En pappa som väljer bort sina barn.

Det som hände var att A berättade som 14 åring till en klasskamrat att hon valt bort sin pappa, det utvecklades till att hon blev uthängd via sociala medier via denna kompis o klasskamrater, där hon sedan vägra gå till skolan, första året blev hemma, BUP kopplades in för hennes höga skolfrånvaro, där hon sedan föll ordentligt, nu 3 året hoppas dom på skolbyte, som enda utväg.

Är det mitt fel? 

Man kan tycka så, men hjälpen för mig handlar om att det ligger så djupt rotat att man ska ta hand om sina barn, men man har inte några rättigheter till ett vuxet barn, jag gav barnen liv och det var mitt val, men en relation är inte en rättighet, där jag valdes hur relationen ska se ut utifrån omständigheter .Hur A:s kognitiva stress/beteende utvecklas via press från mamman kan man inte fastställa, men att hon har utvecklat en kognitivt nedsättning av allt kan man däremot fastställa.

Även om rätten valde att fråga barnen en andra gång, dvs på grund av att allt skjutit upp så långtid från första utfrågningen till den själva rättegång så kan man förstå A:s svar blev det samma, hon har varit in och ut i soc o bup sista åren och vägra svara på deras frågor om vad som är fel.

För mig blev detta en sista gång i rätten, jag valde att nu är barnen gamla nog, dom förstår sina val, samt att A redan blivit uthängd via sociala medier för hennes val, där kompisar som förmodligen blivit påverkade av sina föräldrar snackat om detta, hon är både upplyst och bedömd utifrån hennes val vi lever i en liten stad.

Jag tog detta via tingsrätt till Hovrätt, för sedan en skrivelse till HD, där HD fastställer sekretessförordnande som tingsrätten fastställde men tar inte upp fallet då prövningstillstånd får meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpling, vilket det då inte utgör.

Längre än så kan man inte gå. A var mellan 14 och 15 års ålder, hon är fullt medveten om hennes val, vilket kommer att utgöra att hon aldrig kommer våga söka kontakt igen.
Detta med arv togs även upp av mitt ex i rättegången, men utgjorde bara ett tomt förtal, då både advokater o domare vet att det är fullt möjligt.

Tog titta exakt vad som står, tar vi exempel med skolan så skriver soc att läsåret har varit i princip hundraprocentig skolfrånvaro, varav mamman då sökt hjälp, men skolan har haft ett möte innan HLT-möte.(år 1) inte svårt då och förstå varför hon anmälde det själv, men det gick ett år innan hon gjorde det.

Tittar man på utredningens genomförande så blir man lite mer frågande om allt gått rätt till, där mamman bedöms att samtal med A inte är nödvändigt då det stressar henne mer än gör nytta, det blir inget samtal med A från soc sida. Man pratar bara med mamman första året.

Tar man sedan år 2 där samtal ägt rum så står det under (vårdnadshavares uppfattning) att mamman som är närvarande vid barnsamtalet med A samtalar men A tycker att situationen känns jobbig. Hon är tystlåten och svarar bara fåordigt.
Med andra ord även om risker identifierats som mående, oro och ångest, svårigheter att kommunicera sitt mående samt problematisk skolfrånvaro så får inte A prata i enrum med en handläggare, mamma är närvarande.

Går man då även in på polis,grannar som anmält socialjour har kopplats in, hon har agerat lieman hemma, där även S uppger att hon bevittnat våld från hennes syster gentemot mamman,där hon även berättar att hon avstår att säga saker som är jobbiga för att ta hänsyn till mamma. Det gör hon för att "inte mamma ska få det jobbigare än hon redan har" Mamman som är närvarande svarar vid barnsamtalet med S om att hon vill att S alltid ska känna att det är ok att prata med mamma om precis allt, mamman säger även att S inte behöver skydda sin mamma.

Kort o gott barnen har aldrig själva fått prata i enrum med en handläggare, även om barnet var både 13 o 14 år vid då två olika tillfällen som tagit upp noggrant, övriga tillfällen har dom inte ens pratat med barnen, det nämns bara att S har ett behov: behöver få känna sig trygg hemma!

Vad jag vet så har mamman alltid använt sig av att om ni inte lugna ner er så kommer polisen och tar er, hon kan även använt det här, en dotter som utövar våld, går inte i skolan, soc, många anmälningar under två år, ut och in till soc, är man 14 år så förstår man alvaret, mamma sitter med, hon kan inte säga något, vad har hon för alternativ.

Att hon kontaktat pappa är för att hon vill göra mamma upprörd, det var för att göra mamma lessen, så att mamma ska få känna hur hon har det, märk väl detta är mammans ord och inte A:s som beskriver varför hon har ringt till pappa under några månader.