Sanndrömmar

Jopp, precis så är det. Men inbilla du dig att du besitter någon speciell förmåga om det gör att du får känna dig viktig.

Verkligheten ser dock ut som så att man drömmer i snitt fem drömmar per natt, även om man inte alltid kommer ihåg dem. När något sedan sker så kan detta trigga ett minne av en tidigare dröm, varpå man inser att drömmen "gått i uppfyllelse".

Hjärnan är också bra på att modifiera och fylla i minnen för att få dem att passa extra bra, vilket leder till att man kommer ihåg detaljer från drömmar som egentligen inte var där. Detta i ett försök att få drömmen att stämma överens med vad som skedde i verkligheten efteråt. Det handlar inte om oärlighet, bara en uppfinningsrik hjärna som vill att saker och ting ska passa in och bilda mönster.

Så nej, du har dessvärre inga "sanndrömmar" som förutspår framtiden; du har ingen speciell förmåga som ingen annan har. Du har en hjärna som fyller i tomrum, ett sinne som vill att dina drömmar ska förutspå framtiden och ett väldigt selektivt minne.

Mjo, fast då kan vi slå fast att Noch Less-odjuret existerar eftersom det finns björnar och giraffer - det finns ingen logisk koppling mellan ditt ältande om att "det finns två olika sorters drömmar" och att du därför skulle besitta övernaturliga krafter.

Hjärnans tillkortakommanden när det kommer till minnen, drömmar och att fylla i tomrum för att bilda och hitta mönster är väldokumenterade, och du är inte den första som misstar dessa funktioner för magiska krafter eller övernaturliga upplevelser.

Vad tror du är mest sannolikt: att din hjärna fungerar precis som alla andras och därför modifierar minnen samt väljer att komma ihåg de som bekräftar din tes (konfirmeringsbias) medan resten avfärdas, eller att universums alla lagar tagit en paus till din fördel för att ge dig förmågan att se in i framtiden?

Jag förstår att det är jättejobbigt att komma underfund med att ett inbillat attribut du byggt en stor del av din personlighet på visar sig vara påhitt, men du vinner inget på att klamra dig fast vid löjliga övertygelser om att du är en magisk prinsessa som drömmer dig in i framtiden.

Och om det nu var så att "mormor var också synsk" så ska du säkert se att det finns andra band till henne du kan minnas med värme.

Du får helt enkelt hitta något annat om dig själv som är värt att klämma in i vart och vartannat samtal för att verka speciell. Du kanske kan börja med en hobby eller försöka slå ett Guinness-rekord?

Som att diskutera med ett femårigt barn. Mitt tålamod räcker inte till.

Även om man inte vet exakta mekanismer eller funktioner så kan vi vara väldigt, väldigt säkra på att de inte på något övernaturligt sätt kan förutsäga framtiden. de förutsägelser som görs handlar om normal hjärnverksamhet (slutledningsförmåga) eller rena sammanträffanden. Eller menar du verkligen att bara för att man inte vet exakt hur något fungerar så ska vi inte utesluta magi?

Hahahaha! Argumentera emot då istället för att låtsas vara smart.

Är du post-modernist förresten?

Du verkar ha problem med läsförståelsen, så jag ska ta det långsamt.

Jag har inte påpekat att någon inte ska anse sig vara viktig. Däremot att det är löjligt att hitta på magiska förmågor för att göra det.

Som någon annan redan påpekat har vår förståelse av betydelsen bakom drömmar ingen som helst relevans. Det räcker med att vi vet att de inte kan bryta naturens lagar och peta hål på tidsrymden för att titta in i framtiden.

Vi har inte letat igenom varje kvadratcentimeter av Transsylvaniens skogar, men det betyder inte att vi ska bete oss som om det vore fullt möjligt att det gömmer sig en vampyr i varannan buske.

"Stora forskare inom området hade ifrågasatt din inställning med säkerhet" Nej, det hade de absolut inte. För övrigt har jag inte lagt fram några egna teser, utan påpekat vad vetenskapen redan fastslagit: att hjärnan är programmerad att finna och skapa mönster i det vi upplever samt att minnen väldigt enkelt kan modifieras utan att vi är medvetna om det.

Visst ska man ha ett öppet sinne och vara mottaglig för att det finns saker vi ännu inte känner till, men det finns gränser. Att drömma sanndrömmar, spå i kaffesump och lägga tarotkort är renodlat trams utan bas i verkligheten.

Du verkar vara en av de som hävdar att "allt som inte motbevisats kan anses vara fullt möjligt", vilket inte är fallet. Att något är möjligt är också något som måste bevisas, och när det kommer till övernaturliga krafter av detta slag är det ingen som lyckats demonstrera dem under kontrollerade former.

Nej, jag tänker inte sitta och gulligulla och säga att "ja det är ju fullt möjligt att det sitter en rosa mini-elefant och bajsar på mitt huvud utan att jag känner det, för jag kan ju inte bevisa motsatsen."

Sanndrömmar existerar inte, get over it.

