Inlägg från: sextiotalist |Visa alla inlägg
  • sextiotalist

    Hata Hemmafru hat!

    All makt åt familjerna skrev 2018-01-20 21:02:21 följande:
    Det är inte olagligt att leva på en inkomst. Men för många är det omöjligt av ekonomiska pga det skattesystem/välfärdsystem vi har i Sverige.

    Skattesystem?
    Mig veterligen är det ett fåtal som betalar över 30% på sin inkomst (dvs ett lägre skattetryck än under hemmafrueran).


     

  • sextiotalist
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-22 14:01:34 följande:
    Nej skattetrycket är mycket högre idag:

    www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/
    Som vanligt får man väl förklara skillnaden mellan olika skatter. Inkomstskatten, dvs den skatten du betalar på din deklarerade inkomst är betydligt lägre än på 70-talet t.ex Men sedan finns det arbetsgivaravgiften, det är skatt som arbetsgivaren betalar (och ingår självklart i det totala skattetrycket).
    Men fortfarande så betalar privatpersoner, rent generellt, lägre inkomstskatt än vad man gjorde (innan avdrag) under 70-talet.
    Däremot var avdragen mer generösa, så de som hade lån, kunde minska sin skatt rejält. Men de som inte hade några lån, hade inte samma möjlighet

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Pomperipossa_i_Monismanien
  • sextiotalist
    Anonym (Pappa) skrev 2018-01-22 14:32:06 följande:
    Imponerande att du orkar visa det självklara!
    Äh, folk inbillar sig att det var bättre förr med sambeskattning etc. Sambeskattningen innebar i praktiken att den ena lönen lades på den andra (förvisso fördelades), men med den marginalskatten som fanns då, blev det ofta inte så mycket över.
    Min mamma berättade att det var i stort sätt ingenting som blev kvar av hennes lön efter det hon betalat studielån och barnflickan. Det var först när de köpte hus som de kunde se skillnaden (pga avdrag).
    Det många glömmer är att många bodde i mindre lägenheter, syskonen delade rum, de flesta hade bara en bil, som man använde sparsamt. De som bodde nära cyklade.
    Dvs de flesta familjer skulle med en lön kunna leva på exakt samma sätt som man levde då.
    För hur som helst så är den faktiska inkomstskatten för de flesta som yrkesarbetar (dvs tjänar under gränsen för den statliga skatten) endast omkring 22-25%.
  • sextiotalist
    Anonym (Förr) skrev 2018-01-22 14:33:00 följande:
    Det är beskattningen av företag som ökat och därmed ökat det totala skattetrycket. För individer är dock skatterna, både sett till inkomstskatten och marginalskatten, något lägre nu än på 50/60-talet och mycket lägre än på 70/80-talet. Diagram och tabeller finns att klicka fram längre ner i länken du skickade.
    Exakt, det var ett högre skattetryck för inkomsttagaren då, nu är det arbetsgivaren som har fått ett högre skattetryck
  • sextiotalist
    Anonym (Förr) skrev 2018-01-22 20:08:52 följande:

    Skojar du? Är inte du civilingenjör, du måste ha massor av kollegor som betalar mer än 30%.


    Men ens egen bekantskapskrets är ju oftast inte representativ för befolkningen. Enligt min skattetabell (32) behöver man ligga på ca 46500 kr för att betala 30% skatt efter jobbskatteavdrag. 2012 hittade jag siffror att det var 8% som tjänade över 40 000 kr, så det borde vara något sådant som ligger över 46 500 kr nu. Alltså ändå en ganska liten andel av befolkningen.[/quote]

    Kom fram till samma resultat, jag arbetar dessutom i en låglönebransch.
  • sextiotalist
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-22 23:28:25 följande:
    Jag kan inte förstå varför du skulle argumentera emot att det var lättare att leva på en inkomst på 50/60 eller tidigare vilket är det jag försökte säga tidigare. Jag har ingen tid att skriva någon uppsats men plagiera går fort(jag gör annat än att skriva på FL). 
     
    Arbetsgivaravgifter betalas i Sverige från arbetsgivare till staten, beräknad som en procentuell avgift på den totala lönesumman för de anställda. Arbetsgivaravgifternas olika delar utgörs av specificerade avgifter till olika delar av socialförsäkringssystemet, och betalas som ett totalbelopp till Skatteverket.
     
    Att Sverige har högre skatter än jämförbara länder är ett faktum som upprepats ofta. Historiskt har det emellertid inte varit så. Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Först i början av 1970-talet blev skattenivån signifikant högre än i jämförbara länder. I och med expansionen av den offentliga sektorn i början på 1970-talet ökade skattetrycket. Ökningen skedde främst genom att arbetsgivaravgiften höjdes kraftigt.
     
