Anonym (Förr)

Äldre 20 Jan 17:15

329 svar

Hata Hemmafru hat!

Vill bara påpeka att hemmafruar är en parentes i historien. Det fanns främst på 50/60-talet i den form som vi menar idag. Innan det jobbade de flesta kvinnor stenhårt i lantbruket. De mjölkade, tog hand om djur, skördade osv. Hemarbetet var dessutom mycket mer krävande. Det ystades ost, kärnades smör, tvättades för hand, vävdes tyger, bars in ved och vatten osv. Barn togs oftast om hand av mor/farföräldrar eller äldre syskon. Utöver det hade många arbete av olika slag som utfördes i hemmet, det var vanligt att "hemmafruar" jobbade med att montera ihop saker som sedan levererades vidare, sy kläder eller serverade mat i hemmet till ungkarlar. Så hemmafrun som "bara" tar hand om barn och lagar mat, tvättar och städar med moderna hjälpmedel är något som egentligen aldrig existerat förr i tiden.

Anonym (Förr)

Äldre 20 Jan 18:52

#98

All makt åt familjerna skrev 2018-01-20 17:57:29 följande:

Det är helt sant men det är knappast som att dom hade något val. Jag vet varför det skulle vara ett argument mot något. Kvinnor var inte friare då för att dom var tvungna att förvärvsarbeta.

Mitt svar vände sig mest till de som säger att hemmafruar är något gammalt som hör till 1800-talet. Rent allmänt har jag inget emot hemmafruar, bara de har försörjning säkrat även om de blir lämnade eller maken dör. Det är svårt att komma in på arbetsmarknaden igen när man varit ifrån den länge. Jag personligen skulle också känna att det vore slöseri med min kompetens. Kanske inte under småbarnsåren, men när barnen blivit tonåringar kan min intelligens användas till bättre saker än att passa upp på dem. Risken är ju då att jag efter typ 15 år borta från arbetsmarknaden är fullkomligt ointressant och får gå hemma helt ofrivilligt. Skulle nog bli rejält bitter av det.

Anonym (Förr)

Äldre 20 Jan 19:42

#108

All makt åt familjerna skrev 2018-01-20 19:09:03 följande:

Alltså:

Jag har inte något emot hemmafruar men...

Jag är inte rasist men...

Skulle du säga så om någon annan sysselsättning? Jag har inget emot förskollärare men min inteligens kan användas till bättre saker. Jag har inget emot sopgubbar men det är inte tillräckligt utmanande efter 15 år skulle jag vara uttråkande och bitter. Du kan absolut tycka att vara hemmafru är det tråkigaste och absolut meningslösa som finns. Men måste du alltid säga det någon nämner ordet hemmafru eller gör du alltid. Det är ju isåfall visserligen ärligt men behövs det sägas? Säger du att maten är äcklig ifall du blir bjuden på mat?

1) Jag skrev att JAG efter småbarnsåren tycker MIN kompetens kan användas till bättre saker än att passa upp på man och tonåringar. Det innebär inte att samma sak gäller dig. Jag skulle vara en medioker hemmafru, men är lysande på mitt yrke.

2) Finns massor av jobb där jag tycker min kompetens inte skulle utnyttjas tillräckligt. De flesta faktiskt. Jag är högutbildad med spetskompetens inom mitt ämne. Den kompetensen utnyttjas inte varken som hemmafru, sopgubbe (vilket för övrigt är ett kränkande namn som du väljer att använda på en viktig yrkesgrupp), sjuksköterska, receptionist eller aktiemäklare. Men självklart finns det personer som är utbildade och/eller på andra sätt passar perfekt för dessa saker, det gör inte att jag ser dem som mindre värda än mig! Vi har bara olika kompetenser.

Anonym (Förr)

Äldre 20 Jan 22:27

#147

All makt åt familjerna skrev 2018-01-20 21:34:55 följande:

Ja om du utnyttjar en dagis plats för en viss kostnad. Varför skulle då inte en familj som inte utnyttjar den platsen kunna få dom pengarna om dom skötte om sitt barn själva. Med kontroller och regler mot utnyttjande och fusk så klart. Just nu beror ju det på att vissa tycker det ena är bättre än det andra.

Då vill jag som inte har några barn alls ha de pengarna också, eftersom jag inte heller tar upp någon dagisplats. Och jag besöker aldrig dramaten så jag vill ha ersättning för subventioneringen av teaterbiljetterna jag inte använder. Och åker inte tunnelbana heller, så de pengarna vill jag också ha eftersom jag sköter mina transporter på annat sätt. Inte helt logiskt va?

