Inlägg från: Anonym (Annie) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Annie)

    I vilken ålder skaffade ni era barn?

    1:a dottern fick jag när jag var 24 år. 2:a dottern när jag var 27 år. Är nu 29 år och har svårt att se att jag skulle få fler barn.

  • Anonym (Annie)
    Anonym (MD) skrev 2018-01-27 17:28:41 följande:

    Måste säga att det var väldigt skönt att läsa denna tråd. Är 25 år (fyller 26 år) och har pluggat heltid i 5.5 år och ska plugga halvtid + göra praktik/jobba heltid i ca 2 år framöver. Har känt sådan stress över att få barn. Jag och sambon längtar, men vill få klart med studier först samt hinna jobba lite. Samtidigt så är det så många jag gick i skolan med som fått barn sedan 3 år tillbaka och framåt. Kommer från en mindre stad. Är skönt att se att många fått sitt första barn 30+. :)


    Typ alla mina kompisar fick barn under AT, varför skulle det inte funka?
  • Anonym (Annie)
    Anonym (MD) skrev 2018-01-27 19:33:10 följande:

    Är inte studier i sig, men hela situationen som studenter. Vi har pluggat och bott uomlands hela denna tiden och gör så fortfarande. Sedan 1.5 år tillbaka bor vi ett nytt land och kommer flytta till ytterligare ett land om drygt 1-1.5 år. Med andra ord är vi studenter (på CSN), utan ett nätverk av familj och vänner och kommer med största säkerhet byta land för en tredje gång inom två år. Klart man KAN skaffa barn nu. Och dina kompisar kunde och skaffade faktiskt barn under sin AT. Men vi vill inte, vi vill inte har barn under de här omständigheterna. Att ekonomin ska vara stabil och riktigt uppordnad är ett måste för oss eftersom vi lever på det sätt vi gör och den plats vi lever på.


    Ja, det är stor skillnad om man bor utomlands förstås. I Sverige är det ju bara gött att vara student och småbarnsförälder eller precis i början av karriären. Ni är ju inte direkt sent ute, men det är väl alltid tveksamt att skjuta upp något som är viktigt för en.
  • Anonym (Annie)
    Anonym (ED) skrev 2018-01-27 20:04:46 följande:

    Jag "skaffade" inte barn- jag fick barn efter många, många års kamp vid 47.  Nu väntar jag andra vid 49. ED båda två.


    Jag led socialt av att bli mamma redanvud 24 år, kände mig ifrågasatt på öppna förskolan och i mammagrupp. Har du några sådana upplevelser?

    Är det svårt att hantera när folk börjar prata om vem barnet är likt?
  • Anonym (Annie)
    Anonym (ED) skrev 2018-01-27 20:20:14 följande:

    Har inte varit på öppna förskolan än så på såna platser vet jag inte. Men här är det ytterst ovanligt att ens få barn efter 35 (de flesta är mycket unga!) så jag skulle nog känna mig gammal. Inom vården har det mest varit spott och spe och utskällningar tyvärr! Ingen annan har haft en enda negativ kommentar faktiskt.

    Folk har tyckt att sonen ömsom varit lik mig och ömsom pappan så det är lite komiskt faktiskt.  Han skiljer inte alls så mycket i utseende än att han inte kunde vara vår genetiskt. Vi får väl se när han växer upp (han är bara ett år). För oss kvittar det och det kvittar vad folk säger också. Du ska inte heller ta åt dig!


    Aha, och jag fick barn där de flesta fick efter 35 år dvs i Sthlms innerstad. Nu har jag två barn och är högutbildad så ingen ifrågasätter längre att jag skulle ?klara av? det.

    Vad sorgligt att du inte fått bra stöd från sjukvården. Professionalism är för mig som själv jobbar inom vården att inte visa vad man tycker utan vara neutral och ge sin patient bästa omhändertagande utifrån hens förutsättningar.

    Lustigt med likheterna! Jag tror att man se likheter i de flesta, så där vinner nog alltid kärleken över biologin. Eller genetiken rättare sagt, du är ju i allra högsts grad biologisk mor till barnen.

    I din sits skulle min enda rädsla vara att inte hinna vara med länge nog för att barnen ska bli gamla nog att klara sig utan mig. Och kanske att ha tonåringar och försöka försörja dem på min pension
  • Anonym (Annie)
    Anonym (ED) skrev 2018-01-28 13:25:49 följande:

    Jag bor i glesbygd vilket säger allt om när folk får barn... Mvc, specen och förlossningen/bb är inte vana med äldre mammor och vet ingenting om ÄD/ED och behandlade mig antingen som utvecklingsstörd eller psyksjuk! Blev så överkörd på förlossningen och sen på b.b så vi ska anmäla flera stycken där. Nu tänker jag inte ens föda på det här sjukhuset nästa gång.

    Det finns studier som visar att vissa gener kan överföras till ÄD-barn från mamman. Vilka vet jag inte riktigt, men aptiten har då sonen ärvt!

    När jag är pensionär är yngsta barnet 16 och vi ska nog klara de få åren h*n bor kvar hemma.


    Fy vad ledsamt att höra! Jag hade usel personal på min andra förlossning, men blev liksom aldrig ifrågasatt som person. Bra att ni anmäler! Som vårdpersonal måste man vara korrekt och empatisk i alla lägen.

    Jo, vi kommer nog få veta ett och annat om epigenetik i framtiden. Så spännande! Oavsett så är ditt barn ditt barn förstås, men hen hade nog inte blivit hen i nån annans livmoder.

    Ja, i glesbygd är det förstås lite tidigare man flyttar! Här i Sthlm bor 40% av 27-åringarna hemma eller nåt sånt, så då hade du kanske känt dig i äldsta laget för hemmavarande barn.
Svar på tråden I vilken ålder skaffade ni era barn?