• Brumma

    En gång styvmor alltid styvmor, oavsett om du är mor till ditt eget barn.

    smulpaj01 skrev 2018-01-18 18:58:04 följande:

    Jadu väljer barnens pappa att dansa efter nya tantens pipa och lämna de barn han haft sedan dem föddes genom att flytta långt bort så är han OCH styvkärringen som ens kommer med ett sånt vidrigt krav IDIOTER!


    Nu var det ju ETT sånt exempel...

    Och inlägget ovan nämnde INGET om att flytta utan om att fler behövs tas hänsyn till - inte enbart ursprungsfamiljen... Så hur kommer det sig att du drog iväg så? Löste du lite "mellan raderna"?
  • Brumma
    smulpaj01 skrev 2018-01-18 20:14:20 följande:

    Eh jo.... Det var precis vad personen skrev i inlägget.

    "kanske väljer att flytta långt iväg och prioritera den nya familjen. Tyvärr. Bara o gilla läget."

    En sån handling är aldrig okej tycker jag! Man kan ju inte överge de barn man redan satt till världen för att man skaffar en ny tant i sitt liv?!


    Mitt misstag. Jag missade faktiskt det. Tyckte jag läste inlägget så noga o flera gånger dessutom *skäms*.

    Jag håller med dig - det är inte ok att flytta såpass långt att man sabbar umgänget. Jag ber om ursäkt.
  • Brumma
    Anonym (Tom) skrev 2018-01-19 16:46:38 följande:

    Äsch då, jag som trodde att en av de utlovade kursarna äntligen hade anslutit sig till tråden!

    Nej, jag lever inte i en sagovärld, men om det är sådan verklighetsflykt du själv sysselsätter dig med så önskar jag dig ett lyckligt slut på din saga.

    Själv tycker jag att det är märkligt att så många väljer att inleda förhållanden med partners med barn och sedan blir förvånade och upprörda över att det påverkar deras liv då partnern inte bara kan klippa och klistra om i boken för att det vore mer bekvämt om hens historia sett annorlunda ut.


    Eller så blir de förvånade av att en människa kan anse sig ha rätten att bestämma allt i ens liv bara för att man flyttat ihop med människans ex.. Förvånade över att människor kan vara så egocentriska och bittra.. Att en människa anser sig ha rätt att bestämma över ens tid, vad man äter i familjen, vart och hur man reser, vem som skall läsa kvällssagan, hämta på förskolan. Att en människa kan starta bråk bara för att hon anser sig "veta bäst" ... att någon pratar illa om barnets andra föräldwr och oaetner för att få barnet att "välja"... Osv osv..

    Det är inte direkt något man i sin vildaste fantasi kan föreställa sig.

    De flesta vet nog att barnen kommer påverka ens liv och tar med det i bedömningen. Men att sedan VETA hur det kommer bli och hur allt omkring kommer påverka ens liv - det är faktiskt lika omöjligt att veta som att veta hur eni liv kommer te sig om tio/tjugo år .
  • Brumma
    Anonym (Tom) skrev 2018-01-19 17:44:23 följande:

    Fast de bitarna är det väl ändå läge att ta med sin partner istället för att skylla på partnerns ex? Så länge exet inte delar samma hushåll går det utmärkt att läsa godnattsagor eller att koka sina snabbmakaroner fast exet förordar fullkornsdito bara den som tidigare hade en relation till exet står upp för beslutet. Problemet är väl att personer som har svårt att stå upp för sig själva ofta dras till personer som har lätt att ta över beslutsfattandet och har en då gått från en styrande till en annan är det lätt att hamna i kläm mellan de olika viljorna.


    Naturligtvis tar man det med sin partner. Men det är klart det påverkar en om man om o om igen om exet ställer till bråk och gapar. Pratar illa om en inför barnen. Skriver skit på facebook. Rusar in i huset o in i barnets rum och skäller ut bonusmamman om hon sitter o läser kvällssagan. Tar barnens nycklar och går in i huset. Hämtar barnen på förskolan så att de inte ska hämtas av bonusföräldern. Ställer till scener på barnens uppvisning. Ringer flera gånger om dagen. Startar stämningar efter stämningar. Osv..

