Är det sant att kvinnor inte faller för snälla och försiktiga män?

Intressant tråd och intressant diskussion.

Jag vill gärna föra lite synpunkter till bordet, om någon är intresserad av att fortsätta diskussionen...

1. Ang. definitionen av ordet snäll. Vissa definierar snäll mer som en personlighetstyp som är lite försiktig och tillbakadragen. Andra menar att det är en egenskap av flera som betyder ungefär "gott hjärta". Jag tror att skillnaden i synsätt beror på skilda erfarenheter i livet. Jag själv har varit en snäll man, men övergått till något helt annat. Har man genomlevt en sådan övergång har man fått vissa insikter i konsekvenserna av att vara just snäll. Den här erfarenheten önskar man säkert dela med sig till andra och när man gör det uppstår missförstånd uppenbarligen. 

2. Många kvinnor i tråden anser tydligen att män ska vara "snälla", och att det är ett viktigt kriterium, dock inte det enda, när de väljer en partner. Det är väl också den mest vanliga egenskapen som kvinnor och tjejer efterlyser officiellt. Flera av dessa kvinnor anser också att de själva följer sin norm. De har ju blivit ihop med en godhjärtad person, som de anser vara snäll. Jag tänker då att de a) använder en annan definition av snäll än t.ex. mig, samt b) möjligen inte alls har analyserat tillräckligt noga på vilka grunder de väljer en partner. Jag tror inte att kvinnorna själva vet hur de fungerar på det här området lika bra som männen. Kvinnorna (de heterosexuella) har nämligen inte försökt få andra kvinnor att bli ihop med dem. Det har männen. Och detta har lett till att de vet detta bättre. 

Samtidigt så har snälla män en empirisk kunskap som sakta vuxit sig stark. Det handlar då om att de märkt att uppvisad snällhet inte är en egenskap som premieras av kvinnor. Det har de märkt och blivit olyckliga av, och efter ett tag (förhoppningsvis) bytt strategi. De har lagt märke till att män som tar mindre hänsyn till andras känslor, som är mer bestämda och bryter normer på ett burdust men charmigt sätt får mer uppmärksamhet och kärlek och värme av kvinnor.

Snällhet, åtminstone den som jag talar om, är en slags normföljande verksamhet. Man följer konventioner och regler, och visar hänsyn på alla möjliga sätt. Det här sättet att se på snällhet innebär att det inte är en äkta personlighetsdrag inom människan, utan snarare en konvention. Konventionen snällhet är t.ex. aldrig provocerande, men däremot mycket förutsägbar och också tråkig. Att vara snäll innebär ju att förhålla sig till vad andra tycker om något och att skjuta undan sina egna behov för att gagna andra. Det är givetvis ädelt, men det fungerar absolut inte om man är en man som önskar få en nära kontakt med kvinnor. 

Det känns som det är två olika verkligheter som möts, och det känns i mina ögon lite sorgligt att båda sidor visar så lite förståelse för varandras erfarenheter kring det. En mer ödmjuk och utforskande inställning vore att föredra.

Jag tycker också väldigt synd om de kvinnor som missar de "snälla" männen. Män som kan hålla tillbaka sina egna behov, som är snälla och omtänksamma  har många fina egenskaper och förmågor som inte tas tillvara när de inte hittar en partner, eller iaf får problem med det. Förvånande nog finns det kvinnor i den här tråden som avfärdar de snälla männen som asociala och svåra och att de inte är värda att komma i kontakt med. Jag skulle hävda att de snälla männen både är sociala, roliga, kunniga, omsorgsfulla, kreativa, etc. men de gör inget större avtryck vid ett första möte. De kvinnor som skulle ge dem en chans skulle kunna hitta en fantastisk partner i mötet med en sådan man - men det skulle då krävas mer initiativtagande från kvinnan troligtvis.

Jag tror dock att de snälla männen behöver få bättre insikt i vad kvinnor eftersöker och omforma sig efter detta. Många säger att raggnings-guru-videor på youtube är ytliga och fördomsfulla, men jag tror att de kan vara bra för dessa män. De behöver inte ändra sin personlighet så mycket utan snarare lära sig att förändra sitt förhållningssätt i mötet med andra kvinnor. Det är inte särskilt mycket svårare än att lära sig köra bil. Dock är det väldigt svårt att lära sig att köra bil, om man aldrig tränar, eller ens testar att köra en bil. 

Haha! Där fick du poäng!

