Bli gravid efter missfall följas åt
Ja valet att inte försöka alls går ju ifrån det man önskar helt. Man kan ju inte annat än att hoppas på att det går vägen nästa gång.
Jag har nog gjort så att jag har tänkt att det värsta ska hända ungefär. Jag har utgått ifrån att det inte kommer gå vägen denna gång heller, allt för att försöka skapa distans. Jag har varit livrädd att jag ska tillhöra den lilla procent som får upprepade missfall, och därför varit ganska övertygad om att det skulle hända igen.
Har ultraljud imorgon så får ju se då om den lever fortfarande.
Det är svårt. Jag har till exempel inte berättat för någon att jag är gravid idag, och är i vecka 15. Jag skulle lätt kunna vänta längre eftersom det inte känns verkligt ännu. Utan kuratorn hade det nog inte funkat för mig, det var viktigare än vad jag trodde att prata om det, lyfta på ventilen. Alla möjliga ologiska tankar och känslor kan ju dyka upp när man bär på det själv.
Jag hoppas det går bra för er framöver och att ni får en fullgången graviditet.
Jag pratar väldigt mycket med min sambo om allt, och vissa vänner men också mycket på FL. här vet man att folk verkligen förstår och kan relatera vilket känns viktigt för mig. Men när jag sjunker såhär lågt tror jag att jag skulle behöva prata med någon professionellt.
Lycka till på ultraljudet imorgon! Jag hoppas allt ser perfekt ut <3