    Då hjälper det inte att man pratar med sin partner eftersom partnern inte kan göra något åt saken.
  • Brumma
    Anonym (Kursetta) skrev 2018-01-20 06:09:37 följande:

    Precis lite detta vi menar; varför helt plötsligt SKA du veta hur livet som styvmor ser ut om tio fem år, bara för att du blir styvmor!? Du vet ju inte ens hur livet som mor ser ut. Varför ändras kraven? Varför är det striktare? Varför följa bestämd linje och strunta i sina egna? Eller måste de också bli skilsmässobarn för att man ska få bry sig med godkänt offentligt tycke?


    Jag upplever dock inte att dessa krav finns irl, utan hos en liten klick här på FL. Liksom det finns en liten klick styvmamma som önskar att sina parners tidigare barn var ute ut bilden. Båda fenomen finns men är lyckligtvis inte vanliga utanför denna lilla klick.

    Om du verkligen vill diskutera runt detta i en kurs så var medveten om att ni inte får en verklig bild. Det låter helt ärligt inte som ett seriöst ämne eftersom det baseras på några få anonyma tyckares högljudda åsikter istället för åsikter som representerar vad folk anser om bonusmammor irl.
  • Brumma
    Anonym (Kursetta) skrev 2018-01-20 06:05:30 följande:

    Varför gör man såhär från början, hur börjar det?


    Även här är det ju som tur är ovanligt att det går så långt. Att vi får läsa "ofta" om det här på FL beror ju på att man i sådana fall behöver skriva av sig. När det fungerar finns inte samma behov. Sedan har jag intrycket av att det är samma människor som startar trådar om detta och skriver inlägg som vittnar om "crazy biomammor" - dvs om tio inlägg berättar om sånt här är förmodligen flera av dem skrivna av samma person.

    En del människor har helt enkelt ett extremt kontrollbehov och är totalt snedvridna. Oturligt blir det när vissa av dessa människorna råkar vara föräldrar efter en skilsmässa ELLER den nya bonusföräldern. Jag tror knappast det beror på att man är "bio" eller "bonus" utan att man som människa är - tja, helt egocentrerad och snedvriden helt enkelt..
  • Brumma
    Anonym (Kursetta) skrev 2018-01-15 19:23:35 följande:

    Ja men precis där har du det! Kvinnan ska ut. Dessa attityder jag pratar om. Vad är definition på illa, vem avgör? I vilka mått? Går man på allt barnen säger? Biologiska mammor har visst större påverkan på maken pga de första barnen osv.

    Nej jag länkar aldrig, med hänsyn till varandra.


    Anonym (Kursetta) skrev 2018-01-20 15:28:55 följande:

    Okej. Men den här kursen och utredningen riktar sig just till fl-attityder.


    Om det verkligen är en seriös utredning och kurs borde du veta att påståenden bör/ska understödjas med länkar/hänvisningar till det man påstår. Tex länkar till de trådar du syftar på. Att vägra detta ger en mycket oseriös framtoning och ingen seriös kurs/arbetsgrupp kastar ur sig påståenden utan att hänvisa till källan.

    Jag HAR läst många sådana trådar men det ändrar inte faktum att din tråd inte ger intryck av det du påstår. Att du vill ha en seriös diskussion tillsammans med kurskamrater (var är de?)..

    Hänvisningar, diskussionsämnen som du opartiskt leder diskussionen runt är det minsta som skolan isåfall bör begära för att ni ska få godkänt.

    Ledsen - ämnet är absolut intressant - här på FL - men om du på riktigt går en kurs och vill göra en seriös utredning gällande orsaker och anledningar for du nog fundera över ditt tillvägagångssätt.
  • Brumma
    Anonym (Kursetta) skrev 2018-01-20 17:24:51 följande:

    Men du, var har jag sagt nånstans att skolan är inblandade i detta? Ursäkta men länka själv. Jag och mina kurskamrater (var nämner jag skolan, vilket arbete, vilken kurs det gäller?) gör det här helt och hållet på eget initiativ, vi har många läsgrupper och studiegrupper här, både på skolans bibliotek och stadsbiblioteket. Min skola har ingenting med detta att göra, så tagga ner.

    Jag kommer inte länka till nånting eftersom detta handlar om fl (vet inte hur mer tydlig vi kan bli?), och mina kursare är med via mig mitt nick, givetvis, så vad är ärendet du vill få fram?

    Sen när får inte studiegrupper vara engagerade i samhället för egen diskussions skull? Eller är vi brännmärkta till skolan


    Här..
    Anonym (Kursetta) skrev 2018-01-20 15:28:55 följande:

    Okej. Men den här kursen och utredningen riktar sig just till fl-attityder.