Av din beskrivning så tycker jag det verkar som om du har gjort riktigt modiga saker! Du har verkligen vågat försöka på många sätt ta kontakt med kvinnor. Jag tycker det är beundransvärt och imponerande på flera sätt. Det säger mig att du har kommit ganska långt.

Det jag undrar över är hur långt du har kommit på den verbala biten. Är du en jonglör bland orden, kan du prata om vad som helst och när som helst. Kan du känna dig i full kontroll när du pratar med en kvinna och känna att du behärskar situationen. Kan du överraska henne, förskräcka henne, chocka henne och göra henne osäker?

Du tycks fokusera lite för mycket på vem du är och vad du inte kan istället för på vad du kan säga och göra för att maximera dina chanser. 

Jag skulle gärna ha kommit och kämpat tillsammans med dig i den galla du fick utstå, men jag blev lite efter i tillvaron :)

Jag tyckte om det du sade om att snälla män är sådana som inte pratar om sådant som andra tar illa upp av. Den var klockren, och intressant på flera sätt.

Jag har inte heller några problem med ditt sätt att se på saken. Jag håller helt med dig om att kvinnor generellt inte föredrar "svin". Vem vill ha någon som slår en eller är elak mot en? Men däremot kan jag tänka att många kvinnor (och män) väljer partner utifrån kriterier som gör att de riskerar att få en partner som är oempatisk.

Jag har haft flera diskussioner i andra trådar i det här forumet där jag föreslagit andra kriterier för kvinnors sökande. Många kvinnor har uttryckt önskningar att få en partner som har den sociala charmen, gott självförtroende, socialt säkra och som kan "läsa" dem bra. Dessa kvinnor i de trådar som jag diskuterat detta i har inte haft lust att göra avkall på dessa krav, eller ens diskutera om det kunde gagna dem själva att ändra på sina kriterier.

Jag tror att många skulle vinna på att man sökte lite mera klokt efter en partner, att man kanske såg mer till långsiktiga kvalitéer och mindre på det första intrycket. Jag tror att det finns en ganska liten klick män, som är väldigt attraktiva för kvinnor (charmtrollen) eftersom de besitter vissa ytliga egenskaper som gör att kvinnorna faller. De är snygga, för sig på ett korrekt sätt, är charmiga och även ev. manipulativa. Dessa män har fått så många kvinnor att falla för dem att de kan ha börjat utnyttja kvinnor som blir intresserade av dem. De lever efter devisen "slit och släng".

Det vore bra för alla om både kvinnor och män kunde bli bättre på att se igenom sådant beteende, och kanske söka pärlor även bland personer som inte är bra på att ge ett bra första intryck.

Någon i tråden undrade om det var värt att ge de blyga/tillbakadragna killarna en chans. Ja, absolut blir mitt svar. En blyg person behöver inte vara en asocial person när man lärt känna denne...

Jag tror jag vet vilket inlägg du menar, utan att ha gått tillbaka. Men jag tycker inte att du ska ta några stora växlar på den incidenten.

Du var inne på en riktig väg, nämligen detta att ta initiativ till social kontakt. Att utsätta dig för situationer där du går fram till en kvinna och pratar med henne. Om du gör detta tillräckligt mycket och samtidigt börjar utveckla dig och växa som människa, och analyserar dina misstag och förbättrar dig till nästa möte - kommer du att påbörja en resa som slutar med att du förbättrar dig i dessa situationer och får ett betydligt bättre utgångsläge vad gäller tjejer/kvinnor.

Ditt mål ska vara att känna att du är ditt sanna jag i mötet med kvinnan, eller till och med lite bättre än ditt sanna jag. Att du är rolig, glad, pratsam och inititativtagande.

