Inlägg från: Pluviophile |Visa alla inlägg
  • Pluviophile

    Bli gravid efter missfall följas åt

    Anonym (NK) skrev 2018-09-23 22:33:49 följande:

    Är så ledsen för att behöva hänga på i den här tråden... I tisdags vaknade jag med blodiga trosor. Kände direkt att något var fel, samtidigt som jag tänkte att vi ändå var i v. 12 och jag visste att en blödning i sig inte behövde bara någon fara. Hade kub inbokat till i fredags men kände att OM det är missfall vill jag veta på en gång så vi åkte in till akuten tisdag morgon. Direkt under ultraljudet såg jag på läkarens ansikte att något var fel. Och det var det. Fostret hade slutat växa 2 veckor tidigare. I sex dagar har jag levt i någon mix av att tänka att det är sånt som händer, en fruktansvärd sorg och hysteriskt gråt samt en otrolig ilska där jag är så jävla arg över att livet är så orättvist.

    Det var min första graviditet någonsin och det gick månaden efter att vi slutade med p-piller så min sambo försöker trösta mig med att vi kommer att bli gravida snabbt igen och då kommer allt säkert att gå bra. Men HUR ska man ens våga försöka? Hur ska man klara av tanken på ett liknande utfall? Är så himla ledsen...


    Är så himla ledsen för din skull! Har varit med om ett väldigt liknande missfall. Har fortfarande stor sorg. Tillåt dig att sörja, prata om det och skäms inte för det. Skickar massa kramar <3
  • Pluviophile

    Hej på er!

    Har skrivit här tidigare men hållit mig undan ett tag för att orka. Fick MA i somras i vecka 12. Värsta upplevelsen jag varit med om, och även tiden efter. Så mycket sorg som jag vet att ni alla här kan relatera till.

    Efter 5 månader blev jag gravid igen och är nu i vecka 10. Har mått jättedåligt denna graviditet, kräkts fler gånger om dagen, gått ner i vikt och varit på gränsen till depression. Inte så konstigt, jag vågar inte hoppas att det blir ett barn av det.

    De senaste två dagarna har illamåendet blivit mycket bättre och jag kräks bara någon gång. Har haft molvärk hela tiden men idag gör det mer ont än innan, och både i magen och ryggen. När värken kom fick jag kalla kårar, det känns precis som missfallet i somras. Blöder inte men jag är ändå så rädd.

    Imorgon har jag VUL som är bokat sedan långt tillbaka. Tänk om den inte lever? Orkar jag gå igenom detta en gång till? Och särskilt när jag mått så dåligt i flera veckor att jag inte kunnat göra något annat än bara ligga i sängen? Är allt detta värt det? Usch jag är så ofattbart rädd och jag tror att ni är dem enda som kan förstå <3

  • Pluviophile
    Jojjans skrev 2019-01-09 16:19:35 följande:

    Åå jag förstår att du är rädd, det är inte konstigt att det sitter både i huvudet och i kroppsminnet att en graviditet bara kan sluta på ett sätt. Men chansen att det går bra är så mycket större än att samma sak händerna igen - det kommer gå bra! Skriv här och uppdatera imorgon <3


    Tack fina du <3 du är så otroligt omtänksam och peppande trots allt du gått igenom. Ser hur du hjälper många här i denna tråd och i andra trådar. Håller verkligen tummarna att vi båda får behålla ett barn en dag!
  • Pluviophile

    Hej igen!
    Nu har vi varit och tittat. Var så himla nervös innan och har knappt kunnat sova inatt. Allt såg bra ut, precis rätt vecka+dag enligt min tempning, hjärtat slog och bebisen vinkade till oss. Känns bra för stunden även om oron nog aldrig kommer att försvinna när man har vår bakgrund. Nu har jag kommit förbi vecka 8 då den dog sist så det känns lite bättre. 

    Håller tummarna för dig Eureka att det även går bra för dig och att du Jojsan blir gravid snart igen. Tack för all pepp och stöttning Hjärta

Svar på tråden Bli gravid efter missfall följas åt