• LLW

    Vi som försökt med första barnet ca 1 år

    Jooosen skrev 2018-08-29 09:43:01 följande:

    Ja ingen av oss Kanake ens hade äl?! Det vore ju så himla roligt om vi skulle börja samtidigt då vi ligger så lika. Jag kommer ju få mens några dagar efter mötet - känns för bra för o va sant att man skulle börja då... hon jag pratade med sa att man får börja rätt omgående efter att man varit där första gången. Känns hoppfullt!! Nu har man slutat hoppas på sina vanliga cykler. Känner knappt efter ett piss längre, känns som ens kropp inte klarar av att bli gravid själv. Antar att du inte heller pallar känna efter längre?


    Ja hoppas verkligen att ni får komma igång direkt! Borde ju inte vara några hinder så länge de har tider på kliniken :) hoppas hoppas!!

    Precis, känner inte efter längre. Att ta tidiga gravtest känns långt bort, vet liksom redan vad det skulle visa. Var på kolposkopin nyss, fan alltså vad ont det gjorde. Trodde hon bara skulle titta med mikroskop men hon penslade på massor saker som sved rejält samt att hon klippte bort små bitar som skulle skickas på analys. Låg och grät och hade så himla ont. Tänkte bara på hur jag någonsin ska kunna överleva ett äggplock när jag får så här ont av något "vanliga" kvinnor knappt känner av.

    Hon sa iallafall att vad hon kunde se så såg det bra ut, men måste ändå vänta 6-8 veckor på resultatet innan ivf kan börja :( så du lär hinna starta innan mig! Läkaren sa också att om det är så att cellförändringarna finns kvar och vi måste göra en konisering (ta bort en bit av livmodertappen) så kommer jag att få sövas eftersom jag får så ont vid dessa undersökningar. Känns bra. Undrar dock om man kan sövas under äggplock? Behöver kolla upp det och isåfall stå på mig om att få göra det. Så livrädd för plocket.

    Hur känner din partner inför ivf-starten? Längtar han lika mycket som dig?
  • LLW
    Jooosen skrev 2018-08-29 10:11:46 följande:

    Oke skönt att det är gjort!! Jag tkr oxå såna där undersökningar är riktigt obehagliga! Har ju oxå haft cellförändringar. Det som va bra vid konisering var att man inte kände ett skit för att man var bedövad (dock blev ja ej sövd). Har för mig att jag läst om folk som blivit sövda under äggplock, så ska nog gå! Tänkte faktiskt oxå fråga om man kan få det. Är skiträdd jag med... njaa alltså min sambo är inte direkt känslomänniska. Man vet aldrig vad han känner kring saker. Han verkar helt lugn och pratar inte så mkt om det. Känns lite halvkul då det är JAG som ska genomgå en massa skit under behandlingen. Vill liksom att han ska stötta mig nu. Så ja är väl lite småsur på det. Hur känner din sambo?


    Ja alltså jag vill gärna vara helt däckad! Har hört så många skräckhistorier om hur ont det gör :( kanske ringer rmc imorgon och kollar läget..

    Har ni pratat om att du känner att du behöver mer stöd? Det är ju faktiskt som du säger att du kommer gå igenom allt det tyngsta rent fysiskt så ett extra bra stöd behövs ju verkligen! Tvingade min man att läsa på om ivf för att det var viktigt för mig att han förstod vad jag ska gå igenom, det är liksom det minsta de kan göra att ställa upp för oss i detta. Min man är annars väldigt stöttande och vill gärna vara med på alla undersökningar om han kan, och pratar mycket mer öppet om det nu än han gjorde för ett år sen. Så det känns bra. Men det är ju tyvärr i sånna här situationer det verkligen kommer fram hur olika man kan vara!

    Så glad iallafall att mensen inte kom idag. Man får tänka på de små sakerna ibland haha! Men beredd på imorgon, jobbar bara ett kort pass som tur är :)
  • LLW
    Jooosen skrev 2018-08-30 15:44:14 följande:

    Har du fått mensen idag? Ja jag skulle faktiskt vilja att han brydde sig mer. Blir irriterad bara ja tänker på det... men ja borde ta upp det med honom. Kanske ska be honom läsa på han med!! Ingen mens idag.. kan skiten inte bara komma?!


    Den kom nu på kvällen :( kramper och illamående och SKIT. FAN. HELVETE. Jag orkar inte mer! Är så otroligt trött på detta, vill bara sluta med hela barnskaffandet just nu. Var så mycket lyckligare innan vi började försöka skaffa barn :(

    Har den dragit igång för dig än? Tycker du kanske ska ta upp det, sånt kan ligga och gnaga och göra att man brister tillslut <3
  • LLW
    Snowflingan skrev 2018-08-31 12:04:04 följande:

    Då var jag tillbaka då, missfall i vecka 5. Började blöda pyttelite i söndags och sedan lite mer i tisdags. Sen kom störtblödningen med stora klumpar i onsdags. Blöder bara lite smått nu. Hcg låg på 188 idag.

    Tänk att något så "simpelt" som en graviditet ska kännas så omöjligt. Känner mig helt tom, vill gräva ner mig i ett djupt mörkt hål och drunkna i mina tårar.

    Vi hade försökt i 1 år och 9 månader för ett plus och det höll inte länge. Ska man behöva försöka lika länge nu igen?