Du ska lära dig att associera fritt utifrån vad samtalet handlar om, med någorlunda intressanta berättelser. D.v.s. att om någon t.ex. pratar om vadsomhelst, bilar, barn, astrologi, rökning, etc, ska du kunna fylla i med en (gärna personlig) berättelse om detta ämne. Du kan börja bygga upp en databas med sådana historier som du kan komma in på (när det passar). Jag hade t.ex. existensen av slumpen, gåtor, etc. som en möjlig ingång för samtalsämne när jag var i samma situation som du. Det viktigaste är att:
1. Du associerar fritt och lätt om vilket ämne som helst.
2. Du aktar dig noga för att framstå som tråkig. Framstå då hellre som galen, kåt, ointelligent, framfusig, vidrig, äcklig, rolig, etc. Tråkighetsstämpeln är den värsta och gör det omöjligt för dig att gå vidare. Allting annat med starka känslor inblandade, positiva eller negativa, är fördelaktiga för dig, generellt sätt. Ska du framstå som äcklig, ska du kanske för säkerhets skull vara det på ett ganska oskyldigt sätt, t.ex. erkänna att du älskar att äta snor från näsan. Att säga att man aldrig tvättar händerna tror jag inte är det bästa, men vem vet?
3. Du är personlig och öppen med dig själv. Du har en viss mått av ärlighet, men på vissa punkter får du inte säga sanningen. Är du t.ex. nervös, osäker, rädd, etc, är det oftast fel att säga sådant. Du vill framstå som handlingskraftig, orädd, och framåt.

Därtill har du det fysiska. Du behöver träna på din hållning, på att använda kroppsspråket till din fördel, att utstråla självförtroende och en avslappnad attityd. Axlarna ska inte vara för långt upp (aggression) och inte för långt tillbaka, utan avslappnade och gärna lite "rundade". Ju mer du använder händer och armar när du pratar desto bättre. Du kan använda dig av det här att följa hennes kroppsspråk, det gör att ni får en bättre kontakt. Kroppsspråket är en sådan där sak som är lika viktig som att växla i en bil.

Läs in dig på ämnet. Lägg ner tid och utsätt dig för situationer där du kan öva. För varje gång du försöker lär du dig mycket och blir bättre. Se det som en hobby att lära dig om kroppsspråk och beteende för att maximera dina chanser.

Det vi pratar om är män som är svinaktiga, och inte män som visar upp ett svinaktigt beteende. Det jag och vissa andra hävdar är att skrupellösa män har en klar fördel när det gäller att charma kvinnor.

Några av dessa fördelar är:
1. Deras samvete är inte så stort, så de kan ljuga hur mycket som helst, ge komplimanger som de inte menar, och säga saker som de har insett att kvinnor vill höra. Hur många kvinnor har t.ex. fått höra att de har vackra ögon. I princip alla, men det borde väl inte rimligtvis utifrån objektiva aspekter kunna vara sant.

2. Dessa män har bra självförtroende, de är vana att armbåga sig fram i samhället med lögner, och deras ev. osäkerhet har därför slipats bort i och med den processen. De är målinriktade, i detta fall ute efter att få ett ligg troligtvis, så de säger allt som krävs. Den snälle personen skulle däremot aldrig kunna tänka sig att ljuga på detta sätt. Det gynnar inte honom i ett sådant här sammanhang, tyvärr.

3. Narcissisten i dem älskar att prata om sig själva, och de kan lätt framställa sig själva i god dager hos någon annan. De har lärt sig att manipulera andra människor så de är medvetna om klädkoder och stil och att dra ut stolar och kroppsspråk och de rätta orden och allt du vill. De är målmedvetna och vet vad de är ute efter. Den snälla mannen skulle inte framhäva sig själv, och har därmed en mer realistisk syn på sin egen förmåga, inte heller detta något som gynnar honom i konversationer med andra könet.

Den snälle mannen har inte en chans mot den här svinaktige och det tycker jag är tråkigt. Den som armbågar sig framåt utan hänsyn till andra får en fördel just genom att den använder medel som andras moral inte tillåter sig använda. Särskilt som den snälla generellt sätt är en bättre person att leva med, är jämlik, kompromissar mer, är bra med barnen, etc. Den snälla borde egentligen vara det eftersträvansvärda, men i praktiken väljer kvinnan den mest karismatiska. 

Ett bevis för att svinaktiga män klarar sig bra i samhället är psykopater som enligt definitionen saknar empati för andra människor och väl kan sägas vara fullkomliga arslen. Men det går inte dåligt för de slipade (åtminstone utifrån sett), tvärtom. 

Visserligen är en hög andel psykopater kriminella och åker in på fängelser, men de smartaste hamnar i chefspositioner, får en stor bekantskapskrets och många människor i sin närhet som de kan förpesta livet för. De har sällan problem med att skaffa en kvinna eftersom de kan vara väldigt charmiga och kan lära sig tekniker om hur man manipulerar människor. Däremot får de aldrig djupa bestående relationer med andra människor, men det betyder inte att de blir utfrusna eller ensamma fysiskt.

