Vi som försökt med första barnet ca 1 år

Känner precis som er! Tänker inte på något annat. Känner mig frånvarande i alla samtal för att jag långt borta tänker på graviditet. Googlar ihjäl mig på fertilitet och även och utredning nu i slutet. Vill bara kunna koppla bort alla tankar för ett tag!!! Ska ta mod till mig o berätta för min sambo hur mycket detta faktist påverkar mig och att vi måste söka hjälp snart.

Hemskt att säga detta men va skönt att läsa att jag inte e ensam jag göra samma saker som ni gör varje månad. Och detta även om jag testar neg på gravtest så fortsätter hjärnan tänka bara på sådant. Dum man e mot sig själv egentligen blir bara mer smärtsamt när mensen dyker upp varje månad. Det är vår stora längtan som påverkar oss psykiskt och ibland även fysiskt. Man känner sig knäpp.

Beställde clearblue ältest precis nu trots att ja skulle skita i det denna månad tänkte jag.. Jaja! Blir så dyrt hehe. Har haft stickor sista tiden men är ju så svåra o tolka... kör ni äl test? Vet ju att många av er tempar!

Alltså TACK tjejer för era fina svar igår om hur allt detta känns!! Var så less på allt igår, gick in och kollade här innan jag skulle sova och det kändes så himla skönt att läsa så fina förstående svar från er som går igenom samma sak! <3

Känner också igen mig i det ni skriver om att man ofta är lite "frånvarande" och tänker väldigt mycket på detta. Även att alla besvikelser, längtan och oron över att det inte ska gå gör att man inte är lika glad som person längre. Hoppas verkligen att det vänder snart för oss!!

Men väntetiden verkar vara olika i olika landsting! Har ni genomgått utredning? I dalarna tex är det ingen kö när man väl genomgått utredning och fått remiss för ivf.

Alltså herregud. När jag tempade imorse fick jag ett meddelande som sa "Grattis, dina data indikerar att du kan vara gravid!". Jag väckte min sambo och berättade, sen testade jag. Två streck kom fram direkt. Jag har aldrig nånsin under hela detta år fått två streck. Kan inte fatta att det är sant. Ett helt år utan ens i närheten av ett plus och nu plötsligt detta. Dessutom trodde vi inte ens att vi träffade ÄL denna månad (och CB säger 3+ så ÄL var nog tidigare än vad jag trodde?). Det är såklart stor risk för missfall mm så jag vågar inte tänka så långt framåt, men jag kan åtminstone uppenbarligen bli gravid!!! Bara det är mer än jag vågat hoppas på. Tack för allt ert stöd under detta år, det har varit helt ovärderligt <3 Går detta åt skogen så kommer jag tillbaka! Hoppas av hela mitt hjärta att ni också plussar snart!!! <3

De räknar utomkvedshavandeskapet som ett 'lyckat försök'. Vi var och träffade fertilitetsläkare i november. Hade då försökt i 2 år men med ett utomkvedshavandeskap i maj. Läkaren var typ sur att vi var där då vi 'bara försökt sedan maj'.

Så får man x eller ma så är det bara att börja räkna igen. Kändes ju inte kul när man bara har en äggledare kvar och en endometrios så blir värre för varje månad utan hormoner.

Vill bara säga att jag håller tummarna för er alla. Vi lyckades på försöket efter vi träffade farbror doktorn. Hon sa att hon med ul såg att jag hade ägglossning den dagen så vi skulle hem och ligga. Verkar som vi kanske ofta försökte någon dag för sent hela tiden.

Kan dock berätta att både denna gång och gången vi fick x så hade vi sex varje dag. Alla andra försök har vi kört de var 2-3e dag som läkarna rekommenderar.

10 dagar kvar till bim... lång väntan. Man vill liksom bara veta direkt å deppa ihop å gå vidare på nästa försök.

Ibland känns det som att försöken aldrig kommer ta slut..... bara besvikelse varje månad medan alla runt om en blir gravida på löpande band....... Deppigt idag..

Usch, vad jobbigt! Förstår verkligen - vill bara hem och lägga mig så fort mensen kommer som vanligt, men är ju bara till att klistra på ett leende och fortsätta. Även om man inombords tänker vilket jäkla slöseri med min tid att ha mens? Ska jag behöva vänta en månad till?? Jag skulle ju ha en tidig vårbebis...