Jag kan inte förstå varför du skulle argumentera emot att det var lättare att leva på en inkomst på 50/60 eller tidigare vilket är det jag försökte säga tidigare. Jag har ingen tid att skriva någon uppsats men plagiera går fort(jag gör annat än att skriva på FL).
Arbetsgivaravgifter betalas i Sverige från arbetsgivare till staten, beräknad som en procentuell avgift på den totala lönesumman för de anställda. Arbetsgivaravgifternas olika delar utgörs av specificerade avgifter till olika delar av socialförsäkringssystemet, och betalas som ett totalbelopp till Skatteverket.
Att Sverige har högre skatter än jämförbara länder är ett faktum som upprepats ofta. Historiskt har det emellertid inte varit så. Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Först i början av 1970-talet blev skattenivån signifikant högre än i jämförbara länder. I och med expansionen av den offentliga sektorn i början på 1970-talet ökade skattetrycket. Ökningen skedde främst genom att arbetsgivaravgiften höjdes kraftigt.
Vissa anser att arbetsgivaravgifterna helt är att betrakta som en skatt eftersom de är obligatoriska, inkomsterna redovisas under rubriken "indirekta skatter" i statsbudgeten och kopplingarna till socialförsäkringarna är svaga. Till exempel ålderspensionsavgiften till allmänna pensionssystemet där den anställde bara får
tillgodoräkna sig inbetalning för löndedelen upp till 7,5 basbelopp trots att arbetsgivaren betalar 10,21% på hela lönen.
Hur mycket det kostar ha någon anställd i Sverige beror både på hur hög lönen är och hur mycket arbetsgivaren betalar utöver det i sociala avgifter
Sociala avgifter: Består främst utav arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. De sociala avgifterna kan delas in i två kategorier: den lagstadgade arbetsgivaravgiften och de avtalade sociala avgifterna.
Socialförsäkringarna i Sverige (av Ann-Charlotte Ståhlberg Ståhlberg (2008), s. 28-29):
Även om det är arbetsgivaren som administrerar inbetalningen innebär inte det att det är arbetsgivaren som bär kostnaden för den; detta avgörs av anpassningarna i ekonomin. Under svenska förhållanden vältras kostnaden för avgiften främst över på löntagarna i form av uteblivet löneutrymme. Om man betraktar arbetsgivaravgiften som en del av arbetskraftskostnaderna gör det ingen reell skillnad om det är arbetstagaren eller arbetsgivaren som administrerar inbetalningen
År (1) (2) (3) (4) (5)
1965 17,2 0,6 6,5 3,3 3,8
1975 19,6 0,5 4,8 4,7 9,3
1985 18,9 1,1 5,7 6,3 12,8
1995 17,9 1,3 4,0 8,8 13,6
2005 18,2 1,4 3,8 8,5 14,7
2015 15,5 1,1 3,3 9,1 14,3
(1) Skatter på inkomster och vinster(%)
(2) Skatt på egendom, etc.(%)
(3) Punktskatter, tullar, etc.(%)
(4) Moms(%)
(5) Arbetsgivaravgift(%)
År totaltskattetryck(%)
1900 7,6
1910 8,3
1920 12,0
1930 11,4
1940 15,1
1950 18,6 <-- här hände något
1960 27,1 <-- här hände något
1970 36,2 <-- här hände något
1980 46,3 <-- här hände något
1990 50,4
2000 49,0
2010 43,2
2016 44,1
Källor: Wikipedia, Ekonomifakta (kolla själva om ni tror något inte stämmer)