Det vi kan lära oss av detta är att vi människor, kvinnor som män, generellt sätt går på yta till stor del när vi väljer partner. Vi straffar inte svinaktiga människor som manipulerar oss för egen vinning, utan har ganska lätt för att bli förförda av en person som trycker på rätt knappar.

Det kan vara fördelaktigt för oss själva att inse att de viktigaste kriterierna hos en partner inte nödvändigtvis har med det första intrycket att göra, utan mer om vilka kvalitativa långsiktiga egenskaper som personen har. En "äkta" person som är sig själv tycker jag slår en person som är manipulativ och ljuger sig fram. I min värld vinner den snälla, blyga och äkta personligheten stort över den falske och manipulative men till synbart öppna. Därför är jag mer försiktig med uttalanden som: "Vem vill prata med en blyg asocial snubbe på festen". Kanske den personen är den äkta och fina och som vågar vara sig själv utan att behöva manipulera andra.

Sedan behöver det förstås inte vara så att de snälla är snälla, så att säga. Den tillbakadragne kan lika väl vara en riktig idiot. Min slutsats är dock att man inte kan hävda att en social, till synes framåt person nödvändigtvis är ett bättre val som partner än en blyg och snäll person.

Lösningen på problemet är enligt mig att de snälla lär sig att förföra en kvinna på ett bättre sätt. Samtidigt som kvinnor (och män också om det finns behov av det, det får ni kvinnor svara på) i högre grad väljer män utifrån äkthet och blir bättre på att se igenom manipulerande män.

Jag tror inte att någon kvinna vill ha en elak person som t.ex. misshandlar sina barn, eller slår henne, eller är en uppenbart ondsint typ. Det vore konstigt tycker jag, att hävda något sådant. 

Däremot tror jag att kvinnor generellt sett, väljer bort de mer tillbakadragna och mindre sociala personerna, den grupp av män som jag gärna skulle definiera som snälla, men som vissa andra skulle ha en annan benämning på. Det är det jag har argumenterat för, och om du vill ha förklaringar till andras åsikter så är det nog bäst om du frågar dem om det.

Sedan undrar jag om man kan säga att en man som ljuger och manipulerar kvinnor kan betecknas som att denne beter sig snällt. Det är väl snarare så att denne man beter sig väldigt illa? Är han skicklig uppfattas han säkert av kvinnorna som godhjärtad och "snäll", även om han inte är det. 

Jag tänker att poängen som framförts av många män i tråden är att kvinnor väljer bort män som är timida och som av vissa betecknas som snälla, samtidigt som många kvinnor ofta säger att de söker efter "snälla" män. Jag tror att männen som stör sig på detta inte har jättestora problem med att verkligheten är beskaffad så, utan istället irriterar sig på att kvinnor i deras ögon tycks säga en sak och i praktiken välja något annat.

Om orsaken till det är att vi har olika definitioner på ordet snäll, eller att kvinnor inte egentligen har tillräckligt analyserat orsakerna till varför de väljer som de gör eller en helt annan orsak är väl ännu inte helt klarlagt. Jag vill också betona att den här frågan är särskilt känslig för oss f.d. snälla män, eftersom vi har upplevt mycket jobbigt i samband med att ha blivit bortvalda gång efter annan. Vi har fått lära oss att vi ska vara snälla och artiga, vara jämställda och empatiska. Inte brusa upp, eller hävda oss på något sätt. Men när vi har levt upp till detta på fester och i andra sammanhang, har vi upptäckt att det är helt andra regler som gäller där. Den ilska vi känner över att ha blivit lurade, kanske några av oss orättfärdigt lägger på kvinnorna, när orsaken egentligen ligger på ett annat plan.

Du frågade inte mig, men jag har ändå ett intressant exempel på en i min tycke intressant episod.

En vän till mig bjöd in ett antal tjejer till ett samkväm. Min vän förändras alltid när han har tjejer i närheten. Det första han sade till tjejerna när de kom var att jag brukade kissa tyst. Han berättade att han hade lyssnat utanför dörren ett antal gånger och när jag kom in hörde han inte hur jag kissade (Jag kissar mot kanten för att det inte ska stänka).

Det min vän gjorde var att förödmjuka mig, eller förpassa ner min status till noll i dessa tjejers ögon. Han presenterade det hela som ett skämt, men bakom fanns det en slug taktisk (men vänskapsmässigt förkastlig) manöver - som fick mig att framstå i en väldigt underlig dager och även som en omanlig person.