Anonym (Förr)

Äldre 21 Jan 10:32

#158

All makt åt familjerna skrev 2018-01-21 10:00:33 följande:

Självklart så är anledningen till att du skulle kunna få ut pengarna istället för att utnyttja en dagisplats inte att du har rätt till alla pengar staten betalar ut. Ifall man utför ett arbete som är ekvivalent med det förskolan hade utfört. Det var ett förslag på hur man skulle kunna utöka familjers möjligheter. Ifall man tycker att familjers ska ha större makt över sina liv är det då inte ett rimligt förslag? Sen brukar kollektivtrafiken ha en avgift så den är väl inte så subventionerad?

Men det jobb du gör är inte ekvivalent till det förskolan gör. Eller har du den pedagogiska utbildningen och följer förskolans läroplan? Jag tycker du har uttryckt dig på sätt som visar väldigt lite respekt för andras yrkeskunnande. Att säga att du gör ett ekvivalent arbete till föskolan är att nedvärdera deras kompetens. Det i kombination med att du använde ordet sopgubbe visar att du är inte ett dugg bättre än de som kritiserar hemmafruar.

Förskolan tar också ut en avgift, men är ju trots det rejält subventionerat. Samma sak gäller kollektivtrafiken.

Anonym (Förr)

Äldre 21 Jan 12:18

#173

All makt åt familjerna skrev 2018-01-21 10:53:09 följande:

Poängen är att familjer och inte staten borde få välja hur de vill leva sina liv. Det kanske låter som ett slöseri med pengar men det är isåfall knappast det enda slöseriet med pengar i Sverige.

Familjer har fritt fram att välja att leva sina liv hur de vill, med de konsekvenser de valen får. Däremot väljer staten att stötta vissa val, oftast val som är positiva för de allmänna finanserna eller medverkar till att samhället går i en riktning vi vill. Därför subventioneras kollektivtrafik då det är miljövänligare än bil. Och därför subventioneras förskola eftersom det är samhällsekonomiskt smart och leder till ett mer jämställt samhälle. Men fritt fram att inte nyttja förskolan om man inte vill, på samma sätt som man får puttra på i sin bil istället för att åka kollektivt om man vill det! Har för övrigt inte sett något direkt hemmafruhat i tråden. Bara argumentet att om man väljer att vara hemmafru och då inte stå till arbetsmarknadens förfogande bör man också stå för sin egen ekonomiska trygghet vid pension, dödsfall eller skilsmässa. Kan man det och känner att man skulle trivas som hemmafru så kör på för all del!

Anonym (Förr)

Äldre 22 Jan 09:04

#281

Anonym (Helena) skrev 2018-01-22 06:59:05 följande:

Anonym (Va?) skrev 2018-01-22 00:25:15 följande:[/quote-nick]Att aldrig betala skatt men sen gnälla på andra, bättre behövande som behöver bidrag tycker jag är märkligt..?

Lika så att låta förvånad över att man inte har så mycket att röra sig med. Som att det bara råkat bli så.

Sen har jag två fastrar som jobbat hårt hela livet. Den ena är jurist och har jobbat i finansbranschen bland annat. Båda är gifta med varsin man som gillar att jobba, och dessutom tjänar helt okej. De har nu vid 55+ års ålder valt att gå i tidig pension så att säga.

De spelar golf, reser och sysslar med lite ideellt arbete och tränar och rör sig. Lever livet.. Applåd åt dom säger jag!

Fastrarna skippar tio år i slutet av sitt arbetsliv för att spela golf. En annan kvinna skippar tio år i början eller mitten av sitt arbetsliv för att ta hand om barn. Vad är skillnaden? Fastrarna tjänade bra när de jobbade, är det skillnaden och var går gränsen? Ska man räkna familjens sammanlagda skatteinbetalningar eller bara kvinnans?

