Vi på BC. Inget oseriöst

Jag måste fråga: Om jag får svar av en tjej och hon frågar hur det är och jag svarar och jag sen berättar att jag ska ut i vackra vädret och hon fortfarande svarar lika kort ... så undrar jag om hon verkligen är intresserad. Jag har ofta slutat skriva då. Hur får man igång en vettig dialog med någon man inte har framför sig och aldrig har träffat förut?

Jag: "eftersom vägen till Landskrona är för lång i förhållande till den oplanderade dagstrippstiden." - citat ur ett brev till en god vän författat i tonåren. Intressant? Inte det. Jag gick en längre tripp förra året. 299 mil närmare bestämt. Annars trivs jag rätt bra i den här stan. Själv?

Hon: "Hmmm"

Jag: "Ja, inte lätt att veta vad man ska inleda med. Med bön till Gud, kanske, haha? Vem är Gud? Klitoris?" 

Hon:  "hmmmm fattar inget vad du menar tyvärr"

Jag: "Jag kanske inte menar något särskilt. :))"

Hon: "ok kram"

Jag: "Hur är läget då?"

Hon: "jo bra du då"

Jag: "Gillar inte textkontakt egentligen. Det blir en massa gissningar. Kramas är nice. :) Märkligt nog brukar jag gilla att pussa på pannan. Vet inte varför." 

Hon: "ok"

Jag: "Är det fint väder idag? Har inte varit ute? Man kanske skulle gå till stranden."

Hon: "De e bara ut och kolla"

Sen svarade jag inte mer, för jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Jag har nästan alltid det problemet. Hur hittar man rätt våglängd? Och hur gör man när man har helt olika kommunikationsstil i text? För mig är textande små brev och i det väsentligaste monologer. Jag fick nyligen en mycket trevlig dialog med en kvinna på happypancake. Jag försökte vara positiv och inte skriva alltför långt, eftersom hon visserligen skrev några rader åt gången så vi hade en dialog, men ändå skrev kort. Så jag försökte anstränga mig att korta ner mina svar till ett minimum. På frågan "Hur var det i Turkiet?" svarade jag t.ex. "Det var en händelserik resa. Det började med att jag inte kom in i min resväska i Berlin så jag fick gå till en låssmed som bräckte upp den. Det var framför allt varmt i Turkiet; jag hade 37 eller 38 grader varje eftermiddag utom en under min 35-dagarsvistelse. Jag gick på fyraveckorskurs i turkiska i Izmir, besökte antika Efesos, åkte till Çanakkale (platsen för den berömda filminspelningen) och antika Troja och åkte forsränning med utgångspunkt från Daylan. Bussresan från Izmir och ner tog tio timmar!! Det var tufft. Resen började och avslutades i Istanbul där jag bland annat åkte Bosporen runt. " 

Då tycker jag ändå att jag hade kortat ner det hela rätt så rejält. För jag fick inte fler svar och jag gissar att hon som de flesta ändå tyckte att jag blev för intensiv och tog för mycket på samma gång även om det inte måste vara därför jag inte fick fler svar. Jag håller liksom inte på mig på något sätt utan behöver vara öppen och mig själv med en gång. Och så är folk i stort sett aldrig på dejtingssidor på nätet. 

Men enstaka undantag finns. Jag har haft kontakt med en musiker i ... ett och ett halvt år eller något sådant på happypancake och det beror helt klart på att vi båda skriver på ett liknande sätt. Hon skriver också långt och är språkligt noggrann och berättar mycket och säger som hon tycker och känner utan att jag behöver ställa så mycket frågor. Hon ställer inte så jättemycket frågor själv heller. Vi kommunicerar på ett annat sätt än de flesta. Hon har liknande klagomål och vet inte om hon gett killarna tillräckligt med uppmärksamhet när de skriver till varandra. På Facebook i grupper där tjejer har ett behov av att prata och skriva av sig fungerar det också mycket bättre för mig. Det tråkiga är att jag tror att det hänger mycket på just kommunikationsstil i text. Det innebär att många personer som man skulle fungera utmärkt med öga mot öga försvinner (det hör inte till vanligheterna att jag är den som slutar skriva som i första exemplet här) just för att man inte hittat rätt våglängd i text. Måste allt vara text? Kan man inte ringa istället? Finns det inga sajter där betoningen ligger på röstkommunikation istället för textande?  

