Vi som försökt med första barnet ca 1 år

Jag ska till sophiahemmet nästa vecka till ivf-kliniken. Kan berätta för dig då hur det är där om du vill gå dit med :)

Nu har jag ringt kliniken (carl von linne i uppsala) och vi är varmt välkomna. Men de hade samarbetsläkare närmare mig så ska först kolla om det finns en tid där för vissa prover så vi slipper åka så långt, men om de har fullt ska vi boka en tid direkt på cvl :) så det blir fler samtal att ringa på måndag.

Jag bor i Köping:) Ja jag tror du kommer känna dig bättre när du tar steget! Man behöver något att se fram emot, inte bara ändlösa månader av ägglossning och mens utan att det händer något... och jag blev jättefint bemött i telefon och det kändes skönt.

Vad bra att han tog upp det! :D

Nu är det bara 4 dagar tills vi ska till Sophiahemmet. Är nervös, vet inte vad jag är nervös över då inget ska göras direkt men bara vad de ska säga. Det är liksom sista grejen innan det blir ivf-remiss. Har skrivit ner tusen frågor om allt från att jag bara har mens i typ två dagar (sen bara lite flytningar) tänker att min slemhinna är för tunn?! Men min andra gynekolog sa att den inte var det. Ja, man undrar och söker förklaringar. Ska fråga om min äggledarspolning som fick avbrytas då jag typ svimmade av smärta och vad det visar.

De är ju experter där och min gynekolog som gjort utredningen pratar mycket dålig svenska och har inte kunnat förklara något av vad vår utredning innebar. Plus att jag varit ensam på alla ultraljud och spolningar och nu ska min kille också med.

I huvudet är jag redan inne i "ivf-världen" och har blivit allt mer bekväm med att det är den vägen vi kommer behöva ta.

Har sörjt mycket och lär göra fortfarande att vi inte kan göra barn själva utan det är förknippat med ångest. Har längtat hela livet efter att få vara gravid. I huvudet har jag tänkt att det ska vara den häftigaste och härligaste tiden i livet när man ser plusset på stickan och berättar för familj. Nu blir det nog inte så harmoniskt precis, det "harmoniska" i att skaffa barn är liksom borta för alltid.

Nu har jag ringt och fått en tid hos samarbetskliniken som Linné tipsade mig om. De var LÅNGT ifrån lika trevliga och vänliga på telefon som Linné var  Känner mig snäst åt. Hon ifrågasatte varför jag inte går till min vanliga privata gyn istället (finns inget landstingsavtal där = dyrare) eller varför jag inte ringer landstinget istället (vill ej ha den väntetiden). Vill de ha folk eller inte? En privat klinik borde ju vara intresserad av att folk kommer dit? Men hur som helst, fick en tid om 16 dagar!!!!

Ja jag trodde jag skulle börja gråta haha :( Men var förberedd för recensionerna på Internet var inte superbra. Har bara hört bra om sophiahemmet iaf!

Känner att det är dags att lämna min egna tråd ?för oss som försökt ett halvår? och hoppa in här, om det är okej? Känner igen vissa namn här och vissa känner säkert igen mitt, tråkigt nog...!

2018 är vårat år (alla här som kämpar)!! Heja oss!!

Hej!

Måste få skriva av mig lite, igår ringde jag till fertilitetsmotagningen eftersom vi nu är på 11e försöket utan pluss. Bm som jag fick prata med hade en liten föreläsning om att man ska ha sex innan äl pga att spermier kan leva upp till 5 dgr, att äl-tester är bra att använda och att jag ska koppla av och sluta tänka så mycket på det?! Som att man inte har koll på hur allt funkar när man försökt nästan ett år själv, man har ju googlat ALLT!! Och att bara koppla av och sluta tänka på det är ju lättare sagt än gjort :(

Berättade även för henne att jag har kort lutealfas men då sa hon att det är tiden mellan mens och äl som kan variera och vara kort för vissa, inte lutealfasen! Så fast jag både har tempat, använt äl-tester och känner när jag har äl sä hade jag tydligen fel ändå :(