Under viktkurvan - så stressad
Har en son som är lättviktare och som ofta tappar aptiten pga astma. Vi har lyckats få honom att långsamt krypa uppåt på både vikt- och längdkurvorna genom att ge honom mera av det lilla han äter.
Annars fortsätter den onda spiralen: förkylning-ingen aptit-viktnedgång-sämre immunförsvar-förkylning-ingen aptit-och så vidare. När en tvååring tappar 10-15 % av vikten och planar i längd varje vinter, så är alla kalorier bra kalorier.
Hans läkare sade för tre år sedan att "Ta fighten om socker när han är friskare, nu måste han först överleva. Gillar han glass? Ge mera. Gillar han läsk? Mera! Nyttig mat i all ära, men om han inte äter den så är det meningslöst.".
Idag ligger han på -2 på vikt och -1,5 på längd, smal och aktiv, tänderna borstas ofta eftersom det som vände eländet var hallonsylt. Han får så mycket sylt han vill ha, alltid. Nu äter han även nyttig mat, men han behövde bli starkare för att orka växa och för vår del är socker i form av hallonsylt livräddaren.
Annat kaloririkt som för friska barn är onödigt, men bra för underviktiga: chips ofta, glass ofta, efterrätt varje dag, fullfeta produkter. Ge mer av det som funkar, ta nyttighetsfighten när barnet växer som det ska.