Du verkar ha problem med läsförståelsen, så jag ska ta det långsamt.

Jag har inte påpekat att någon inte ska anse sig vara viktig. Däremot att det är löjligt att hitta på magiska förmågor för att göra det.

Som någon annan redan påpekat har vår förståelse av betydelsen bakom drömmar ingen som helst relevans. Det räcker med att vi vet att de inte kan bryta naturens lagar och peta hål på tidsrymden för att titta in i framtiden.

Vi har inte letat igenom varje kvadratcentimeter av Transsylvaniens skogar, men det betyder inte att vi ska bete oss som om det vore fullt möjligt att det gömmer sig en vampyr i varannan buske.

"Stora forskare inom området hade ifrågasatt din inställning med säkerhet" Nej, det hade de absolut inte. För övrigt har jag inte lagt fram några egna teser, utan påpekat vad vetenskapen redan fastslagit: att hjärnan är programmerad att finna och skapa mönster i det vi upplever samt att minnen väldigt enkelt kan modifieras utan att vi är medvetna om det.

Visst ska man ha ett öppet sinne och vara mottaglig för att det finns saker vi ännu inte känner till, men det finns gränser. Att drömma sanndrömmar, spå i kaffesump och lägga tarotkort är renodlat trams utan bas i verkligheten.

Du verkar vara en av de som hävdar att "allt som inte motbevisats kan anses vara fullt möjligt", vilket inte är fallet. Att något är möjligt är också något som måste bevisas, och när det kommer till övernaturliga krafter av detta slag är det ingen som lyckats demonstrera dem under kontrollerade former.

Nej, jag tänker inte sitta och gulligulla och säga att "ja det är ju fullt möjligt att det sitter en rosa mini-elefant och bajsar på mitt huvud utan att jag känner det, för jag kan ju inte bevisa motsatsen."

Sanndrömmar existerar inte, get over it.

Du utesluter förresten massor av saker. Du utesluter att en god diskussionsnivå kännetecknas av sadism, för att bara ta ett av ett oändligt antal exempel.

Det gör jag med, men jag tror inget annat.

Då borde en ursäkt vara på sin plats då. Jag väntar.

Sadism var bara ett exempel för att visa på att du utesluter lika mycket som alla andra, dvs oändligt mycket.

Nu föll den här diskussionen 10 levels. Om du läser igenom igen vad jag skrev om en god diskussionsnivå, där du på riktigt når en poäng utan att skända din motståndare, så ingår inte sadism som mål eller medel... Jag förväntade mig ett lite vältaligare tilltag från ditt håll. Väntar...

Jag har aldrig sagt mig ha ödmjukhet eller något annat dravel som utgångspunkt för diskussioner. Jag svamlar inte om skit istället för att diskutera ämnet. Jag har inte heller sagt emot mot mig själv genom att göra det jag alldeles nyss "fördömt".

Du tror uppenbarligen att du är supersmart. Fortsätt gärna med det. Jag kommer inte svara på fler inlägg av dig.

Jag har aldrig sagt mig ha ödmjukhet eller något annat dravel som utgångspunkt för diskussioner. Jag svamlar inte om skit istället för att diskutera ämnet. Jag har inte heller sagt emot mot mig själv genom att göra det jag alldeles nyss "fördömt".

Du tror uppenbarligen att du är supersmart. Fortsätt gärna med det. Jag kommer inte svara på fler inlägg av dig.

Nej, det är fullt rimligt i ett sånt här läge. En god diskussionsnivå kännetecknas av ödmjukhet i de fall där ödmjukhet är lämplig. Detta är inte ett sådant fall. Det är inte, som du verkade mena, "ren spekulation" att sanndrömmar inte är övernaturliga.

Att aldrig utesluta någonting är inte praktiskt möjligt. Någon slags rimlighetsbedömning måste göras där vi utesluter totalt orimliga förhållanden. Övernaturliga sanndrömmar är en sådan sak. Att vi inte sitter på alla svar betyder inte att vi inte sitter på några svar. Du får nog jobba lite mer med gråskalor tror jag, ironiskt nog.

Det beror som sagt på vad ämnet är. Om det finns noll bra belägg, fenomenet kräver att vi sätter fungerande naturlagar ur spel och det redan finns bra förklaringsmodeller inom kända naturlagar så kan man med gott samvete utesluta att de har rätt. Kommer de med vettiga argument och/eller evidens, då kan man börja tvivla. Men innan dess? Njä.

Jag har inga illusioner om att vi allt vi vet är sant eller att vi ens vet 1% av vad som går att veta. Jag är medveten om att vi alla har biaser, fördomar och att våra sinnen och resonemang kan bedra oss. Men det är inte riktigt relevant här. Skillnaden mot de kristna korstågen eller nutida islamistiska giganter är vetenskaplig metod. Det rationella här är inte att vara osäker på om sanndrömmar är övernaturliga eller inte. Du kan kalla det högmod om du vill, det ändrar inte faktum, precis som någon spelad eller överdriven ödmjukhet inte gör någon mer intellektuell eller korrekt.