Det intressanta var ju att denna manöver lyckades. Jag var inte alls intressant i diskussionen som följde senare. Man kan ju ha tänkt sig att tjejerna blev lite skeptiska till min vän som överhuvudtaget tog notis om huruvida jag kissade tyst eller inte och som stod utanför dörren och lyssnade. Man kan också ha tänkt sig att kvinnorna borde ha insett vilken personlighetstyp som säger sådana saker om sin egen vän. Men inget sådant, hände och jag blev skickligt och grymt utmanövrerad i den situationen.

Min vän kunde ha tjejernas uppmärksamhet helt för sig själv, utan inblandning av eventuella konkurrenter.

Jag tycker nog att den här episoden platsar bra som ett exempel på hur en elak handling kan gynna en person att öka sina chanser hos tjejer.

Jag förstår din poäng, och du har en tycker jag, men det är inte riktigt så enkelt. Ibland kan det nog hända att det är svårt eller omöjligt för kvinnan att initialt inse att mannen framför henne inte är den han försöker framstå som. Men alla män är inte skickliga psykopater, och ofta är det nog lätt att se en hel del varningstecken. Ställer man in sina antenner på att söka efter kvalitativa långsiktiga egenskaper och dessutom äkthet, tror jag att man kommer långt bara där. Vill man ha en spännande person som tar en med storm, och inom sig när sig en dröm om den vackre prinsen som kommer med sin häst, ja, då är man på farligare mark.

Jag har inga problem med att man kan ha olika definitioner på ordet snäll. Jag undrar hur det kan väcka så stor anstöt hos dig. Anledningen till att jag och många andra män, definierar snäll som timid och tillbakadragen och initiativlös är för att vi själva varit det, många av våra vänner har varit det, samtidigt som vi har uppfyllt alla kriterier på snällhet som rimligtvis finns och vi har sett hur lite nytta vi och andra har haft av det. Vi har samtidigt sett hur killen som våldtog en blyg tjejklasskompis på toaletten har uppfattats som attraktiv och spännande och ev. "snäll" av tjejerna i klassen, och vi har därför känt oss vara objektivt snällare än denne. Vi har en historia att berätta, och det är därför som ämnet är känsligt för oss, som jag har förklarat. 

Det blir ju också fel om man definierar "snäll", som snäll mot enbart en viss person, t.ex.. tjejen. Om en person sparkar sin son men alltid ger rosor till sin fru, skulle inte jag beteckna denna person som snäll. Men kanske är det så vissa tjejer menar när de säger att de vill ha en snäll man. En man som är snäll mot dem, men om han är snäll mot andra är inte lika avgörande.

Man kan ju i sammanhanget fundera över hur den snällaste personen som finns är. Jag tänker att den snälla personen är snäll mot alla som hen träffar. Eller möjligtvis är hen snäll på ett mer extremt vis, att denne tar hänsyn till andra i väldigt högre grad än andra. Tar man väldigt stor hänsyn till vad andra tycker, kommer man själv ta väldigt liten plats. Och är man snäll mot alla, börjar man sakna kontur. Jag kan inte tänka mig att det är något positivt eller sunt.

Visst är det så att somliga av de blyga, tillbakadragna männen har fått en partner till slut. Jag tycker ändå inte att det skulle vara ett bevis på t.ex. att de haft det lätt med tjejer, eller att de ses som attraktiva av kvinnor. Ibland tänker jag att om t.ex. Zlatan eller någon annan stor stjärna började ragga på min fru, så skulle jag inte ha någon chans. Jag inbillar mig inte att det är min stora unika attraktion som gör att jag har fått en partner, utan tror att det i slutändan handlar om vilka alternativ som står till buds. Hade min fru fått välja mellan mig och Zlatan när vi träffades, då hade vi inte varit gifta. Det kan vi nog slå fast. 

Jag känner ett fåtal personer som är verkligt fina människor, ärligare än majoriteten, högre moralisk kompass än folk i gemen, som är äldre än 40 år och ändå inte har haft sex eller ens ett förhållande. Jag vill inte skylla det på någon annan än dem själva, men jag tycker ändå att det är djupt tragiskt. Både för dem själva och för de presumtiva partners de har missat.

Osaklig, irrelevant, samtidigt som du gör dig lustig på min bekostnad i samma inlägg....   Hmmm... jag tror att du behöver göra ett besök hos en själaverkstad.