 

Det är precis det jag menar. Ingen av oss har en aning om vad vi ska säga. Och det är precis det som är eländet med nätsidor. Ångest, ångest, ångest och man kan sitta och ändra hit och dit fram och tillbaka, men man får inte bättre kontakt för det. Varför ringer inte folk till varandra istället?

Man får väl försöka flamsa lite för att lätta upp det hela lite och försöka vara lite kreativ. 

Om någon vill att jag ska reagera och kommentera någonting så får hon ju skriva någonting först! Det enklaste är ju om jag kan prata om mitt och hon om sitt. 

Om jag ställer frågor finns det de som menar att det bli något slags utfrågning. De flesta svarar knappt på dem heller. Sen ibland ställer de massvis med frågor och efter tag blir jag irriterad på dem. Då menar de att de inte har tid att gå så djupt!! Ja, men om du inte vill ha svar låt bli att ställa frågor då!! 

Ska man behöva installera Kik också?? Många kräver det. Jag förstår att det blir miljoner meddelanden för tjejer, men jag erbjuder ju redan Skype, Facebook, mejl och sms. 

OJJ! Det var ännu värre än när jag kollat online-fördelningen. När jag räknat killar som söker tjejer och tjejer som söker killar har det gått ungefär 13 killar på varje tjej. 

Okej, tack för dina tankar. Men kan man röstchatta där också? Det kan man ju på Skype t.ex. För textkontakt fungerar inte för mig. Jag skriver långa brev. Jag är usel på att skicka korta små meddelanden till folk jag inte känner. Så jag behöver antingen skicka långa brev man kan svara på typ en gång i veckan eller prata i telefon el. d. Jag försöker såklart att anpassa mig lite, men jag har ständigt problem med textchattande med korta meddelanden. Jag får ångest och vet inte vad jag ska skriva när jag inte har personen framför mig. Känner jag personen är det en annan sak. 

Mina högst ovetenskapliga undersökningar har gällt online i hela Sverige, om jag minns rätt. Men jag vill minnas att på flirtfair fick jag tre mejlsvar utan 105 stycken skickade. Det är värre än på bodycontact! På bodycontact har det bara hänt en gång att en tjej tagit första initiativet. Men på en del andra sidor har det hänt några gånger. T.ex. på C-date. 

Tack för din respons. Nej, det kanske kan ligga något i det. Allt man skriver i de första meddelandena är ju faktiskt en vild chans. Och det är just det som känns så hemskt obehagligt. I vissa fall har det dock fungerat. 

Det är inte alltid det finns så mycket att anpassa sig till. I det här fallet fanns nästan ingen konkret information om henne i profilen alls. Det stod bara att hon bodde i samma stad och tittade runt lite på sidan. Så därför kändes det naturligt att ta upp trivseln i stan. 

Jag är utförlig i min presentationstext, men det är såklart bara en version utav otaliga möjliga. Egentligen skulle jag föredra att träffas först innan pratade närmare om vad man söker, eftersom jag tycker att personkemin är viktigare. 

Jag skiljer inte bodycontact eller happypancake när det gäller det generellt sett. Jag är likadan på i princip alla ställen på nätet. Givetvis måste jag anpassa mig lite; på bodycontact kan jag såklart chansa ibland och ställa ett par sexrelaterade frågor direkt om det är något jag fastnar för i personens presentationstext; tjejen på happypacake jag citerade mitt svar till är sannolikt främst ute efter ett förhållande även om jag inte kan veta det säkert. Sexrelaterade frågor kan också bli jobbiga, tycker jag. 

