• Anonym (Ts)

    Bonuafamiljer - hur gör ni med kläder/saker??

    Ni som lever i bonuafamiljer eller ni andra som bara har kloka åsikter.. Hur tänker ni kring kläder/saker för barnen? Jag har en dotter på heltid, hennes pappa har varit ut bilden sen hon var 2 år, hon är nu 10. Min sambo har 2 barn på 10 och 12 år.

    Min sambo vill oftast ha rätt och anser att det ska vara millimetersrättvisa gentemot barnen. Men jag tycker inte att det är rättvist att utgå ifrån ens..

    När de behöver handlas kläder åt barnen anser han att alla barn ska få lika mycket saker och att dem ska ha lika mycket kläder. Behöver min dotter nya byxor då ska ALLA ha nya byxor. Men sen gäller det inte när exempelvis hans äldsta behöver saker då köper han det till honom om han behöver i skolan typ nya skridskor, då anser han att dom andra kan ärva av honom sedan osv. Det är alltså endast när min dotter behöver något som han anser att vi måste köpa till alla.. otroligt tröttsamt och har lett till många bråk så nu vågar jag överhuvudtaget inte köpa något åt henne längre för att han inte ska bli arg och anklaga mig för att göra skillnad. Sa igår att dottern behöver en ny cykelhjälm och hans svar var "det behöver dom allihop" fastän hans barn fick nya av sin mamma förra året och min dotter har kunnat ha sin i 2 år nu men den börjar bli sliten.

    Han har nu fått för sig att hans barn ska ha allt de behöver både här och hos sin mamma så han har köpt in allt dem behöver, jackor, skor, kläder, gympakläder, sportutrustning m.m. som de tidigare delade på och tog emellan. Men nu "slipper han bråk" om vem som ska betala vad..

    Vi har inte gemensam ekonomi men jag har flertalet gånger köpt det hans barn behöver eller ska få för att jag köpt till min dotter.. hans barn gnäller ofta över det vi köpt och säger att dom har bättre saker hos mamma och märkeskläder och ofta använder dem hennes kläder här om det var de kläderna dem kom hit i.

    Min dotter har 4 långärmade tjockare tröjor, 5 par byxor, 10 st kortärmade/tunna långärmade tröjor, 2 st uppsättningar "finkläder".

    Hans barn har detsamma. Plus det dom har hos deras mamma. Sambon anser att nu har barnen lika mycket.

    Jag anser att min dotter behöver mer kläder än dem eftersom hon bor här varje vecka och ibland hinner använda upp alla kläder och får gå med samma kläder på skolan ofta medan hans barn inte hinner använda alla kläder såklart plus att dem varannan vecka har mammans kläder..

    Vad hade ni gjort? Min sambo blir som sagt arg för att jag "tänker göra skillnad på barnen". Nu behöver dottern en ny jacka och då ska såklart hans barn också få fastän deras mamma köpt jackor för 1500 st till dem.

  • Svar på tråden Bonuafamiljer - hur gör ni med kläder/saker??
  • Anonym (Ts)

    Måste förresten förtydliga angående ekonomin.

    Vi har varit ett par i 7 år, äger en bostadsrätt tillsammans. Vi betalar de mesta av räkningarna av hans pengar och den mesta av maten av mina pengar. Sen våra "personliga" räkningar betalar vi var för sig. Alltså jag betalar min mobil, min och dotterns försäkring, dotterns fritidsavgift, eventuella läkarbesök, mediciner osv. Han betalar då även för honom och hans barn deras avgifter och liknande. Så här vi pengarna som blir över skickar vi mellan varandra så som man behöver. Så vi har egentligen varken delad eller gemensam. Men då vi bor i samma hushåll anser han förstås att det är allas pengar och att det ska vara rättvist. Så han tycker att hans barn blir lidande om jag köper något åt dottern, då måste vi ha råd att ge alla samma saker. Men hans barn blir överrösta av saker från alla håll och inte min dotter hon har bara mig.. Inga rika mor/far-föräldrar eller någon som kan kliva in och ge som present om det är något hon behöver. Han förstår inte att det är orättvist redan men att det bara är orättvist gentemot min dotter. Han tycker också att hon kan ärva av hans barn om dom vuxit ur något typ skridskor eller hjälmar..

  • Anonym (Ts)
    lo82 skrev 2018-02-26 08:49:56 följande:

    Har du frågat honom varför det är så viktigt med denna millimeterrättvisa? Är han möjligen rädd för vad som sägs hemma hos barnens mamma? Kanske tror han att de ska välja att bo hos mamman istället om de inte är nöjda med allt hos er...

    Jag lever själv i en bonusfamilj, jag köper till mina barn och han till sina. Vi lägger oss inte i vad den andre köper alls. Jag för min del handlar mer kläder och leksaker etc åt mins än vad han gör till sina. Däremot undviker jag att komma hem med en massa saker de dagar vi har alla barnen hos oss utan sköter det när vi är ensamma. Svårt det här med rättvisa i bonusfam, jag brukar tänka att vi inte kan sträva efter att bli en kärnfamilj utan istället fungera tillsammans fast vi är två familjer. Det är givetvis inte utan problem hos oss heller, men jag skulle inte stå ut med att min man bestämde hur jag gör i mitt föräldraskap.