    Nej vad tråkigt! Beklagar verkligen, fan vad tufft för er :( ingen förtjänar att gå igenom detta, det är ett rent helvete! Hoppas ni hittar styrkan tillsammans att ta er igenom det här <3
  • LLW
    Jooosen skrev 2018-08-30 20:25:01 följande:

    Urs stackars!!!! Jävla skit mens. Hatar den så mycket. Ja känner samma. Shit vad man lagt livet på hyllan. Man kan inte vara riktigt helt glad för någonting. Alltid gnager den här skiten i bakgrunden. Ingen mens. Känner inte ett piss. Tror äl uteblivit och mensen är sen bara. Pallar inte ens testa för vet att d inte skulle visa något. Ja du har rätt borde ta upp det snarast. Så dålig på sånt bara. Hoppas du inte har alltför ont :( <3


    Hur går det? Har den dykt upp än? :/

    Jag bröt ihop på jobbet idag. Smärtan och alla jävla känslor bara knockade mig. Har varit väldigt ledsen på sistone men nu brast det helt. Fick ordentligt med kramar från kollegor som vet läget och sen gick jag hem tidigare.

    Känner att jag börjar tappa greppet lite. Är så sällan glad nu för tiden. Alltid på gränsen till att brista. Behöver prata med någon innan jag går ner mig totalt, det är inte långt kvar dit.. har lidit av depression i flera år tidigare och känner igen den här känslan, tomheten som bara greppar en och tar bort allt framtidshopp och all tillstymmelse till glädje. Orkar inte en gång till..

    usch nu blev det mörkt känner jag. Men det går inte göra mycket annat... jävla skit. Sen när ÄL närmar sig så kommer det där förrädiska hoppet krypandes igen. Fram och tillbaka, hela tiden..
  • LLW
    LillaAw skrev 2018-08-31 18:35:58 följande:

    Jag vet hur det känns. Jag är nu sjukskriven efter att vårt andra ivf-försök totalt misslyckades. Fick ingen återföring då alla våra 7 embryon dog innan dess. Bröt ihop totalt och har varit väldigt nere i två veckors tid (mer än vanligt). Jag mådde dåligt redan innan dess men det var droppen som fick bägaren att rinna över :/ tyvärr. Det är en lång kamp som man kämpat med i snart två år. Och det känns som det aldrig tar slut. Egentligen inte konstigt att bryta ihop. Jag jobbar på bvc med så kan verkligen inte vara ett stöd till nyblivna föräldrar just nu. Hoppas du får pratar med någon som får dig att må bättre! <3


    Tack fina du för stödet <3 kan inte tänka mig hur det måste kännas att jobba på bvc i din sits! Så jävla jobbigt att det inte alls gick vägen sist :( känner du att du orkar försöka igen eller vill ni ta en paus?
  • LLW
    Jooosen skrev 2018-09-01 09:08:52 följande:

    Hej mens!! :(


    Neeeej :(((( fan också! Hur mår du?
  • LLW
    Jooosen skrev 2018-09-01 13:41:24 följande:

    Ärs helt väntat egentligen. Vill bara att veckorna ska gå nu så det är okej... inga planer idag vilket är skönt. Hur mår du idag?


    Sista dagen för mig nu, igår var okej men idag är det skit igen! Så trött på detta!

    Positivt är iallafall att jag fick tag på personal på rmc imorse och hon sa att jag kommer kunna få sova under äggplocket! Sån jävla lättnad! En sak mindre att oroa sig för. Ska även bli kontaktad av deras psykolog för att boka tid för samtal. Nu är det bara vänta igen då. Första mensdagen denna cykel var jag helt bestämd på att vi skulle skita i att försöka denna ÄL, men som vanligt börjar man ju hoppas igen så fort mensen är över. Får se hur vi gör helt enkelt!

    Hur har du det?
  • LLW
    LillaAw skrev 2018-09-02 10:11:13 följande:

    Läkaren på kliniken sa att vi kunde köra direkt så vi är redan igång igen. På ett sätt är det skönt för jag har stöd nu av psykolog och känner inte lika mycket press och stress över jobbet. Har dock aldrig haft så låga förhoppningar som nu. Vi kör detta försöket och går det inte nu så tar vi en paus. Måste få tillbaka livet igen och må bättre <3


    Så bra att du valt att ta en paus från jobb och prata med någon <3 låter väldigt hälsosamt i er sits! Tar du sprutor nu eller vart är du i processen?
  • LLW
    Jooosen skrev 2018-09-10 11:35:25 följande:

    Cd10. Förmodligen sista egna försöket innan första ivf. Känns så absurt! Tänk om jag visste för ett år sen. Planerar ändå att försöka en sista jävla gång... något nytt för någon i tråden? Kram på er allihopa!


    Tänker ofta så. Om man vetat detta innan, så mycket man gjort annorlunda i hela processen. Stått på sig mer. Inte väntat så länge med att börja försöka. Förmodligen kört privat så man sluppit väntetiden.

    Inget nytt för mig, väntar på resultaten från kolposkopin fortfarande. Hoppas att de hinner komma innan nästnästa mens, i oktober. Ska ringa och tjata lite.

    Hoppas verkligen att ni får börja på nästa! Vad hänger det på?
Svar på tråden Vi som försökt med första barnet ca 1 år