    Vissa anser att arbetsgivaravgifterna helt är att betrakta som en skatt eftersom de är obligatoriska, inkomsterna redovisas under rubriken "indirekta skatter" i statsbudgeten och kopplingarna till socialförsäkringarna är svaga. Till exempel ålderspensionsavgiften till allmänna pensionssystemet där den anställde bara får 
    tillgodoräkna sig inbetalning för löndedelen upp till 7,5 basbelopp trots att arbetsgivaren betalar 10,21% på hela lönen.
     
    Hur mycket det kostar ha någon anställd i Sverige beror både på hur hög lönen är och hur mycket arbetsgivaren betalar utöver det i sociala avgifter
    Sociala avgifter: Består främst utav arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. De sociala avgifterna kan delas in i två kategorier: den lagstadgade arbetsgivaravgiften och de avtalade sociala avgifterna.
     
    Socialförsäkringarna i Sverige (av Ann-Charlotte Ståhlberg Ståhlberg (2008), s. 28-29): 
    Även om det är arbetsgivaren som administrerar inbetalningen innebär inte det att det är arbetsgivaren som bär kostnaden för den; detta avgörs av anpassningarna i ekonomin. Under svenska förhållanden vältras kostnaden för avgiften främst över på löntagarna i form av uteblivet löneutrymme. Om man betraktar arbetsgivaravgiften som en del av arbetskraftskostnaderna gör det ingen reell skillnad om det är arbetstagaren eller arbetsgivaren som administrerar inbetalningen
     
    År            (1)      (2)         (3)     (4)         (5)
    1965       17,2    0,6         6,5    3,3        3,8
    1975       19,6    0,5         4,8    4,7        9,3
    1985       18,9    1,1         5,7    6,3        12,8
    1995       17,9    1,3         4,0    8,8        13,6
    2005       18,2    1,4         3,8    8,5        14,7
    2015       15,5    1,1         3,3    9,1        14,3
    (1) Skatter på inkomster och vinster(%)
    (2) Skatt på egendom, etc.(%)
    (3) Punktskatter, tullar, etc.(%)
    (4) Moms(%)
    (5) Arbetsgivaravgift(%)

    År       totaltskattetryck(%)
    1900   7,6
    1910   8,3
    1920   12,0
    1930   11,4
    1940   15,1
    1950   18,6  <-- här hände något 
    1960   27,1  <-- här hände något 
    1970   36,2  <-- här hände något 
    1980   46,3  <-- här hände något 
    1990   50,4
    2000   49,0
    2010   43,2
    2016   44,1
     
     
    Källor: Wikipedia, Ekonomifakta (kolla själva om ni tror något inte stämmer)
    Tja, du tittar på siffror, jag förlitar mig på de som faktiskt arbetade på den tiden. Hur du än vrider på det, så fanns det en marginaleffekt och en progressiv skatt, som gjorde att folk som inte hade lån, fick betala långt över 50% på de löneökningar som fanns.
    Tom den dåvarande finansministern erkände efter det han slutat att det var många löntagarare som drabbades.

    Du ser ju även att det var högre skatt på lön 1965 än 2015.
    Hur som helst, så vill man så kan man leva på en lön, men då får man bestämma sig för att sänka standarden och bo på exakt samma sätt som man bodde under 50-talet och 60-talet, dvs 4 personer i en trea.
  • sextiotalist
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-23 20:19:40 följande:
    Höginkomstagare hade faktikt också lägre skatt. Endast om du var rik och hade jättehög inkomst eller var kapitalägare betalade du mer. Allt det här kan du läsa av diagrammet:

    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/marginalskatt-historiskt/?graph=/23767/1,2,3,4/all/
    Om du tittar på tabellen så hade även låginkomsttagare en marginalskatt på närmare 50 % 1968,  idag finns det en marginalskatt som kommer in om man tjänar över 38 000 i månaden (har jag för mig, lite osäker på exakta beloppet).
    Jag håller inte med dig om att man är jätterik om man var medelinkomsttagare och hade en marginalskatt på 70%, det är väldigt mycket.
  • sextiotalist
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-24 10:46:59 följande:
    1968 kan ändå inte ses som höjden av hemmafrueran utan var början på slutet. Många av dem reformer som socialdemokraterna genomförde var för att trycka utt kvinnor på arbetsmarknaden oavsett vad de egentligen ville. I deras statssocialistiska modell fanns det inte plats för hemmafruar. Vilka medelinkomsttagare hade en marginalskatt på 70%? Vad är din definition på en medelinkomsttagare?
    Tja, det var bara att se på grafen. Det var de som delade upp det efter låginkomsttagare, medelinkomsttagare och höginkomsttagare Tom min mormor (småskolelärare) drabbades av marginalskatten eftersom hon ägde ett sommarhus. Väldigt lågt taxerat på den tiden.
    Men när min mamma arbetade (som gift då) under slutet av 50-talet, så slog det så illa att hon endast fick behålla 25% av sin lön (kollade av det med mamma igår).
Svar på tråden Hata Hemmafru hat!