Är det bara att inte gnälla som räknas? Jag arbetar men fattar ju att både de två år jag var hemma extra med barn OCH de två år extra jag planerar att gå tidigt i pension, påverkar min pension.[/quote]

Det är i princip ingen skillnad OM den som skippar åren i mitten av arbetslivet kommer in på arbetsmarknaden igen och då tjänar så bra att de får ihop till en bra pension. Fastrarna här tar ju sitt beslut med vetskapen om vad de kommer ha att leva på efter pensionen. Och problemet som nämndes i inlägget du svarade på var att en del kvinnor som tagit ledigt under delar av arbetslivet inte förstått hur det påverkar pensionen och sen blir förvånade över hur det blev. Jag är helt för att ta ledigt från arbetet för att uppfylla andra mål och drömmar oavsett om det är att vara hemma länge med barn, resa, spela golf eller måla tavlor. Men jag tycker inte att vi andra ska vara med och sponsra det, utan individen får själv ta konsekvenserna av de valen.

Anonym (Förr)

Äldre 22 Jan 14:33

#289

All makt åt familjerna skrev 2018-01-22 14:01:34 följande:

Nej skattetrycket är mycket högre idag:

www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/

Det är beskattningen av företag som ökat och därmed ökat det totala skattetrycket. För individer är dock skatterna, både sett till inkomstskatten och marginalskatten, något lägre nu än på 50/60-talet och mycket lägre än på 70/80-talet. Diagram och tabeller finns att klicka fram längre ner i länken du skickade.

Anonym (Förr)

Äldre 22 Jan 20:08

#295

Anonym (Helena) skrev 2018-01-22 19:50:04 följande:

sextiotalist skrev 2018-01-22 11:57:38 följande:[/quote-nick]Skattesystem?

Mig veterligen är det ett fåtal som betalar över 30% på sin inkomst (dvs ett lägre skattetryck än under hemmafrueran).

Skojar du? Är inte du civilingenjör, du måste ha massor av kollegor som betalar mer än 30%.[/quote]

Men ens egen bekantskapskrets är ju oftast inte representativ för befolkningen. Enligt min skattetabell (32) behöver man ligga på ca 46500 kr för att betala 30% skatt efter jobbskatteavdrag. 2012 hittade jag siffror att det var 8% som tjänade över 40 000 kr, så det borde vara något sådant som ligger över 46 500 kr nu. Alltså ändå en ganska liten andel av befolkningen.

Anonym (Förr)

Äldre 23 Jan 07:50

#306

All makt åt familjerna skrev 2018-01-22 23:28:25 följande:

Jag kan inte förstå varför du skulle argumentera emot att det var lättare att leva på en inkomst på 50/60 eller tidigare vilket är det jag försökte säga tidigare. Jag har ingen tid att skriva någon uppsats men plagiera går fort(jag gör annat än att skriva på FL).

Arbetsgivaravgifter betalas i Sverige från arbetsgivare till staten, beräknad som en procentuell avgift på den totala lönesumman för de anställda. Arbetsgivaravgifternas olika delar utgörs av specificerade avgifter till olika delar av socialförsäkringssystemet, och betalas som ett totalbelopp till Skatteverket.

Att Sverige har högre skatter än jämförbara länder är ett faktum som upprepats ofta. Historiskt har det emellertid inte varit så. Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Först i början av 1970-talet blev skattenivån signifikant högre än i jämförbara länder. I och med expansionen av den offentliga sektorn i början på 1970-talet ökade skattetrycket. Ökningen skedde främst genom att arbetsgivaravgiften höjdes kraftigt.

Vissa anser att arbetsgivaravgifterna helt är att betrakta som en skatt eftersom de är obligatoriska, inkomsterna redovisas under rubriken "indirekta skatter" i statsbudgeten och kopplingarna till socialförsäkringarna är svaga. Till exempel ålderspensionsavgiften till allmänna pensionssystemet där den anställde bara får

tillgodoräkna sig inbetalning för löndedelen upp till 7,5 basbelopp trots att arbetsgivaren betalar 10,21% på hela lönen.

Hur mycket det kostar ha någon anställd i Sverige beror både på hur hög lönen är och hur mycket arbetsgivaren betalar utöver det i sociala avgifter

Sociala avgifter: Består främst utav arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. De sociala avgifterna kan delas in i två kategorier: den lagstadgade arbetsgivaravgiften och de avtalade sociala avgifterna.