För många år sedan hade jag kontakt med en ung tjej som var ute efter att vara otrogen. Vi flirtade med varandra lite från början, men sedan pratade vi om andra saker. Senare visade det sig då att hon trodde att jag inte var så intresserad av sex med henne. Själv tyckte jag inte det var lönt att prata mer om det - det hade vi ju redan gjort!

Dock varierar det vad folk söker. Ganska kraftigt faktiskt. Det är ganska många tjejer på bodycontact som söker ett traditionellt kärleksförhållande. En del vill börja med sex och se vart det leder osv. En gång var det en som ville ha telefonsex med mig på happypancake. Så det är ju olika. Den största skillnaden mellan just de sajterna är kanske att många kan vara extremt svartsjuka redan efter ett par meddelanden på happypancake. 

Språksidor var bättre för där skrev man åtminstone ordentliga brev till varandra. Problemet var bara att alla jag fick kontakt med bodde så långt iväg. 

Men helst vill jag vara den som blir jagad och låta tjejen vara på. Det är tyvärr sällsynt att det händer och på just bodycontact har jag aldrig varit med om det. I polygrupperna på Facebook trivs jag enormt mycket bättre.

För att få henne i stämning? Usch, nej, få! Och varför ska jag som kille vara den som levererar så att säga? Dessutom är jag totalt ointresserad av den formen av kommunikation. 

Jag vill helst träffas med en gång och ta det därifrån. Men det är det ju nästan ingen som vill av olika anledningar. Jag förstår, men det hjälper inte mig i min verklighet. Jag tror jag behöver hitta nya vägar. Söka mig till olika grupper, prova ringa med mera. Jag skriver inte superlångt de första meddelandena, men jag tenderar alltid att skriva mycket längre än den andra. Och jag skiljer inte på om det är bodycontact eller en vanlig dejtingsida i det här sammanhanget. Jag har samma problem oavsett. Sure, visst kan jag prata om sex, men det ska komma naturligt när det känns bra. Får jag en fråga svarar jag normalt, men jag vill inte vara den som är drivande. Just därför att så många killar är det och många tjejer tänder på det så känner jag mig pressad och får avsmak och vill hellre att tjejen är den som jagar och är på. Sexuellt alltså. 

När det väl gått över till Skype har jag ett ännu större problem: Efter ett tag försvinner tjejerna pga mina känslomässiga problem med mig själv. För något år sedan var det t.ex. en jag fick kontakt med på bodycontact som ville åka utomlands och klättra med mig. Hon tyckte det var coolt att jag var äventyrslysten och planerade min långvandring på 300 mil så det klaffade där. Den genomförde jag förra året. Men så kommer ångesten och så blir jag orolig för någonting när jag inte har personen framför mig, lever inte i nuet och så påverkar det kommunikationen på ett negativt sätt och till sist försvinner tjejen. Så har det alltid varit. 

Klassisk musik har också varit ett område som gjort att jag fått bra kontakt med vissa tjejer på både sexsidor och vanliga dejtingsidor. Språk likaså. Själv älskar jag äventyrslystna, intensiva, öppna, sårbara, trasiga tjejer. Tjejer som studerar teoretisk fysik och matematik är en impfaktor. I idealfallet hade jag velat sätta världsrekord tillsammans med en tjej (fotvandra); jag vet såklart att chansen är oerhört liten att träffa någon med samma passion, men drömmen har jag. 

Det var ett bra tips, det har jag inte tänkt på.