    Tagga ner? Jag skrev ett ganska sakligt seriöst inlägg.. Men ok, du visar klart och tydligt att du inte är intresserad av en diskussion med seriös input och frågeställningar. Tyvärr, eftersom det som sagt är ett intressant ämne - hade du behållt en seriös attityd hade det kunnat bli en intressant diskussion också.

    Och ngt du borde veta om du faktiskt studerar - man ber inte andra länka till påståenden man själv har. Men det är bara ännu en sak som tyvärr visar på att du är oseriös.

    Lycka till med din "kurs"..
  • Brumma
    Anonym (p) skrev 2018-01-26 10:02:20 följande:

    Jag tycker det är många som uttrycker sig märkligt här. Jag tror inte man kan grunda sina omdömen på vad kollegor berättar för jag tror inte alla kollegor på en arbetsplats öppnar upp om precis allt i deras liv. Men visst kan man få en uppfattning av hur andra människor tänker genom att prata med andra människor men man kan därmed inte göra en generalisering kring att män tänker si och kvinnor tänker så.

    Jag var på väg att hålla med en av ovanstående med att det är lättare att ta strid med sin nuvarande partner än att ta strid med sitt ex, för det upplever jag med min partner, men sen stod det nåt om att många har svårt att släppa sin första kärlek. Jag tror inte det har med saken att göra, det låter som ännu en generalisering, och kanske är det så att den som skrev inlägget gärna vill trycka till styvmammorna med något som känns?

    Jag har varit tillsammans med en kille som hade svårt att släppa sin första kärlek (syftar nu inte på min nuvarande), jag var väldigt ung och naiv så jag förstod inte att jag blev utnyttjad förrän långt senare. (Dom hade inte gemensamma barn.)Visst finns det idioter som klarar av att vara tillsammans med en person medan de trånar efter en annan men att det skulle vara en norm för alla som har skaffat barn med någon annan, det resonemanget håller inte. Det låter närmast sorgligt ifall en skulle sitta och tråna någon annan, då är man kanske inte klar med sin skilsmässa och borde då ägna tid att bearbeta den i stället för att hoppa in i en ny relation.

    -Den du skaffar barn med är inte alltid den första kärleken, du kan ha haft många "kärlekar" innan du träffar den du vill skaffa barn med.

    -Den du skaffat barn med kanske är din första kärlek men med åren förändras ni båda och utvecklas åt olika håll och visst är du glad över din första kärlek men du vet också varför ni gick skilda vägar så du sitter ändå inte och trånar över den du skaffat barn med.

    -Samma ifall du aldrig skaffade barn med din första kärlek.

    -Att man har skaffat barn ihop beror inte alltid på att man träffade sin stora kärlek, ibland råkade omständigheterna bara föra två människor samman så att det råkade bli ett barn. 

    I den bästa av världar är träffar man den rätta, den första kärleken, skaffar barn ihop, och i den bästa av världar skiljer man sig inte från den man har skaffat barn med. 


    Så himla bra skrivet!

    Detta håller jag fullständigt med om. I övrigt känns det som om det är väldigt många "kvinnor är såhär", "män beter sig såhär", biomammor är sådana här"..

    Seriöst? Tänker vuxna människor såhär fördomsfullt?

    Det finns MÄNNISKOR som har kontrollbehov. Det finns MÄNNISKOR som har svårt att bemöta sina ex, det finns MÄNNISKOR som helt enkelt är rötägg. Sen råkar vissa vara "biomammor", vissa bonusföräldrar och vissa "biopappor"...
  • Brumma
    pluret skrev 2018-02-06 21:36:31 följande:

    Precis det är min rädsla! Jag och min sambo har inga gemensamma barn, men han har två sen tidigare.  Redan nu förekommer det samtal som "mamma gör så" eller mamma gör si". Jag avskyr att höra det och känner mig helt värdelös i perioder. Det är tufft som det är att vara styvförälder men när det liksom späs på blir det som ett hugg i magen.


    Barn gör så, du får förklara att jo, men vi gör såhär.

    Barn måste få prata om sitt liv och sina kära - oavsett var de är. Om du gör det till ett problem blir det ett problem.

    Tänker att det förmodligen är värre för föräldern att höra att bonusföräldern gör si och så.. ni är alla vuxna i barnets liv - förhoppningsvis viktiga vuxna för barnet. Börjar man känna svartsjuka åt andra delar i barnets liv blir det garanterat en nedåtgående spiral.
  • Brumma
    Ess skrev 2018-02-07 15:16:49 följande:

    Det handlar inte överhuvudtaget om att barnet inte får prata om mamman, det handlar om att barnet ska skriva inläggsskrivaren på näsan.