Socialförsäkringarna i Sverige (av Ann-Charlotte Ståhlberg Ståhlberg (2008), s. 28-29):

Även om det är arbetsgivaren som administrerar inbetalningen innebär inte det att det är arbetsgivaren som bär kostnaden för den; detta avgörs av anpassningarna i ekonomin. Under svenska förhållanden vältras kostnaden för avgiften främst över på löntagarna i form av uteblivet löneutrymme. Om man betraktar arbetsgivaravgiften som en del av arbetskraftskostnaderna gör det ingen reell skillnad om det är arbetstagaren eller arbetsgivaren som administrerar inbetalningen

År (1) (2) (3) (4) (5)

1965 17,2 0,6 6,5 3,3 3,8

1975 19,6 0,5 4,8 4,7 9,3

1985 18,9 1,1 5,7 6,3 12,8

1995 17,9 1,3 4,0 8,8 13,6

2005 18,2 1,4 3,8 8,5 14,7

2015 15,5 1,1 3,3 9,1 14,3

(1) Skatter på inkomster och vinster(%)

(2) Skatt på egendom, etc.(%)

(3) Punktskatter, tullar, etc.(%)

(4) Moms(%)

(5) Arbetsgivaravgift(%)

År totaltskattetryck(%)

1900 7,6

1910 8,3

1920 12,0

1930 11,4

1940 15,1

1950 18,6 <-- här hände något

1960 27,1 <-- här hände något

1970 36,2 <-- här hände något

1980 46,3 <-- här hände något

1990 50,4

2000 49,0

2010 43,2

2016 44,1

Källor: Wikipedia, Ekonomifakta (kolla själva om ni tror något inte stämmer)

Totala skattetrycket (inbetald skatt/BNP) har ökat men skattetrycket på INDIVIDEN har minskat något. Det beror på att företagen beskattas hårdare. Marginalskatten inkl arbetsgivaravgifter: 1950: 73 %, 1960: 70,1 %, 2018: 69,8% Källa: www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/marginalskatt-historiskt/

Lönenivåerna var inte heller högre, en ingenjör tjänade 1950 ungefär 12 000 kr per år, motsvarande ca 217 000 kr i dagens penningvärde.

Jag tror, precis som någon tidigare i tråden, att om vi skulle leva som på 50-talet skulle vi klara oss utmärkt på en lön. Barnen delar sovrum, vi cyklar när vi ska någonstans, lagar all mat hemma från grunden och efter säsong, inga utlandsresor, barnen har inga dyra aktiviteter, inga mobiltelefoner etc. Tror snarare problemet ligger i att vi höjt våra förväntningar på vår levnadsstandard.

Anonym (Förr)

Äldre 23 Jan 19:27

#317

All makt åt familjerna skrev 2018-01-23 19:11:16 följande:

Det du skriver låter som idag också men jag tycker "siffror" är ganska relevanta. Sen tänker jag att levnadstandarden har ökat i länder där familjepolitken fungerar på ett annat sätt också. Fyra personer i en trea är väl inte så illa?

Jag gillar också siffror, och har visat dig att skattetrycket på individen är något lägre idag än på 50/60-talet. Det var ännu värre under en senare period då marginalskatten i snitt låg på en bit över 80%. För höginkomsttagare kunde det bli ännu mer. Astrid Lindgren skrev en saga i mitten av 70-talet om det när hon insett att hon betalade 102% marginalskatt, vilket gett upphov till att det kallas pomperipossa-skatt.

Fyra personer i en trea räknas som trångbott enligt svensk standard. 5% är trångbodda enl den definitionen (om man räknar bort dem som bor i ettor), så är inte så många som verkar vilja leva så.

Anonym (Förr)

Äldre 23 Jan 20:12

#323

All makt åt familjerna skrev 2018-01-23 19:37:00 följande:

Du måste kolla på hela skattetrycket. Det spelar ingen roll exakt hur skatten tas ut det viktigaste är att tas ut. Sen om man kollar på marginalskatt efter inkomstskatt så var den faktiskt lägre för låginkomsttagare, medelinkomstagare och höginkomstagare ändast dem högsta inkomsterna beskattades mer. Det beror nog delvis på att till och med 1991 sambeskattades inkomster från kapital och arbete.

www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/marginalskatt-historiskt/

Absolut ser marginalskatten olika ut för olika delar av befolkningen, men vid en jämförelse mellan hur det såg ut för hemmafru-familjer då kontra nu är det höginkomsttagare (möjligen en del medelinkomsttagare) som är aktuella. Låginkomsttagare har aldrig haft råd att ha hemmafruar, inte då och inte idag. Och det som startade diskussionen var hur mycket skatt man betalar på sin inkomst, inte hur skattetrycket i landet ser ut. Jag är glad att jag fått dig att fördjupa dig i statistiken, men avslutar skattediskussionen här.

Hata Hemmafru hat!

INNEHÅLL