Sex och sexuella relationer är ju en viktig del av vad jag söker. Men vad jag är intresserad av beror ju lika mycket på vad den andra personen är intresserad av! Det är ju ett möte mellan (minst) två människor! Jag kan kanske bäst beskrivas som relationsanarkist och jag är öppen för alla möjliga former av äventyr och relationer. Jag söker ett relationsnät med kvinnor och skulle vilja ha några riktigt nära relationer. Så jag söker många saker på samma gång. En del har sagt att det jag främst söker kanske bäst kan beskrivas som varma, nära vänskapsrelationer där man även kan ha sex. Så på happypancake fungerar det generellt sett mycket sämre för mig än på bodycontact för jag tänker och känner utanför ramarna och på happypancake är klimatet mycket hård och kärvt - på bodycontact är folk mer öppensinnade. Det är min erfarenhet. Det beror nog på att många män på happypancake är allt annat än änglar och ljuger och luras och våldtar. (En av dem jag har kontakt med har blivit våldtagen på en dejt.) Närhet och kramar behöver jag och mjuka, vänliga relationer. :) ... Hur som helst, det tråkiga är att många inte förstår att man kan söka mycket samtidigt utan mer uppfattar det som att jag borde bestämma mig. Jag känner mer att det handlar om att jag har mycket svårt att sammanfatta vad jag söker i några få ord. 

Ja, det har du rätt i. Facebookgruppen är bättre och där blev jag faktiskt jagad ett tag! :)) Det var underbart. :) Jag schabblade dock bort det efter några dagar pga oro och katastroftankar så det måste jag jobba vidare med att hantera bättre. 

Det har bara hänt mig en gång att jag berättade hur jag ville smeka och stimulera henne. Men vi fick enormt bra kontakt med en gång och var lika på flera olika sätt. Hon sökte också en mjuk relation och inte de dominanta killarna och hon skrev också långt och älskade musik. Efter ett par dagar dröjde jag till kvällen med att svara eftersom jag behövde smälta intrycken lite. Jag var helt utmattad för det hade varit så intensivt. Då hade hon avslutat sitt medlemskap. Jag grät i en hel vecka efteråt.

Ja, det finns många andra faktorer också. Det är många kvinnor som gått igenom smärtsamma förhållanden och inte känner sig redo att träffa någon och använder nätet som en fristad. Det har jag stött på många gånger. Men helt ärligt - jag tror inte det leder till någon träff i verkligheten om man inte träffas relativt fort. Jag tror inte det. Jag har bara träffat tjejer jag träffat på dejtingsidor två gånger under de här elva? åren och båda gångerna gick det ganska fort. Jag hade stort tålamod de första åren, men nej, det fungerar inte. Det är bättre jag träffar folk öga mot öga. Jag har inte någon som helst tillit till att jag själv ska klara av att hålla en dialog igång så länge och jag får knappast mer tillit till mig själv genom att hänga på dejtingsidor. 

Jag brukar numera vara passiv på dejtingsidor och vänta på att tjejerna ska ta initiativet. På bodycontact har det bara hänt en gång, men på "vanliga" dejtingsidor däremot händer det däremot några gånger per år. Nej, Facebook är bättre. Till och med det här forumet är bättre! Jag har sporadiskt fått kontakt här också och i ett par fall var det kvinnan som tog initiativet. 

Jag är inte ett dugg intresserad av att följa vanliga "spelregler". Jag bryr mig inte om de sociala konventionerna - jag vill bryta normerna. Men jag blir lite lugnare varje gång jag upptäcker att det finns fler som tänker och känner på ett liknande sätt som jag. 

Nej, problemet är ju just att jag är livrädd för att kvinnan inte ska klara av mig senare och så blir jag en självuppfyllande profetia. Jag har inte tilltron till mig själv och till andra på det sättet. Ibland försöker jag till och med övertyga mina närmsta vänner om att jag är en dålig vän som inte är värd att hålla kontakten med. Det jag även sagt till kvinnor ibland. Jag förebrår dem för att de tagit kontakt med en sån idiot som jag. Ungefär så. 

