Är det förresten någon fler som har erfarenhet av Hysteroskopi? Hur upplevde ni det och "hittade" de något avvikande? Jag hade inte hört talats om instrumentet om inte min läkare hade remitterat mig dit!
Jo, det stod i tidningarna om superfertilitet för några år sen.
Jag har också sköldkörtelsjukdom och äter Levaxin och mitt tsh är under 1. Men för oss i räcker det inte med trombyl och Lutinus. Utan behöver det och Fragmin och en del annat.
Vi har också gjort sperm dna fragmentationstest i Riga där de hittade både dnafel och fragmentationsfel. Sen gjorde vi dubbeldonation med PGS (kromosomtest). Så vi har nu 5 blastos i frysen i Riga som är friska kromosommässigt. Enda problemet nu är mitt immunförsvar som jag behöver mer hjälp med.
Om du är intresserad av att läsa mer om immunproblem kan jag varmt rekommendera boken ""is your body babyfriendly" skriven av Dr Alan E Beer. Han var den förste läkaren som började behandla kvinnor med fertilitetsproblem och immunproblem i USA på 1990-talet. Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus för ca 200kr.
hej!
ang. ditt tsh som är under 1, är det efter medicinering? alltså bör den ligga där för att bli gravid? här på VC säger de att min sköldkörtel är normal, när jag bad om provsvar så har jag tsh 2,6.
ok, fick precis veta att mitt tsh låg på 1,8 när jag gjorde fertilitesutredning -17 och nu är den på 2,6. Då gäller det att hitta en läkare som tar en på allvar och vill ge levaxin.
Hej! Jag har läst och läst och läst i olika trådar här, om olika människors historier, på gott och ont. Jag har aldrig skrivit någonting själv förrän nu. Varför? För vad ts precis skrivit speglar min historia och ger mig mitt i hopplösheten plötsligt en gnutta hopp. Jag skulle fått göra hysteroskopi men dagen innan testade jag positivt och operationen stoppades. Nu sitter jag med pågående femte missfallet, sedan feb 2017. (Har en dotter på 4;5 år sen innan) Jag orkar snart inte mer och vill inte bli gravid förrän hysteroskopin är gjord. Känner att vi behöver en paus, tänker konstant på detta och är mentalt helt slut. Känns som man tar stryk kroppsligt oxå med hormoner som går upp och ner ständigt. Samtidigt är jag livrädd för att ?vänta? - känns som vi förlorar tid :( Blir 36 i år..
Jag vill med detta egentligen bara säga tack, för att du berättade er historia.. Tack! /L
Hej igen alla, hur har det gått för er? Någon fler som vill dela sin berättelse? Eller har tips? Håller tummarna för er som kämpar, ge inte upp tills alla alternativ är testade! ??????