Vi som försökt med första barnet ca 1 år
Ja ingen av oss Kanake ens hade äl?! Det vore ju så himla roligt om vi skulle börja samtidigt då vi ligger så lika. Jag kommer ju få mens några dagar efter mötet - känns för bra för o va sant att man skulle börja då... hon jag pratade med sa att man får börja rätt omgående efter att man varit där första gången. Känns hoppfullt!! Nu har man slutat hoppas på sina vanliga cykler. Känner knappt efter ett piss längre, känns som ens kropp inte klarar av att bli gravid själv. Antar att du inte heller pallar känna efter längre?
Precis, känner inte efter längre. Att ta tidiga gravtest känns långt bort, vet liksom redan vad det skulle visa. Var på kolposkopin nyss, fan alltså vad ont det gjorde. Trodde hon bara skulle titta med mikroskop men hon penslade på massor saker som sved rejält samt att hon klippte bort små bitar som skulle skickas på analys. Låg och grät och hade så himla ont. Tänkte bara på hur jag någonsin ska kunna överleva ett äggplock när jag får så här ont av något "vanliga" kvinnor knappt känner av.
Hon sa iallafall att vad hon kunde se så såg det bra ut, men måste ändå vänta 6-8 veckor på resultatet innan ivf kan börja :( så du lär hinna starta innan mig! Läkaren sa också att om det är så att cellförändringarna finns kvar och vi måste göra en konisering (ta bort en bit av livmodertappen) så kommer jag att få sövas eftersom jag får så ont vid dessa undersökningar. Känns bra. Undrar dock om man kan sövas under äggplock? Behöver kolla upp det och isåfall stå på mig om att få göra det. Så livrädd för plocket.
Hur känner din partner inför ivf-starten? Längtar han lika mycket som dig?