Behålla nr 3 eller göra abort?

Fast avlastning kan man väl inte räkna med. Det är ni som skaffar barn. Barnen är ert ansvar. Avlastning är en lyxbonus och inget man kan ta med i beräkningen och räkna med när man skaffar barn. Sen har ni ju redan två barn så att det ärvts vidare är redan riskerat om du förstår vad jag menar.

Nja livet är en lotteri. Ska man kolla upp alla sjukdomar i släkten som folk har så skulle man inte kunna skaffa barn alls.

Vi fick också en liten "hoppsan" i magen när vi var 38 år gamla. Hade då en 8-åring och en snart 4-åring hemma. Valde att behålla, men det krävdes noga övervägande inte minst från makens sida för han hade egentligen endast velat ha 1 barn från början.

Vi ångrar inte en sekund att vi behöll vår lille gossen, min lille ögonsten, men visst medförde det andra saker:

- Fick köpa en större bil eftersom den vi hade inte gick att trycka in 3 barnstolar i, så det blev ju rätt så dyrt

- Motigt att börja om igen med blöjor, amning, smakportioner, babyskrik, bärande (!)

- Börja om med samsovning ytterligare några år, eftersom vi har upptäckt att det är smidigast för vår familj fram till ungarna är 2,5-3 år gamla

- Jag fick vara föräldraledig just när jag skulle bli befordrad till en mer avancerad tjänst, vilket kändes lite så där. Jag fick jobbet i alla fall, men fick börja med en vikarie under 1 års tid och känner mig därför fortfarande "ny" på jobbet fastän jag egentligen haft tjänsten i 2,5 år

- Fått skjuta upp resande ytterligare några år som vi hade tänkt genomföra eftersom vår 4-åring alltid varit lite mer intensiv än sin storasyster och vi helt enkelt inte orkar med en liten bebbe och en trotsunge samtidigt på utlandssemester

Å andra sidan så är det så fantastiskt kul att ha en liten hemma när syrrorna börjar bli större. De leker fint ihop och tar så väl hand om sin lillebror. Dessutom njuter nog jag och maken mer av att vara småbarnsföräldrar den här gången än tidigare eftersom vi båda vet att detta är sista gången. Maken har t.ex. maxat sin föräldraledighet så mycket som möjligt nu och stannar hemma i 1 år bara för att han inser hur snabbt barnen växer.

MEN bara ni själva kan avgöra om det är värt det eller inte!

Lycka till oavsett vad ni beslutar er för.

Avlastning har vi sällan haft och det har vi klarat oss utan. Krisar det kan vi nog ringa mormor & morfar, men det händer bara någon enstaka gång per år exempelvis i samband med läkarbesök eller något. "Egentid" osv har vi valt att lägga på is till ungarna är äldre. Man får se till att njuta lite extra de kvällar mitt i veckan när ungarna somnar snällt och tidigt istället

Gud vad jag stör mig på att din man säger att det är DITT beslut..

Men kul att ni (du?) valde att behålla det! Jag vill själv ha tre barn! Grattis och lycka till!