     Om barnet sitter och tex kämpar med matten, är det lika ok för inläggsskrivaren att säga -Min dotter hade minsann lätt för matte och behövde aldrig sitta så länge.

    Det måste ju va lika okej för henne att prata om sin dotter, eller?


    VET du att barnet "skriver inläggsskrivaren på näsan" eller är det ngt du läser in? Mina ungar säger "mormor gör si" farfar gör så" .. Det finns inget "skriva på näsan":alls utan de är en del av barnets liv och barnet vill berätta om hur de gör. Ja, ibland kan det vara dör att berätta att "hos morfar får man göra såhär" - svaret är då att ja, men här gör vi såhär iställer. Barnet är inte illvillig för det utan dels vill det berätta,;dels testar det gränser.

    Och nej. Ditt exempel är inte ok. Varför? För att barnet är ett barn. Den vuxne en vuxen. Ser du skillnaden? Ser du INTE skillnaden är det faktiskt lite sorgligt.
  • Brumma
    Ess skrev 2018-02-07 21:20:33 följande:

    Eftersom hon har hängt upp sig på det så är det knappast nån engångs företeelse. Barn kan visst säga saker för att knäppa någon på näsan, inte alls ovanligt. Speciellt inte om de märker en reaktion på det de säger. 

    Sen beror det på vilken ålder det är på barnen också huruvida de gör det för att de inte förstår bättre eller om det är på rent jäkelskap.

    Enligt inläggsskribenterna så är det ok att säga så, då måste det även gälla en vuxen. Hon bara berättar hur hennes dotter gjorde.

    Jag tycker det är förälderns sak att uppfostra sina barn gällande vad som är ok att säga och inte. Man kan/får inte säga vad som helst till vem som helst. 

    Hade mina barn oavbrutet påpekat att detta gör pappa bättre än dig, så hade jag sagt åt dem att då får ni gå till pappa, och sen hade jag gått och gjort annat.

    Hur hade det uppfattats om jag sagt åt hans tidigare barn att om det inte passade så kunde de ta och sticka hem till sin mamma?


    Självklart kan barn säga saker för att knäppa ngn på näsan. Vad jag frågade var om du VISSTE att så var fallet här ? VET du att barnet säger det på ett elakt sätt? VET du att barnet berättar att mamman gör saker bättre? Det är inget som "pluret" skriver utan det är något du helt läser mellan raderna? Varför antar du nästan alltid att barnet har ngt bakomliggande motiv, är elakt osv bara för att det kommer till bonusbarn? Är dina barn lika elaka när de råkar nämna ngn annan de har i sitt liv för dig?

    Barn säger om sin föräldrar och andra närstående - sällan för att vara elaka eller "skriva ngn på näsan" utan för att de i en viss situation påminns om det eller för att testa gränser. Jag har fått höra "min mamma säger att" - och så ngt som mamma ska ha sagt. Ofta var det mkt uppenbart att det var saker mamman aldrig skulle ha sagt, men ett barn testar gränser. I andra fall är det saker vi gör annorlunda och faktiskt är det inte så konstigt att barnet påpekar det. Då säger man att jo, men så göt inte jag/vi. Har även fått höra att "mamma använder så mkt hårspray så hon luktar så mycket att det inte går att kramas". Detta när jag stod och blåste håret. INTE för att knäppa vare sig mig eller mamman på näsan utan för att det var ngt hon kom att tänka på. Likadant med "min mamma har inte så fina bh-ar som du".

    Jag får höra av sonen att "när mormor borstar håret gör det inte ont".. Såklart han ville påpeka att mormor gjorde det bättre - men inte för att vara elak.. Får höra att morfar gör si och farfar så. Är man på vardaglig basis tillsammans med ngn annan än sina föräldrar (eller om föräldrarna inte lever tillsammans ) är detta fullt NORMALT.

    DU läser in och tolkar det som elakt. Det ligger i DITT huvud - för det står inte i inlägget av pluret. ...

    Och hur det uppfattats om du sa något sådant? Jo, här är återigen skillnaden "barn/vuxen" det som spelat in. Och återigen är det sorgligt att du inte ser skillnaden. Och det är återigen du som läser in att barnet säger att mamman gör det bättre. Det är - återigen - inte vad pluret skriver.
Svar på tråden En gång styvmor alltid styvmor, oavsett om du är mor till ditt eget barn.