Hur Sverige blev en mångkultur

Det fanns en tid där tanken på massinvandring inte existerade. Vad var det som hände som fick politikerna att öppna upp gränserna?

Så här sade Olof Palmes företrädare socialdemokraten Tage Erlander i ett tal inför riksdagen, apropå rasupploppen i USA:
'Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara I fråga om rasen utan också I många andra avseenden'

Under 60-talet började David Schwarz tillsammans med tidningen Dagens Nyheter väcka frågan om minoritetsfrågor. Man skapade en opinon med hjälp av media om invandringspolitiken och skapade på så sätt en debatt om ämnet.
År 1964 publicerade David Schwarz en artikel i DN med titeln ?Utlänningsproblemet i Sverige?. Det handlade om invandrarnas villkor och deras assimilation.
David Schwarz var den mest tongivande personen i debatten om invandringspolitiken och beskrevs som den första att starta debatter utifrån invandrares perspektiv och situation.

År 1973 grundade David Schwarz tidsskriften ?Invandrare och minoriteter?. Tidskriften skriver på sin hemsida att man ?arbetar för ett mångkulturellt och integrerat samhälle?. Man säger även att man riktar sig till de som arbetar och har kontakt med andra etniska grupper.
På 80-talet visade det sig att man hade lyckats vända opinonen. Tidigare hade man sedan 40-talet endast tagit emot begränsat antal invandrare som var tvungna att ha ett arbete innan man fick uppehållstillstånd. År 1984 tog man in 14 000 invandrare ? tio år senare tog man in 79 000 under ett enda år. Man hade lyckats ändra politikers och vanligt folks åsikter. Sedan år 2006 tar man in 100 000 invandrare årligen. Vilket motsvarar en procent av befolkningen.

Företaget Bonniers hade alltså med hjälp av media fått ett helt land att ändra politik. Man hade med hjälp av media som Dagens Nyheter, Expressen, TV4, Sydsvenskan och Göteborgstidningen pressat politikerna att driva den politik som Bonniers och David Schwarz tyckte var viktig. År 2000 bestod Bonnierkoncernen av 30 procent av den svenska mediemarknaden.
Det är inte enbart via medier som inflytande skapades. Man engagerade sig även politiskt i Sveriges största parti: Socialdemokraterna. En framträdande man i partiet är Jan Nygren. Partiet var ett viktigt förum för integrationsförespråkare och rasismbekämpare. Andra kända män i Socialdemokraterna är Leif Pagrotsky och Thommy Waidelich.
Det har varit det Socialdemokratiska partiet som styrt landet mestadels av tiden och det var dom som öppnade upp gränserna.

Din historiska tillbakablick är väldigt kort. Vad med alla tyskar som översvämmade och i princip tog över på 1300-talet? Det var så många tyskar att man i Stockholm bestämde att de inte fick ha över 50% av platserna i städerna råd tex. 
Dessa tyskar utgjorde ett mer utbildat skikt över den grå svenska massan och utan dem hade Sverige inte utvecklats. Tyskarnas framfart fortsatte in på 1500-talet och bl.a Gustav Vasa hade stort stöd av tyskar när han blev kung och sedan när landet skulle bli en stormakt lite senare. Detta hade det inte gått utan invandringen. Exempelvis kom stora mängder invandrare till Göteborg och byggde upp staden, men även andra större städer blev det just pga sin invandring . Mängder med holländare kom under 16-1700-talet, med kunskaper som Sverige inte hade. Sedan kom vallonerna, som säkert alla känner till. 
Allt detta bidrog till att bygga upp den stormakt som Sverige sedan var under en period. osv, osv 

Men de kanske inte räknas i din bild av invandring? 

Kan ju lägga till för att utöka statistiken lite 1970 hade vi 90 000 invandrare från Finland, alltså har jag inte orkat räkna med folk från andra länder.

Det största problemet är inte att det finns många kulturer och etniciteter representerade, utan att svenska folket håller på att förlora sin kultur mitt i allt detta.

Vi bör lära oss av Ryssland: där finns det hur många minoriteter som helst, hur många muslimer som helst, men skillnaden är att de håller sig på mattan. Den ryska kulturen dominerar, alla andra sitter snällt. Så ska ett friskt mångkulturellt samhälle se ut.