    Ja hans barn gnäller till sin mamma att dom bara får fula kläder hos oss och att dom inte får märkeskläder här och nu senaste året har det eskalerat i att den ena inte vill komma hit för de har en bättre dator hos mamma och här är det dåliga datorer och mamman uppmuntrar detta beteende och vill ha barnen hos sig på heltid.

    Problemet är att hans barn kommer hit varannan vecka och frågar vad vi har gjort, har vi då gjort något utan dem eller att dottern fått något typ en leksak då blir det ramaskri... fastän dem har gjort/fått saker hos deras mamma. Dom vill vestämma att vi inte får göra något utan dem för då är det orättvist.
  • Anonym (Ts)
    MsM84 skrev 2018-02-26 09:01:13 följande:

    Det här med millimeterrättvisa är helt omöjligt, och ännu mer när den som propsar på det inte kör det hela vägen. Min styvmor gör samma sak mot sina barn som din sambo, det är skrattretande. Två barnbarn som alltid ska få exakt samma saker - förutom att hennes biologiska barnbarn får gärna saker själv när de är själva, och om vi som föräldrar köper något till vårt barn ska hon köpa samma sak till sitt barnbarn för att det ska vara rättvist. Dock kan inte mitt barn få en tjuga utan att det andra barnet också ska få (även om det inte är där). Helt skrattretande, i min värld utgår man ifrån barns behov och vad man vill ge när man ska ge något.

    Kan du inte prata med honom och säga att det är orimligt att ditt barn och hans barn ska få exakt lika mycket från er med tanke på att hans barn har två föräldrar som köper saker till dem, men ditt barn har bara dig. Vore väl mycket mer praktiskt om han och barnens mamma delade inköp och du handlar till ditt barn? Oavsett så blir det inte 100% rättvist då hans barn får märkeskläder men inte ditt osv.


    Min pappa som jag knappt har någon kontakt med då han har grova alkoholproblem gav min dotter en hundralapp när han hälsade på senast då inte sambons barn var här, då åkte han och tog ut varsin hundralapp till sina barn så det inte skulle bli orättvist.

    Har försökt att säga det så många gånger men han säger bara att jag gör skillnad på barnen.
  • Anonym (Ts)
    lo82 skrev 2018-02-26 09:14:57 följande:

    Det verkar ju av det du skriver som att kärnan i problemet är att mamman förstärker konflikten och att pappan är rädd att barnen inte kommer alls. Du och din man behöver stå eniga inför barnen med att livet inte kan stanna när de inte är med. Det låter inte sunt att barnen får regera över vad ni gör i er vardag. Du får nog sätta ner foten, inte minst för din dotters skull. Hade jag inte fått mannen med mig på tåget så hade jag nog funderat på särbo.


    Ja han är väldigt rädd för att barnen inte ska vilja komma hit. Mamman har dessutom anklagar mig för att vara elak med barnen, att jag skäller bara på dem och inte min dotter, vilket inte är sant då jag inte känner mig bekväm med att säga till någon annans barn och uppfostra dem. Den enda gången jag sagt åt hans son är när han sa till min dotter att hon är äcklig då sa jag att man inte får säga så till varandra i det här hemmet då började han gråta och låste in sig i sitt rum och ringde till sin mamma och sa att jag var dum.?

    Jag har sagt att det som gäller veckan när hans barn är här ska även gälla när dem inte är här, utan att vi tex åker till skridskohallen när allihop är här så åker vi även veckan efter när dem inte är här. Tidigare blev det som en aktivitetsvecka är hans barn var här och sen ansåg han sig barnledig när dem åkte och då behövde han inte göra något med mig och dottern. Men om jag då jobbade eftermiddag den veckan så gjorde han inget alls med henne. Hon sa tillslut att det är konstigt att vi alltid har tid att göra saker när hans barn är hos oss men aldrig när bara hon är här. Då blev jag förbannad och det har han skärp till sig med.
  • Anonym (Ts)
    MsM84 skrev 2018-02-26 09:20:17 följande:

    Då hade jag satt hårt mot hårt: varje gång dina barn får något av någon annan alls så får han kompensera det, dvs får hans barn pengar av mormor, ny jacka av sin mamma osv så ska ni ge ditt barn samma sak. Då kanske han förstår det orimliga?


    Det jag menar också det är så orimligt. Plus att då tar han från "allas pengar" för att ge till sina när dotterns gåva är inget som påverkar resten och inte kommer från oss. Men han har invändningar på att hon behöver mer kläder...
  • Anonym (Ts)
    MsM84 skrev 2018-02-26 09:20:17 följande:

    Då hade jag satt hårt mot hårt: varje gång dina barn får något av någon annan alls så får han kompensera det, dvs får hans barn pengar av mormor, ny jacka av sin mamma osv så ska ni ge ditt barn samma sak. Då kanske han förstår det orimliga?


    Förresten så sitter hans barn och säger till min dotter att hos deras mamma har dem flera tusen sparat och att dom kommer få mer pengar än henne då dem ska flytta hemifrån. Äldsta sa en gång till min dotter att du har väl ingen pappa så du har bara pengarna från din mamma.
  • Anonym (Ts)

    Har funderat många år på att gå ifrån den här mannen så han uppenbart inte är villig att ha en relation med en kvinna som har barn sen tidigare. Han skulle ha fått träffa någon som inte har barn där han kan förvänta sig att hon bara ska prioritera hand barn.. ville mest bara höra andras åsikter kring detta och hur övriga gör.

Svar på tråden Bonuafamiljer - hur gör ni med kläder/saker??