Jag är dock milt optimistisk just nu vilket till en del beror på att jag har en fantastisk bra relation till några av mina närmsta vänner även om det är mer tveksamt eller har spruckit helt med andra. Jag träffar redan terapeuter och har gjort från och till i många år. Jag söker även hjälp på annat sätt. Jag behöver dessutom sysselsättning under sommaren. Jag vill ha pianolektioner samt privatlektioner i komposition/arrangering/instrumentation/Finale. Men det är svårt för Sverige stannar på sommaren. Men jag tänkte åka in till musikhögskolan imorgon och sätta upp en lapp på anslagstavlan så får vi väl se. 

Det låter logiskt och jag kritiserar dig inte. Men det är ju mängder av män som söker sex på vanliga dejtingsidor. Kvinnor får jämt och ständigt förslag. Jag har själv haft en tjejkompis som regelbundet söker sex på en dejtingsida och hon har ingen presentation i sin profil. Hon får ju inte skriva alltför explicit om det i sin profil. På en sexsida blir ju en tjej överöst med meddelanden; jag kan tänka mig att det är något bättre med det på en dejtingsida. 

På motsvarande sätt finns det ju de som söker förhållanden på bodycontact. Det kan väl finnas flera anledningar till det. Själv tillfaller jag inte någon kategori där riktigt, känner jag. Men min erfarenhet är att det är hårdare klimat på vanliga dejtingsidor än på sexsidor. Jag får mycket färre svar och nästan ingen tar första initiativet, men det jag får färre arga eller vresiga meddelanden. Folk är lite mer vidsynta på sexsidor. 

Fast det är inte med alla som man kommunicerar bra i text. Flera utav de vänner jag träffat öga mot öga kan jag inte sms:a mer än högst sporadiskt med, eftersom den kommunikation helt enkelt inte fungerar med dem. 

Samma problem uppstår också om man först träffas och sen plötsligt går över till en massa textande. De relationerna tenderar ofta att rinna ut i sanden. Vad var det för mening med att träffas om sen bara skulle texta?

Jo, precis. Är man osäker vill man ju åtminstone kunna prata i telefon. 

Dock kan säga att jag varit med om att man har startat på nytt flera gånger så att säga, men det har varit fortsatt dålig stämning. I de fallen har det såklart runnit ut i sanden. Om det för ovanlighetens skull varit tjejen som varit mer intresserad så har jag även slutat att höra av mig efter att tag om hon inte tar några egna initiativ. I normala fall tar ju båda två initiativ av olika slag och det tror jag är ett måste för att det ska bli en sund relation.

Jag har endast varit på ett par dejter i mitt liv så jag vet inte. Men den första dejten bjöd ju mig på middagen och var den första utav oss som tog upp att träffas igen under träffen. Men hon mådde inte bra under långa perioder och ville inte vara till besvär då. Och då blev det bara sms:ande. Jag blev alltmer orolig och hon fick övertyga mig upprepade gånger om att det inte bara var jag som haft det trevligt. Men jag fick allt mer ångest, men vågade inte ringa (förrän ett par år senare). Det blev inga fler träffar. Jag önskar att jag ringt istället när jag började bli för osäker och närhetsbristen gjorde att jag fick ångest. Hör jag bara personens röst är det lättare för mig att lugna ner mig och känna att allt är lugnt och att jag inte behöver oroa mig så mycket. 

Grejen är just att jag inte är bra på de där snabba ordväxlingarna oftast om inte personkemin stämmer extremt bra. Jag skriver riktigt långt emellanåt.Och även om jag skulle skriva kort behöver jag ofta lite betänketid emellan. 

Citerar igen. För jag gav med mig till sist och laddade hem Kik. Men blev det bättre? Jag har fått kontakt med två kvinnor på Kik hitintills och båda två visade sig vara fejk som bara försökte locka mig till en annan sajt. En tredje gav ut sin Kik, men svarade sedan inte när jag la till henne.