett att han inte är så bra på den dagliga omvårdnaden och därav försöker hon på alla sätt att styra upp det (så gott hon kan) från sin sida.

Oavsett så hoppas jag att Du ts håller dig helt utanför detta!